ArtikelSläktforskarnas Årsbok2005

Malmösläkten Ekebergh

Ursprungligen publicerad i Släktforskarnas Årsbok 2005, s 263-290.

Se även Tillägg och rättelser till Malmösläkten Ekebergh i Släktforskarnas årsbok 2005 (2006).

Webbversionen är förkortad. 175 personer födda efter 1927 är utelämnade och ersatta med N.N., eftersom de kan vara i livet. Den fullständiga texten finns i den tryckta artikeln: Släktforskarnas Årsbok 2005, s 263-290. Läs om varför

Tillägnad hjälparen i nöden fil mag Bo G Bergström, Lund, på hans 75-årsdag den 30 mars 2002.

Det var min farfars bror, tullförvaltaren Karl Möller (1851-1934), som väckte mitt intresse för släktforskning genom att till mig översända sina båda handskrivna böcker Minnen från barndomshemmet och ungdomstiden (1922) och De båda gamla Malmöslägterna Ekebergh och Möller - deras härstamning och slägtförhållanden i öfrigt (1928-32). Det förra arbetet har legat till grund för en uppsats av mig i Elbogen 1999 med titeln Ett borgarhem i Malmö under 1800-talets senare hälft. Släkten Möller har jag behandlat i uppsatsen Hur jag fann mina skånska förfäder i Släkt och Hävd nr 1/1971 samt i Svenska Släktkalendern 1967 och 1982. Släkten Ekebergh har jag väntat med att redovisa tills nu på grund av ovisshet om dess ursprung. Förfrågningar i släktforskartidskrifter gav inget resultat förrän min vän Bo Bergström fann en bouppteckning i Harjagers härad 1808 efter änkan Anna Sophia Torslov i Västra Sallerup, vars enda arvinge var sonen handelsman P.M. Ekebergh i Malmö. Släkten Torslow var ju utredd av Vilhelm Ljungfors i Personhistorisk Tidskrift 1937 och där fann jag min stamfar Jonas Ekberg omnämnd på s 197. Det var ytterst välkommet eftersom denna stenhuggarhustru utgjorde en förarglig glugg bland mina 32 anor, som nu kunde fyllas igen. Jonas Ekberg var enligt födelseboken för Karlskrona amiralitetsförsamling 1767, då sonen Paul Mathias (som sedan skulle ändra namnets stavning till Ekebergh) föddes, stenhuggare vid amiralitet, men kan inte påträffas i några rullor och ej heller i församlingens dödbok. Min far tittade på en karta och framkastade hypotesen att han kunde ha tagit namn efter Ekeberga i Småland men en noggrann genomgång av denna församlings kyrkoböcker gav inget stöd åt denna hypotes. Snarare ligger det nära till hands att tro att han växt upp någonstans i Skåne och där blivit bekant med sin blivande fru. Om Ekeby socken kan ha givit upphov till namnet Ekberg är inte känt.

Tab. 1 Jonas Ekberg, * ovisst när och var. Stenhuggaren Jonas Ekberg upptas i Karlskronas enda bevarade mantalslängder från 1700-talet, nämligen 1766 13/2 i 19. qu.nr 7 såsom ogift och 1767 6-10/2 i 19. qu.nr 87 såsom gift, kallas i vigselboken kvartersman, † före 1808, då hans fru kallas änka och sannolikt före 1807 8/8, då ett barnbarn uppkallas efter honom (se nedan). – G 1767 2/1 i Västra Sallerup m Anna Sophia Torslow, * 1731 17/10 i Bjällerup (då benämnd Usla (sic!) Sophia), † i maj 1808 i Västra Sallerup (enligt bou, ej i dödboken), dotter till klockaren Pål Torslow (* ca 1691 i Kyrkheddinge, † 1773 26/10 i Västra Sallerup) och Sibylla Hyphauff (* ca 1698 i Kyrkheddinge, † 1765 30/1 i Västra Sallerup).

Son:

Paul Mathias Ekberg (senare Ekebergh), dp 1767 25/9 i Karlskrona amiralitetsförs., † 1843 23/2 i Malmö Petri av nervfeber och begr i nya begravningsplatsen, handlande och stadskvartermästare i Malmö, sedan syssloman vid stadens arbetsinrättning. Handlanden P.M. Ekebergh erhöll burskap i Malmö 1796 15/11. Det framgår av hans ansökan att han i 13 år tjänat som bokhållare och handelsbetjänt. 1798 16/10 anmälde han för magistraten att han och hans kompanjon Schwartz ville driva bolag under firman Schwartz och Ekebergh. 1803 21/11 anmäldes att firman upplösts och att parterna drevo handel var för sig. Kammarrätten beviljade 1813 6/12 en ansökning av handelsmännen Schwartz och Ekebergh att utbekomma sammanlagt 327 rdr 47 sk 4 rst Banco, utgörande deras fordran för levererade sjukhuspersedlar. Beslutet underställdes K M:t, som 1814 11/1 i nåder täcktes tillåta, "att Sökanderne tillerkända fordrings belopp af gamla Krigsfonden utbetalas" (Kammarrätten till K M:t 1813 6/12, RA). Av 1813 års mantalslängd för Malmöhus län (fol. 931) framgår att P.M. Ekebergh även var ägare till skattehästhemmanet Fosie nr 18 1/32 mtl i Fosie sn.

Så här skriver Karl Möller: Min morfar var handlande i Malmö och innehade en af stadens finaste speceriaffärer (enligt min mor). Den låg vid Per Wejersgatan, som på den tiden var Malmös mest betydande affärsgata. Beträffande min morfars affärsställning så ansågs den vara god (enligt hvad jag kunnat förstå af min mors berättelse). Men så kom 1817 års krasch, den stora krasch, som spred omkring sig så stor förödelse inom Malmös affärsverld – den historiskt vordna krasch, som fått namnet Discontens i Malmö fall (disconten - så kallades i den tiden den bank, som nu heter Riksbankens Afdelningskontor).

Riksens Ständer fingo träda räddande emellan. Men stadens främste män, hvilka utgjorde bankens styrelse, måste träda i häkte, bland dem stadens borgmästare, den ansedde borgmästaren C M Nordlindt med titel af kommerseråd, dertill stadens riksdagsman. Borgmästare Nordlindt var ordförande i bankens styrelse och ansågs vara själen i hela förvaltningen. Vidare andre direktören och v. ordföranden i bankens styrelse kommerserådet Björkman, hvilken derjemte var ordförande i "Stadens Äldste", samt tredje direktören i banken handlanden Henrik Falkman. Dessa voro betydande män i Samhället och innehade de förnämsta kommunala uppdragen, och de stodo i nära slägtskapsförhållande till de mest ansedda familjerna i stan. Domen lydde på: för borgmästaren förlust af embetet, förlust af kommerserådstiteln och innehafvande ordnar samt fängelsestraff; och för de andra fängelsestraff; hvarjemte de dömdes ansvara för all Statens och bankens genom diskonten tillfogade förlust. Men de benådades slutligen sedan bestämda tiden tilländagått. Kommerserådet Björkman, som bedrifvit vidt omfattande affärer, kom derigenom på fall. Björkman var den ende, genom hvilken enskilda ledo förlust. Och min morfar, som låg i affärer med Björkman, blef ruinerad. Att han var en betydande man i sin stad framgår av att självaste biskop Tegnér i ett brev till C.P. Hagberg den 6 nov. 1817 meddelar att "Ekeberg har cederat m.fl." Men genom de relationer min morfar hade till stadens styrande män erhöll han sysslomannabefattningen vid stadens arbetsinrättning; och på den lilla sysslan, med hvilken följde fri bostad på inrättningen, visste han försörja sin stora familj till sin död. Han dog 1843 vid 80 års ålder – men hans son Malte har säkerligen skött sysslan under flera år af gubbens ålderdom, ty han fick tjensten efter fadern tills han öfvergick i Statens jernvägars tjenst. Morfar hade varit gift en gång förut och hade in alles 14 barn. Af dessa var åtta i äktenskapet med min mormor; men endast 4 af dem uppnådde högre ålder.

G 1:o 1797 9/9 i Lomma m Anna Maria Sjöberg, * där 1775 7/4, † 1810 1/2 i Malmö Petri "en half timme efter Barnsbörden", 35 år gammal, dotter till tegelbruksinspektoren Påhl Sjöberg (* ca 1729, † 1804 21/6 i Lomma av bröstvärk, 75 år) och Kiersti Lind (* 1735 21/10 i Malmö Petri, † 1831 30/3 i Lomma Gästgivaregård av ålderdom, 95 år, "sängliggande i 12 år").

G 2:o 1811 7/4 i Brågarp m Christina Sophia Wykman, * 1790 7/4 i Hörröd, † 1862 14/8 i Malmö Petri av organiskt hjertfel – anæmi, dotter till landsfiskalen Johan Wykman (1750-1837) och Sara Maria Schierström (1755-1813)."Bodde hos min mor och dog der" (Karl Möller). Mathias Ekebergh och hans maka inskrevs 1814 i Knutsgillets i Lund Matrikel.

Barn (1-6 i första, 7-14 i andra giftet):

0. Dödfödd dotter 1799, begr 27/2 på S:t Petri kyrkogård.

1. Albertina, * 1801 13/2 i Malmö Petri, † 1884 19/4 i Malmö Caroli av smittkoppor. – G 1823 31/8 i Malmö m handlanden och fabrikören Pehr Frick, * 1797 28/5 i Malmö Petri, † 1875 23/6 i Malmö Caroli. Barn:

11. Anna Christina (Annette), * 1824 9/1 i Malmö Caroli, † 1910 3/8 i Malmö Petri. G 1845 2/5 m handlanden och danske konsuln, RDDO Carl Henric Owenius, * 1815 28/7 i Karlskrona stadsförs., † 1878 5/11 i Malmö Petri. Barn:

111. Olga Charlotta Albertina Owenius, * 1846 23/8 i Malmö Petri, † 1936 10/9 i Malmö Pauli, g 1876 29/3 i Malmö Petri m arrendatorn av Hargs gård i Alla Helgona förs, D, lantbrukaren Nils Andersén (Nils Andersson), * 1834 7/10 i Riseberga, L, † 1891. Barn:

1111. Carl Nicolaus, * 1876 27/7 i Helgona, levde 1890.

1112. Gustaf Axel, * tv. 1878 4/6 Helgona, var 1936 verkmästare i Creton on Hudson, USA och 1953 (Gustaf Adolf!) bosatt i Reekshill, NY, USA.

1113. Edith Maria Andersén, * tv. 1878 4/6 i Helgona, lärarinna, † 1960 4/12 i Norrtälje. G 1906 15/6 m Sem Johannes Söderlindh, * 1878 30/10 i Lövånger, AC, † 1957 29/10 i Norrtälje, fil kand, lärare och rektor vid samrealskolan i Norrtälje 1911, RVO. Barn:

11131. Britta Kristina Elisabeth Söderlindh, * 1907 30/3 i Örebro, adjunkt, † 1993 18/7 i Nacka. G 1941 19/7 i Norrtälje kyrka m lektorn vid Stockholms högre allmänna läroverk för flickor å Norrmalm, teol dr, fil kand, LNO Georg Bertil Alarik Klefbeck, * 1895 6/4 i Mellby, R, † 1963 5/9 i Storängen, Nacka. Söner:

N.N. (12 personer)

11132. Nils Anders (Ante) Vilhelm Söderlindh, * 1908 3/8 i Örebro, överste och chef F 6 i Karlsborg, stf chef E 3 i Barkarby, KSO1kl, RVO, † 1987 8/1 i Täby. G 1936 19/4 m Britt Edit Rosenius, * 1913 31/10 i Svea art-reg, A, dotter till kamrer Nils R och Edith Horwitz. Adr. Eskadervägen 10, Täby (tel-kat 2005).

Son:

N.N. (4 personer)

11133. Bengt Åke Johannes Söderlindh, * 1910 22/3 i Örebro, med kand, tandläkare med praktik i Hallstavik sedan 1937, † där 1988 18/10. G 1938 26/5 i Västerledskyrkan, Bromma, m Gunvor Maria (Kisse) Klingenstierna, * 1912 9/1 i Stockholm, † 1970 4/6 i Häverö, B, dotter till kaptenen Sven Anders Samuel K och Anna Hildur Augusta Tamm. Trolovad 1971 m Sie Gunvor Söderberg, * 1911 27/10 i Adolf Fredrik, A. Barn:

N.N. (8 personer)

11134. Stig Gustaf Ingmar Söderlindh, * 1911 6/11 i Norrtälje, eo byrådirektör i riksförsäkringsverket, † 1969 17/10 i Oscar, A. G 1:o 1939 24/9 i Danderyds kyrka m Ingrid Lord, * 1901 14/1 i Hedvig Eleonora, A, † 1981 28/3 i Engelbrekt, A, dotter till bruksäg G Lord o h m f Thoursie; 2:o 1942 24/3 m Margit Gyllenhammar i hennes 2:a g (g 1:o 1930 23/9 m Anders Victor Berg, * 1905 8/2, anställd hos bankirfirman Alfred Berg), * 1906 5/2 i Johannes, A, † 2003 27/4 i Högalid, A, dotter till vice brandchefen i Stockholm, kaptenen Carl August Melker G. och Gretchen Maria Blom. Skall bära sitt och mannens namn i förening enl. anh. 1962 7/2. Barn:

111341. N.N.

1113411. Carl Love Jonathan Sagermark, * 1978 29/3 i Johannes, A, † där 1979 17/2, jordfäst i Lidingö kyrka 28/2.

N.N. (6 personer)

1114. Hildur Albertina Andersén, * 1881 11/4 i Helgona, lärarinna vid Bladins skola i Malmö, † 1957 27/4 i Malmö Pauli.

1115. Nils David Andersén, * 1885 1/1 i Helgona, omyndigförklarad 1939 30/1, † 1951 4/12 i Malmö Pauli, var 1936 f d vaktmästare i Malmö, ogift. Bou. 1953:973 den 3/7.

1116. David Sigurd Andersén, var 1936 kammartjänare i Locust, NJ, USA och 1953 bosatt i Grönstad, Norge.

112. Per Gerhard Owenius, * 1847 1/10 i Malmö † 1930 23/11 i Östhammar, lantbrukare på Hanneberg i Börstils sn i Roslagen. G 1873 9/10 i Saxtorp, M, m Sofia Beata Kristina (Sophie) von Segebaden, * 1851 23/10 i Tågerup, Saxtorps sn, bebor egen gård i Östhammar (1936), † 1943 eller 1944, utomäktenskaplig dotter till majoren Ernst von Segebaden och Oliva Klein. I äktenskapet föddes sex söner och tre döttrar.

1121. Ernst Henrik Owenius, * 1874 6/5 i Börstil, † 1890 11/3 i Hammarby B av lunginflammation och där begr., "fånig".

1122.Carl Bogislaus Owenius, * 1875 1/10 i Börstil, volontär, sedan arrendator på Lund i Valö, köpte 1909 Haganäs, Östhammar, där han samtidigt grundade Haganäs cementgjuteri, † 1960 31/1 i Östhammar och begr. i Börstil, sörjd av makan Hulda och fem barn. G 1907 28/12 m Hulda Mathilda Juliana Karlsson, * 1885 16/2 i Österlövsta, † 1969 20/9 i Börstil.

11221. Ingrid Matilda Owenius, * 1908 21/5 på Lund i Valö sn. Son:

112211. Sven Gunnar Owenius, * 1927 16/12 i Engelbrekt, A. Dövstum. Bor Wärnsköldsgatan 3 i Göteborg, Karl Johans förs.

11222. Åke Ragnar Henrik Owenius, * 1909 8/6 på Lund i Valö, † 1964 24/9 i Hökhuvud, cementarbetare. G 1940 3/7 m Lilly Ester Maria Mattsson, * 1915 31/12 i Forsmark C, † 1979 27/6 i Börstil. Barn:

N.N. (10 personer)

112223. Karl-Gerhard Holger Owenius, * 1949 7/9 i Börstil, † 1993 21/12 i Östhammar, ogift. Barn:

N.N. (2 personer)

11223. Margit Eva Maria Beata Owenius, * 1910 2/12 i Börstil, hemmadotter. G m Herbert Hansson, som tog över Haganäs.

11224. Carl-Gustaf Holger Owenius, * 1911 8/11 i Börstil, † 1989 24/2 i Börstilsby, Östhammar, cementarbetare, sedan cementvarufabrikör. G 1938 14/8 m Lilian Lucia Vilhelmina Persson, * 1916 13/12 i Hudiksvall.

Barn:

N.N. (25 personer)

11225. Bengt Bogislaus Owenius, * 1912 1/11 i Börstil, † 1974 11/12 i Östhammar. G 1945 10/6 m Greta Kindstrand, * 1918 2/5 i Västervik (Norra Tullportsgatan 4 eller Sunnanbo, Alnö, Östhammar).

N.N. (9 personer)

1123. Hildam Gustaf Gerhard Owenius, * 1880 7/2 i Börstil, lantbrukare på Hanneberg (1900 31/12), sedan godsägare på Tånga i Ekeby sn, C, † där 1944 21/7, ihjälstångad av en tjur, jordfäst och begraven i Börstil. Ogift.

1124. Sten Ludvig Owenius, * 1882 14/1 på Hanneberg i Börstils sn, † där s.å. 3/3 av magcatharr.

1125. Erik David Gilius Owenius, * 1883 3/10 på Hanneberg i Börstils sn, † där 1893 27/10 av hjernfeber.

1126. Assar Georg Owenius, * 1887 25/2 i Börstil, lantbrukarson, † 1911 22/10 på Hanneberg av lungsot.

1127. Anna Sofia Olivia Owenius, * 1889 3/11 i Börstil.

1128. Gerda Maria Owenius, * 1891 13/5 i Börstil. Gift Rosenborg. Barn:

11281. Vera Sundin. Har tre pojkar.

11282. Tönnes Rosenborg. Dotter:

112821. N.N.

1129. Märta Beata Davida Owenius, * 1895 18/3 i Börstil. Gift Lindblom. Barn:

11291. Inga Birgitta Lindblom. Gift Karlsson.

11292. Dagmar Lindblom.

11293. Gunnar Kindblom.

11294. Anita Lindblom.

113. Carl Henrik Owenius, * 1849 25/1, handelsbokhållare i Malmö, † 1869 4/4 i Kristianstad (bokfört i Malmö Petri) av pneumonia.

114. Hildam Josef Owenius, * 1853 12/9, handlande, emigrerat till Nordamerika 1890 26/3.

115. Beda Anna Sofia Owenius, * 1857 3/9 i Malmö Petri, † 1924 15/8. G 1880 31/3 m kyrkoherden i Snavlunda, sedermera i Askersund Johan Alfred Strömberg, * 1845 11/10 i Trosa lf, † 1925 15/5. Barn:

1151. Erik Alvar Strömberg, * 1881 17/5 i Bärbo, D, ingenjör, anställd vid Johnson-koncernen, † 1958 30/7 på Mörby centrallasarett (bokfört i Lidingö). G 1918 28/5 m Astrid Sigrid Helena Bergsten, * 1883 22/2 i Hedvig Eleonora, A, † där 1981 21/9. Son:

11511. Åke Alvar Strömberg, * 1920 26/5 i Engelbrekt, A (bokfört i Hamrånge), ingenjör, † ogift 1999 5/7 i Solna.

1152. Elsa Annette Maria Strömberg, * 1883 19/2 i Bärbo, † 1959 9/11 i Stockholm Oscar. G 1911 12/6 m ingenjören Gustaf Adolf Alson, * 1878 6/11 i Västra Tollstad, E, † 1942 14/7 i Stockholm Oscar.

1153. Vera Henriette Strömberg, * 1887 1/5 i Bärbo, † 1916 21/9. G 1915 6/12 m jägmästaren i Burträsks revir, RVO Georg Ansgar Nordfors i hans 1:a gifte, * 1887 16/1 i Uppsala, † 1949 22/3 i Burträsk.Son:
11531. Gunnar Alfred Georgsson Nordfors, * 1916 21/9, var 1960 civiljägmästare i Jokkmokk. Bor 2006 Nya Örnäsgatan 3 F, 662 31 Åmål. G m Dora Margareta N N, * 1922 13/5.

116. Gertrud Dagmar Owenius, * 1863 22/3 i Malmö Petri, † 1943 1/5 i Malmö Johannes.

12. Anders Theodor Frick, * 1825 16/4 i Malmö Caroli, † där 1826 31/8.

13. Hilda Charlotta Wilhelmina Frick, * 1827 4/7 i Malmö Caroli, † 1848 3/12 i Malmö Petri av hektik. G 1847 6/8 i Malmö m fabriksdisponenten Niclas Rudolf Thomson i hans 1:a gifte, * 1820 19/12 i Malmö, † där 1902 31/12. Son:

131. Hildur Thomson, * 1848 2/12 i Malmö Petri, † 1922 1/6, grosshandlare i London. G 1876 m Lizzie Pollock, * 1849 12/12, † 1911 19/8. Barn:

1311. Hilda Thomson, * 1873 8/11 (Combe Martin, England).

1312. Florence Thomson, * 1875 4/11 (Isleworth, England). G 1911 m Frank Howard Goodes, * 1874, † 1946, fondmäklare.

1313. Henry Rudolf Thomson, * 1878 11/4, köpman. G m Celie Paulin (Combe Martin, England). Son:

13131. Ramsay Niclas Thomson, * 1912 16/12, officer i britiska armén. G 1936 m Ethel Johnsson (Erith, Kent, England).

1314. Lizzie Marie Thomson, * 1880 31/1. G 1919 m John Steel Abbot, Doktor Chirurg. (St. Paul, MN, USA).

1315. Ethel Ida Thomson, * 1882, † 1937. G 1911 m Horace Dan, † 1934.

14. Mathilda Josephine Carolina Frick, * 1829 26/3 i Malmö Caroli, † 1914 30/6 i Lund. G 1850 28/6 i Malmö Caroli m frälsehemmansåbon ("patron") i Ettarp Nils Olof Hagman, * 1820 25/8 i Husie, M, † 1868 11/1 i Gödelöv, M. Han var enligt familjetraditionen inspektor på det Gyllenkrokska fideikommisset Björnstorp, men därom står ingenting i kyrkböckerna. Barn:

141. Magdalena Albertina Christina (Malin) Hagman, * tv.1851 1/12 i Dalby, M, † 1873 9/5 i Lund.

142. Per Gustaf Axel (Gösta) Hagman, * tv. 1851 1/12 i Kronedal, Dalby sn, M, Sverige, † 1912 4/10 i Viborg, flyttade till London 1874 3/1, överflyttade till Finland 1876, grosshandlare och engelsk vicekonsul i Viborg, Finland. G 1879 15/7 m Maria Auguste Emilia Wahl, * 1850 5/4 i Viborg, † 1932 26/9, dotter till kommerserådet August Carl Paul Wahl och Therese Frederike von Seck. Barn:

1421. Nils Karl Paul Hagman, * 1880 4/7 i Viborg, fil. dr, fiskeribiolog, byråchef i Fiskeristyrelsen, överflyttat till Sverige, † 1953 22/6. G 1919 i Bergen, Norge m Anna Margareta (Greta) Fazer, * 1890 19/6 i Helsingfors, † 1956 2 /11. Skilda 1929.

14211. Marianne Hagman, * 1921 i Lund, † s.å. i difteri, begraven i Lund.

14212. Nils Gustav Maximilian (Max) Hagman, * 1923 19/4 i Stockholm, agr och forst dr, forstmästare, professor emeritus (Tusby, Finland). G 1948 6/6 m Helena Margareta Grotenfelt, * 1925 16/12. Barn:

N.N. (9 personer)

14213. Mary Margareta Hagman, * 1924 9/11 i Lund, † 1989 3/1 i Helsingfors.

1422. Malin Auguste Hagman, * 1881 16/9 i Viborg, † 1972 29/2 i Helsingfors. G 1902 24/5 m bankkamrer Herman Allan Alfred Hammarström, * 1872 29/5 i Vasa, † 1926 16/2 i Helsingfors. Söner:

14221. Herman Haakon Hammarström, * 1903 1/6 i Heinola, † 1981 6/1 i Ekenäs, anställd vid Oy Karl Fazer Ab, sist som bibliotekarie. G 1943 20/1 m Aira Marjatta Lindholm, * 1917 15/8 i Bromarv, † 1985 2/11 i Ekenäs, dotter till snickarmästaren Gustav Severin Lindholm och N N. Inga barn.

14222. Herman Olav Hammarström, * 1906 16/7 i Heinola, arkitekt, † 2002 10/12 i Wellfleet, Cape Cod, MA, USA, 96 år. G 1:o 1936 9/4 i Helsingfors m Susanna Lagerborg i hennes 1:a gifte, frsk 1946 3/10 (omg 1948 19/6 i Borgå m svenske ambassadören Ragnvald (Kenty) Richardsson Bagge, * 1903 12/11 i Quebec, † 1991 24/3 i Saltsjöbaden), * 1913 21/1 i Helsingfors, † 2004 25/2 i Saltsjöbaden. Olav g 2:o 1949 6/8 m textilkonstnärinnan Marianne Strengell i hennes 2:a gifte, * 1909 24/5, † 1998 9/5, dotter till arkitekten Gustav Strengell och Anna Wegelius. Dotter i första giftet:

N.N. (13 personer)

1423. Mary Therese Alwine Hagman, * 1883 30/11 i Viborg, † 1973 2/1 i Helsingfors.

1424. Ellen Bertha Elsa Hagman, * 1885 8/6 i Viborg, † 1964 26/11 i Helsingfors. G 1907 8/10 m danske vicekonsuln i Viborg, kaptenen Leon Nils Wilhelm Perander, * 1881 21/1 i Viborg, † 1956 2/12 i Kotka. Barn:

14241. Nils Erik Perander, * 1908 11/7 i Viborg, fil mag, skeppsmäklare, v d för Oy Fennoscandia Chartering AB, † 1995 11/3 i Helsingfors. G 1937 11/9 m Anna Astrid Timgren, * 1916 11/9 i Åbo, † 2000 1/1 i Helsingfors. Barn:

N.N. (20 personer)

14242. Margherita Mary Gunnel Perander, * 1912 12/3 i Kotka, pianist, lektor i pianospel vid Sibelius Akademin i Helsingfors, † där 2002 23/2. G 1941 22/6 i Helsingfors m arkitekten, tekn lic Claus Henrik Jakob Tandefelt, * 1911 5/7 i Helsingfors, † där 1996 28/7. Barn:

N.N. (12 personer)

14243. Stig Leon Gustav Perander, * 1916 25/2 i Viborg, jur stud, löjtnant, stupad 1942 29/9 på östfronten.

14244. Dorrit Ellen Emma Marie Perander, * 1920 4/7 i Viborg, † 2000 19/10 i Pernå. G 1954 6/3 m Thor Gustaf Ruuth i hans 2:a gifte, * 1921 17/1 i Lovisa, agrolog, godsägare på Segersby i Pernå, † där 2000 15/5. Barn:

N.N. (3 personer)

1425. Jarl Henry Gladstone Hagman, * 1887 25/8 i Viborg, grosshandlare och lettisk konsul i Viborg, † ogift 1963 8/3 i Borgå .

143. Hilda Axelina Charlotta Hagman, * 1854 25/8 i Gödelöv, † där 1868 27/1 (eller 27/11?)

144. Mathilda Josefina Ulrika Hagman, * 1856 16/10 i Gödelöv, † 1928 2/7 i Falköping. G 1880 17/11 i Lund m regementsläkaren vid Västgöta regemente, stadsläkaren i Falköping med lic Ernst Ferdinand Ericsson, * 1850 6/3 å Rosenholm i Lannaskede sn, F, † 1923 4/5 i Falköping. Barn:

1441. Hilma Ericsson, * 1882 11/3 i Falköping, † 1925 23/9 i Uddevalla. G 1907 8/11 m postmästaren i Uddevalla, RVO Carl Bror Forsberg i hans 1:a gifte, * 1873 11/2 i Sävsjö, † 1941 8/5 i Uddevalla.

1442. Nils Eric Ericsson, * 1884 12/10 i Falköping, med lic, underläkare och amanuens vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, † ogift 1917 22/4 i Falköping.

145. Nils Thomas Carl Dahlberg Hagman, * 1859 3/2 i Gödelöv, † där 1868 25/4 eller 1865 23/4.

146. Idar David Alfrid Hagman, * 1861 28/5 i Gödelöv, avlade off-ex 1881, underlöjtnant vid Vendes artilleriregemente s.å. 31/12, avsked 1884 30/1. Var bosatt i Lund, när han 1885 23/8 beviljades pass för resa till Brasilien, järnvägsingenjör där, † 1891.

15. Oscar Rudolph Frick, * 1834 3/1 i Malmö Caroli, † 1878 25/1 i Sundby , E, handlande i Malmö. G 1861 11/11 i Kalmar m Emilia Maria Wilhelmina Meurling i hennes 1:a gifte (omgift med sin mans svåger Rudolf Thomson i hans 3:e gifte), * 1839 24/9 i Kalmar, † 1899 7/10 i Malmö, dotter till grosshandlaren Johan Peter Meurling och Henrietta Wilhelmina Kramer. Barn:

151. Johan Hjalmar Frick, * 1862 18/11 i Malmö Caroli, † där 1865 29/6

152. Hilma Dagmar Henrietta Frick, * 1866 1/9 i Kalmar, levde 1943. G 1893 19/4 i Malmö Petri m e o hovrättsnotarien, sedan verkst direktören för Strömsnäs Bruks AB, RVO Jean Danckwardt i hans 1:a gifte (skilda 1904), * 1866 17/5 i Karlskrona, † 1936 i New York.

153. Oscar Albert Frick, * 1868 8/3 i Malmö Caroli, † där 1871 7/12.

16. Emma Maria Frick, * 1835 20/3 i Malmö Caroli, † där s.å. 29/3.

17. Edla Fatima Frick, * 1836 5/7 i Malmö Caroli, † 1920 13/11 i Malmö Petri.

18. Ida Sophia Frick, * 1838 12/1 i Malmö Caroli, † 1860 7/12 i Malmö. G 1857 4/11 i Malmö Caroli m sin svåger Rudolf Thomson (se ovan!). Barn:

181. Maria Lovisa Albertina Thomson, * 1859 6/9 i Malmö Petri, † 1947. G 1884 5/4 i Köpenhamn (Frue) m Statsbanedirektören, cand. polyt., KDDO Johan Vilhelm Helper, * 1857 6/2 i Köpenhamn, † där 1942 1/7.

182. Idar Oscar Ferdinand Thomson, * 1860 29/11 i Malmö Petri, † där 1861 4/1 av blodåderinflammation.

183. Vanda Nicola Thomson, * 1877, † 1893 12/4 i Malmö Petri av lunginflammation.

19. Frans August Frick, * 1839 24/3 i Malmö Caroli, † 1917 26/3 på Skogshyddan vid Strömsnäsbruk, Traryds sn (Kron.), underlöjtnant vid husarreg:tet Konung Carl XV, disponent. G 1:o 1874 5/9 i Malmö m Louise Ryberg, * 1846 3/7 i Malmö Petri, † 1905 1/9, dotter till järnhandlanden Magnus Gustaf Ryberg och Carolina Petronella Adrian; 2:o 1906 26/8 på Skogshyddan m Carolina Amalia (Amelie) Aminoff, * 1851 3/4 i Asby sn (Ög.), † 1920 19/1 på Skogshyddan, dotter av underlöjtnanten Feodor Adolf Aminoff och Charlotta Samuelsson.

20. Carl Fredrik Gilius Frick, * 1840 22/11 i Malmö Caroli, emigrerade till England 1863, var handlande i London 1884.

2. Christina Sophia, * 1803 2/5 i Malmö Petri, † där 1837 20/7 i barnsäng – G 1824 19/10 i Malmö Petri m handlanden Niclas Malmstedth i hans 1:a gifte, * 1796 16/9 i Malmö, † där 1872 3/4. Omgift 1839 21/4 i Malmö Petri m Adamine Elisabeth Schwartz, * i Danmark 1813, hade 1842 damskrädderi i Malmö, † därstädes 1878 20/6. Barn:

21. Adalbert Tobias Malmstedth, * 1825 8/8, † 1832 2/5 av nervfrossa.

22. Maria Christina Elisabeth Malmstedth, * 1826 27/12, † 1909 5/8 i Malmö Petri.

23. Rudolph Carl Oscar Malmstedth, * 1827 29/12, † 1829 15/2.

24. Luitgarde Therese Malmstedth, * 1829 16/5, levde 1909 i Lund enl. systerns bouppt., var 1873 änka efter avlidne inspektoren Nordbladh.

25. Nicolina Sophia Malmstedth, * 1831 25/9, † 1832 24/8.

26. Anna Helena Charlotte Malmstedth, * 1832 14/12, † 1833 13/4.

27. Tobias Nils Malmstedth, * 1834 6/4, † 1836 11/5 i mässling.

28. Carl Fredrik Malmstedth, * 1835 16/10, gick till sjöss 1851 21/5.

29. Christine Sophie Malmstedth, * 1837 20/9, † 1839 21/11 av bröstsjukdom.

3. Pehr Mathias (1806-46), färgare. Se tab. 2.

4. Carl Jonas, * 1807 3/8 i Malmö Petri, † där 1808 8/2 av barnsjuka, 1/2 år gl.

5. Carl Jonas, * 1808 12/9, yngling, flyttade till Caroli 1824, bodgosse hos Pehr Frick, till sjöss 1825.

6. Anders Martin, * 1810 1/2 i Malmö Petri, † där s.å. 28/8 av slag, 7 månader gl.

7. Nils Jacob Malte (1812-88), förrådsförvaltare. Se tab. 3.

8. Maria Charlotta, * 1813 21/12 i Malmö Petri, † där 1873 7/10 av Pneumonia chronica. "Bodde hos min mor och dog der" i qv. Gråbröder X (Karl Möller). – G 1838 m kyrkoherden i Andrarum, L, Nils Malmberg, * 1796 25/6 i Finja, † 1852 8/9 i Andrarum. Barn:

81. Nils Sture August Malmberg, * 1842 20/3 i Andrarum, † 1861 25/10 i Malmö Caroli av lungsot, teknolog.

82. Pontus Mathias Malmberg, * 1844 25/2 i Andrarum, † 1861 26/3 i Malmö Caroli av lungsot, sjätte-övrist vid Malmö latinskola. "Han hade en vacker sopran".

83. Göthilda Aurora Malmberg, * 1847 28/7 i Andrarum, † 1865 19/11 i Malmö Petri av lung- och tarmtuberkulos.

9. Johan August, * 1815 1711 i Malmö Petri, † där 1834 29/10 av tärande sjukdom, 19 år gl., stud vid academin i Lund vid sin död.

10. Anna Helena, * 1817 6/11 i Malmö Petri, † där 1819 2/5 av strypsjuka.

11. Fredrik Wilhelm, * 1818 14/12 i Malmö Petri, † där 1821 14/1 av mässling.

12. Anna Wilhelmina (Annette), * 1820 4/3 i Malmö Petri, † där 1886 27/11. – G 1848 26/5 i Malmö Petri m landskontoristen Carl Fredrik (Fritz) Möller, * 1821 18/7 i Väsby (M), † 1855 2/4 i Malmö Petri av epidemisk hjärnhinneinflammation. Barn:

121.Christina Maria (Tinis), * 1848 23/12 i Malmö Petri, † där 1893 22/8. G 1876 10/7 m läroverksadjunkten Johan Georg Johansson, * 1842 15/11 i Karlskrona, † 1918 29/5 i Malmö Petri.

122. Pehr August Wilhelm, * 1850 21/3 i Malmö Petri, † där s.å. 31/3 av slag.

123. Carl Emil Fredrik Theodor, * 1851 29/4 i Malmö Petri, † 1934 17/5 i Malmö, tullförvaltare. Om hans avkomlingar se Svenska Släktkalendern 1967 och 1982.

124. Leopold, * 1852 5/2 i Malmö Petri, † samma dag av inre slag några timmar gammal.

125. Axel Harald Theodosius, * 1853 2/4 i Malmö Petri, † 1921 18/2 i Borås, provinsialläkare. Om hans avkomlingar se Svenska Släktkalendern 1967 och 1982.

126. Thor Elof Waldemar, * 1854 15/8 i Malmö Petri, † där 1857 27/12.

13. Fredrik Wilhelm, * 1822 3/4 i Malmö Petri (bars till dopet av guldsmeden och borgaren hr Jacob Möller), studerande i Lund, sedan bokhållare, kallas i faderns bouppteckning 1843 23/5 "kontorist i Ystad", † 1844 14/3 av "Häcktik", 22 år.

14. Helena Carolina (Hilda), * 1824 23/4 i Malmö Petri, † där 1898 29/7 av njursten. – G 1849 22/4 i Malmö m vågmästaren, sedan tolagskassören och skeppsklareraren Carl Peter Ohlson, * 1822 10/2 i Malmö, † där 1866 16/11 av acut lungtuberkulos. Barn:

141. Hilding Ohlson Kullberg, * 1850 4/4 i Malmö, † 1921 5/12 i Trelleborg (å förs) av pyelonephritis, järnvägsbokhållare, kontorist. Ogift.

142. Lydia Cecilia Ohlson, * tv. 1851 13/7 i Malmö, † 1853 1/3 i hus 485.

143. Sigrid Maria Ohlson, * tv. 1851 13/7 i Malmö, † 1853 14/3 i hus 485.

144. Hildur Wilhelmina Ohlsson, * 1856 19/2 i Malmö, † 1904. Efter sin mans död ingick änkefru Hildur Fornander såsom lärarinna i Malmö stads allmänna skolor. G 1878 16/7 i Kropp m grosshandlaren i Malmö Axel Erik Fornander, * 1845 21/11 i Kalmar, † 1880 12/2 i Malmö Caroli av kronisk njurinflammation. Son:

1441. Karl Waldemar Fornander, * 1879 4/10 i Malmö Caroli, civilingenjör, sinnessjuk, bodde 1904 i Västerås.

145. Sigrid Lydia Maria Ohlson, * 1858 25/2, † 1919 10/6. G 1887 21/5 i Malmö m stationsinspektoren i Forserum Frans Fornander, * 1847 21/5 i Kalmar, † 1923 26/8. Barn:

1451. Elin Fornander,* 1888 18/9 i Delsbo, † där 1890 19/5, begr. i Malmö.

1452. Nils Harald Fornander, * 1890 14/4 i Delsbo, † 1893 1/2 i Forserum, begr. i Malmö.

1453. Elin Hildur Maria Fornander, * 1895 14/6 i Forserum, † 1987 24/2 i Göteborg S:t Pauli. G 1920 3/6 m Johan Emanuel Lindblad, * 1883 5/4 i Ånge, Borgsjö sn, Y, distriktschef vid SJ 1938-48, RVO 1926, RNO 1935, KVO 1948, KDDO, KFVRO, RNS:tOO1kl, † 1984 27/5 i Göteborg S:t Pauli. Barn:

14531. Ingrid Cecilia Lindblad, * 1921 3/7. Adr. Topasgatan 63, 421 48 Västra Frölunda.

Tab. 2. Pehr Mathias (son av Paul Mathias, tab. 1), kallas även Pehr Påhl,* 1806 14/3 i Malmö Petri, färgare i Trelleborg, flyttade till Ystad 1841, krympling, vistas för sjuklighet på Lunds lazarett 1842, † 1846 10/10 i Malmö Caroli av tärande sjukdom. Erhöll 1832 24/8 Kungl. Commerce Collegii tillståndsbrev att få anlägga och driva ett färgeri i Trelleborgs By, vilket överklagades av en del färgeriidkare och borgare i Malmö och Ystad. Ärendet föredrogs i Rikets Allmänna Ärendens Beredning, vilkens resolution 1834 14/6 översändes till Commerce Coll. (Kommerskollegium till K M:t 1833 10/5, RA). – G 1836 30/3 i Trelleborg m Anna Catharina Elisabeth Duncan från Helsingborg, * 1811 11/7 på Araslövs gård i Färlövs sn, L, † 1843 24/7 i Ystad S:ta Maria av diarré, dotter till David Duncan (* 1769 24/6 i Skottland. † 1840 24/5 i Trelleborg) och Elisabeth Fernej.

Söner:

1. Pehr David, * 1836 12/8 i Trelleborg, kallas bokhållare 1873 och handlande 1877, emigrantombud, "original" (Karl Möller), "slägtens factotum" (Axel Möller), † 1899 30/8 i Malmö Petri av tuberculosis pulmonum.

2. Carl Anders, * 1839 26/11 i Trelleborg, † där 1840 6/1.

Tab. 3. Nils Jacob Malte (son av Paulus Mathias, tab. 1), * 1812 27/4 i Malmö Petri, † 1888 12/3 i Malmö Caroli av blodträngning i hjärnan, inskriven vid Lunds universitet 1830 18/8, syssloman vid Malmö arbetsinrättning efter fadern 1843-55, från 1856 förrådsförvaltare (materialförvaltare) vid SJ (än 1866), RVO. – G 1852 23/10 i Malmö Petri m Anna Juliana (Julie) de Maré, * 1829 24/7 i Malmö Caroli, † 1918 26/7 på Rosqvistska stiftelsen i Malmö S:t Johannes av senilitas och bronchopneumonia, dotter till kamreraren vid riksbankens lånekontor i Malmö Jacob Gustaf de Maré (* 1797 27/4 i Arlöv, † 1834 15/3 i Malmö av sockersjuka) och Henriette Charlotte Redevigh (* 1798 14/3 i Stockholm Hedv El, † 1878 10/1 i Stockholm Jacob).

Barn:

1. Pehr Gustaf Waldemar, * 1853 18/11 i Malmö Petri, † 1880 2/1 i Malmö Caroli av lungsot, kontorist.

2. Ida Constance Aurore, * 1856 29/2 i Malmö Petri, † 1942 19/12 i Göteborg Älvsborg. G 1889 17/4 i Newcastle m ingenjören och skeppsmätningskontrollören Johan Johnson, * 1859 15/4 i Ljungarum, † 1921 13/8 i Långedrag, Göteborg (Svenska Teknologföreningen 1861-1936. Biografier. Del I, Stockholm 1937, s 230). Fosterdotter:

21. Greta Henrietta Hellberg, f Karlsson 1901 19/4, utvandrade till N. Amerika 1920 22/9.

3. Knut Adolf William, * 1858 15/7 i Malmö Petri, † 1885 16/4 på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm (bokfört i Clara), 26 år, gravör. Kallas även guldsmed. Blev som liten dövstum: följdsjukdom efter skarlakansfeber. Ogift. Bouppt. SSA 1885-III-270.

4. Esther Kristina Charlotte, * 1860 14/9 i Malmö Petri, hushållerska, † 1936 9/10 på Rosqvistska stiftelsen i Malmö S:t Johannes av arteriosclerosis och pneumonia acuta. Ogift. Alla tre systrarna Ekebergh var små till växten (Alfhild E. berättat).

5.Thor Julio Malte (1864-1952), possessionat och kvarnägare i Argentina. Se tab. 4.

6. Anna Henriette Josefine, * 1866 9/4 i Malmö Petri, † 1947 4/3 på Samariterhemmet i Uppsala. G 1892 30/4 i Malmö Caroli m telegrafkommissarien i Uppsala Oskar Fredrik Ekström, * 1864 24/6 i Karlskrona, † 1924 21/11 i Uppsala domkyrkoförsamling av pneumonia acuta och cardiosclerosis. Son:

61. Tore Gunnar Ekström, * 1893 28/10 i Malmö Petri, † 1957 4/7 i Gustafsberg, Uddevalla (bokfört i Uppsala domkyrkoförs.), eo landskanslist vid länsstyrelsen i Uppsala län 1927, kapten i Upplands regementes reserv 1937 22/10. Ägde Svenska Racketfabriken i Uppsala. Under åren 1920-30 var han en framstående tennisspelare. G 1933 28/10 m Anne-Margrete Högström, * 1910 28/10 i Uddevalla, † 2001 1/12 i Hunnebostrand. Barn:

N.N. (5 personer)

7. Emil Edvard Fritz (1869-1938), överinspektor vid SJ, RVO, se tab. 5.

Tab. 4. Thor Julio Malte,* 1864 2/4 i Malmö Petri, utflyttade till Sydamerika 1884 25/6, possessionat och kvarnägare i Ceres, prov. Santa Fé, Argentina, † i Tucuman, Argentina 1952 29/7 av magkräfta (bokfört i Stockholm Oscar, Riddargatan 43). Kallar sig där direktör. G i början av juli 1905 i Buenos Aires (först borgerligt, sedan i norska kyrkan) m Elin Maria (Mia) Kumlien från Stockholm, * 1870 22/7 i Eskilstuna Fors, † 1928 11/2 i Stockholm Oscar av sepsis, dotter till kamreraren vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori Georg Victor Kumlien (* 1831 4/1, † 1902 28/7 i Skövde) och Anna Gustava Alfrida Mellin (* 1846 21/1, † 1924 10/3 i Skövde).

Son:

Arne Malte, * 1907 17/7 i Buenos Aires, † 1908 6/5 i Ceres, prov. Santa Fé, Argentina, begr. 1911 i Skövde.

Fosterson:

Erik Leonard, * 1914 23/9 i Stockholm Gustav Vasa, ingenjör vid Saab-Scania AB i Linköping (flygplanstillverkning) och från 1941 16/12 vid fabriken i Trollhättan, † där 1985 10/3. Adr. Skolgatan 7, sedan Kungsgatan 50 (1985). G 1940 23/3 i Örgryte gamla kyrka m tandteknikern Brita Ingegärd Maria Jansson, * 1914 28/12 i Vänersborg, dotter till kassören vid Tändsticksfabriken Karl Isidor Jansson (* 1882 13/10 i Vänersborg, † där 1943 30/9) och Gerda Vilhelmina Häggström (* 1886 16/3 i Lugnås, † 1974 22/9 i Vänersborg). Adr. Kungsgatan 50, 461 34 Trollhättan (2002).

Söner:

N.N. (8 personer)

Tab. 5. Emil Edvard Fritz (son av Nils Jacob Malte, tab. 3), * 1869 12/5 i Malmö Caroli, överinspektor vid SJ i Malmö, RVO, flyttade till Stockholm (Gävlegatan 6) 1933, † 1938 6/7 i Stockholm Matteus av hämorrhagia cerebri. Efter att ha genomgått högre allmänna läroverket antogs han som extra kontorsbiträde vid SJ:s trafikavdelning 1887, blev ordinarie kontorsbiträde 1890. År 1893 befordrades han till stationsskrivare och blev förste stationsskrivare 1904 med placering vid Malmö F. År 1908 kom den första stationsinspektorstjänsten i Vretstorp, och 1911 flyttades E. till Malmö som underinspektor. Två år senare blev det förflyttning till Hallsberg, och där hade E. sin tjänst under hela krigsperioden. År 1918 utnämndes han till överinspektor vid Malmö central, RVO 1924. G 1901 18/5 i brudens hem i Stockholm Hedvig Eleonora m Alfhild Bernhardina Ohlsson, * 1876 5/3 i Landskrona garnisonsförs., † 1962 3/5 på Stora Sköndals sjukhem i Stockholm (å församlingen skriven i Engelbrekt), dotter till stallmästaren vid Stockholms Nya Spårvägsaktiebolag Frans August Ohlsson (* 1850 9/9 i Vittskövle, L, † 1894 19/6 i Stockholm Johannes) och Gustava Nilsson (* 1851 24/11 i Södervidinge, M, † 1913 8/1 i Stockholm Engelbrekt). Alfhilds bröder antog släktnamnet Odelsiö.

Barn:

1. Curt Emil Gustaf, * 1902 8/9 i Nässjö, † där 1904 18/3.

2. Sven Emil Curt (1904-86), direktör. Se tab. 6.

3. Briten Alfhild Elisabeth, * 1908 30/6 i Malmö Pauli, försäkringstjänsteman, † 1990 10/9 i Stockholm Engelbrekt. G 1937 19/2 i Matteus m arkitekt SAR Carl Gustaf Olov Söderman, * 1909 13/11 i Stockholm Klara, † 2001 2/6 i Stockholm Engelbrekt. Ägde enligt bouppteckningen fastigheten Norrsunda 1:80 på Värmdö, värderad till 424.000 kr. Barn:

N.N. (10 personer)

Tab. 6. Sven Emil Curt (son av Emil Edvard Fritz, tab. 4), * 1904 12/2 i Nässjö, tjänsteman i AB Aerotransport (1935), avdelningschef (1948), verkst direktör i Flygresebyrån AB 1948-85, † 1986 31/8 på Gärdets sjukhus i Stockholm (Hedvig Eleonora) av Laesio vascularius cerebri cum hemiplegia och begr. 3/10 på Norra kyrkogården. G 1:o 1935 3/4 i Stockholm Oscar m Gunvor Margareta Dahlgren i hennes 1:a gifte (g 2:o 1964 10/4 i Oscar m skeppsredaren Ernst Fredrik Dunér från Västervik, * 1900 17/9 i Malmö S:t Pauli, † 1984 22/3 i Lund Allhelgona, skilda 1968 2/8), * 1911 16/8 i Göteborg Oscar Fredrik, † 2003 8/5 i Stockholm Oscar, dotter till assuranstjänsteman, sedan kamrer på Securitas Carl Anders Dahlgren (* 1887 19/8) och Jenny Helfrid Jakobsson (* 1886 25/12), överpostexpeditör, anställd vid poststyrelsen, kanslibyrån, GMnor 1962 17/12, och sedan vid postmuseum. Skilda 1952 3/10. Antagit släktnamnet Ekebergh enligt Kgl Patent- och registreringsverkets beslut 1968 10/9.

G 2:o 1952 19/10 i Hedvig Eleonora m Maud Elisabeth Olsson, * 1922 23/9 i Stockholm Engelbrekt, tjänsteman, dotter till banktjänstemannen Sven August Olsson (* 1894 28/8) och Märta Elisabet Jonasson (* 1895 12/3). Bor Karlavägen 53 i Hedvig Eleonora.

Barn i 1:a giftet:

N.N. (11 personer)

Tab. 7. N.N.

N.N. (3 personer)

Exkurs I: Brevväxling mellan författaren och Thor Julio Ekebergh 1948-49

Brev nr 1

Pontus Möller
Ekhagen den 23 nov. 1948.
Torphagsvägen 10
Stockholm 50

Herr Thor Julio Ekebergh
Riddargatan 43
Stockholm.

Ärade släkting!

Härmed tar jag mig friheten att skriva till Eder, min farfar Axels kusin, för att be Er om några upplysningar om Ekeberghska släkten. Jag har länge varit road av släktforskning och härigenom naturligt nog kommit att intressera mig för min farfars mors släkt och försökt utforska den. Vid ett besök i Malmö och Lund sommaren 1944 besökte jag resp. stads- och landsarkiv för att få fram några uppgifter om släktens ursprung, men jag kom ej längre tillbaka än till 1767, då Paul Mathias Ekebergh föddes i Karlskrona amiralitetsförsamling. Fadern var stenhuggaren Jonas Ekberg (senare Ekebergh), men om honom har mycket få uppgifter stått att erhålla. Jag misstänker emellertid, att han möjligen härstammade ifrån Ekeberga socken i södra Småland och därifrån invandrat till Karlskrona. Finns det någon tradition inom släkten om en dylik härstamning?

Av mantalslängderna framgår, att Jonas Ekberg gifte sig 1766; Paul Mathias var alltså hans förstfödde. Men några fler barn finns inte antecknade i Karlskrona kyrkoböcker, och inte heller har jag där kunnat finna föräldrarnas dödsdata. Det kan därför tänkas att dessa utflyttat från Karlskrona. Att Paul Mathias kom att bosätta sig i Malmö kan ju också tyda på den saken. Har herr Ekebergh någonsin hört talas om att Er farfar hade några syskon, eller att släktingar funnits i Karlskrona eller annorstädes?

Av Paul Mathias´ söner var det blott två, som i sin tur efterlämnade söner, nämligen Pehr och Malte. Den förre blev far till Pehr David Ekebergh, som skall ha varit ett stort original och var emigrantombud i Malmö på 1890-talet. Han torde väl ha dött någon gång framemot sekelskiftet, jag har inte så noga reda på tidpunkten. Det vore roligt om herr Ekebergh kunde berätta något mera om honom.

Beträffande Edra syskon är det också en del saker som jag skulle vilja veta. Leva Edra båda systrar Ida och Anna alltjämt? Och när dog Edra bröder Gustaf och Knut (det bör ha varit omkring 1880)? Den förre var kontorist, den senare guldsmed, om jag är rätt underrättad (det är tullförvaltaren Karl Möller, som lämnat mig dessa upplysningar).

Så till slut vore jag tacksam om herr Ekebergh ville ha vänligheten lämna några biografiska data från Ert eget liv, som jag förmodar måste ha varit både intressant och omväxlande. Ni var ju blott 19 år, då Ni reste ut till Argentina? Hur länge stannade Ni sedan därute? När och var gifte Ni Er (1905?)?

Jag måste verkligen be om ursäkt, för att jag orsakar Eder så mycket besvär med detta, och hoppas att Ni ej finner min frågvishet ogrannlaga. Men saken är den, att när man har givit sig på att upprätta en släkthistorik, så vill man gärna ha den så fullständig som möjligt. Därför blir jag mycket glad och tacksam, om herr Ekebergh, trots allt besvär, vill hjälpa mig med att försöka besvara ovanstående.

Min adress är: Amanuens P. Möller, Torphagsvägen 10, Stockholm 50. Jag ser av telefonkatalogen, att Er svägerska, fru Alfhild Ekebergh, bor i huset intill mitt – ett lustigt sammanträffande. Kanske får jag en dag tillfälle att råka henne och rådfråga henne om hennes familj.

Med utmärkt högaktning
Pontus Möller

Brev nr 2

Tucuman 13 December 1948
Laprida 393

Till Herr Pontus Möller, Torpshagsvägen 10, Stockholm 50.

Käre släkting!

Ang. Släkten EKEBERGH kan jag på Eder förfrågan meddela följande. Generationen av Ekeberghska släkten före min fader är mig fullkomligt obekant. Min fader, förrådsförvaltaren vid S.J. Nils Jakob Malte Ekebergh var född i Malmö den 27/4 1830 och dog därstädes 1887 eller 88 efter min avresa till Argentina.

Av hans släkt kände jag endast en halvsyster, fru Albertina Frick bosatt i Malmö, var hon också dog i slutet på 1870-talet, o.3 systrar Maria, ogift, som dog på 1870-talet, Annette, gift Möller, Er farfars mor o. Hilda, gift Ohlsson, som båda dogo på 1890-talet efter min avresa till Argentina. Dessutom fanns en brorson, Pehr David, som man inte kan kalla ett Original men väl en stackars avsigkommen, som kommunen till slut fick taga hand om o. som på 1890-talet dog på någon vårdanstalt.

Min mor JULIE de MARÉ var född i Malmö den 24/7 1829 o. dog därstädes 1918. Hennes fader som var ombudsman vid riksbankskontoret i Malmö dog mycket ung o. ligger begraven i Malmö.

Jag hade 3 bröder Gustav, Knut, dövstum, o. den yngste Emil, sedermera överinspektor vid S.J. i Malmö. Gustav o. Knut dogo unga i lungsot. Jag hade klart för mig att samma öde väntade mig o. hade redan hostat blod flera gånger men ägde lyckligtvis tillräcklig vilja o. karakter att bjuda motstånd.

Jag ville icke dö o. såg enda räddningen att komma till ett varmt klimat, var jag kunde vistas ute i friska luften o. på så sätt återfå krafter o. full hälsa o. denna fasta tro räddade mig. Jag hade också klart för mig att jag måste försörja mig genom eget arbete o. gav mig iväg till Argentina mot allas avrådan, ty jag hade just stigit upp efter 2 månaders sängliggande för en lungsäcksutgjutning o. kunde nätt o. jämt stå på benen men min fasta tillförsikt att om jag komme till ett varmt klimat skulle jag återfå krafter o. hälsa övergav mig aldrig för ett ögonblick.

Innom 2 år ansåg jag min hälsa fullt återställd o. har sedan under hela tiden härute varit sällsynt fri för all sjukdom. Var gång jag bytte om anställning förbättrades min ställning. Under 12 års tid vid olika jernvägar o. dessemellan som lantbrukare tills gräshopperna ett år lämnade mig s.a.s. på bar backe.

Efter 19 års oavbruten vistelse härute gjorde jag en första visit hem till Sverige. Vid återkomsten hit köpte jag en ångkvarn i CERES, provinsen Santa-Fé, som jag drev med god framgång i 12 år o. sedan sålde med god vinst varefter jag med växlande lycka egnade mig huvudsakligen åt egendomsaffärer. De sista 4 åren hade jag varit bosatt i provinsen TUCUMAN för att övervaka o. kontrollera vissa egendomsaffärer.

År 1905 gifte jag mig med en svenska ELIN MARIA KUMLIEN från Skövde, som jag lärde känna under mitt första besök i Sverige. Klimatet här passade henne dock inte, det var för varmt o. hon var ständigt sjuk o. led av irritation i blodet som förorsakade en olidlig klåda. 1912 efter vårt enda barns en 10 månaders pojkes död for hon tillbaka till Sverige o. var bosatt i Stockholm till sin död 1928.

Mina 3 systrar IDA, gift Johnson i Göteborg, ESTHER, ogift i Malmö o. ANNA, gift Ekström i Upsala kommo alla upp i 80 års åldern. Själv är jag nu 85 år o. ännu vid ypperlig hälsa o. fullt rörlig med hopp att uppnå de 90.

Jag undrar om jag med dessa upplysningar kunnat hjälpa Eder i edra släktforskningar, men dessa detaljer är allt jag kunnat åstadkomma o. hoppas de kunna vara till någon nytta.

Med många vänliga hälsningar

Julio Ekebergh

Brev nr 3

Stockholm den 13/1 1949.

Käre släkting!

En stor glädje och överraskning beredde det mig att på själva juldagsmorgonen få brev från Eder, avsänt från Argentina (jag levde i den tron att Ni numera bodde i Sverige). Jag tackar Er för Er stora vänlighet att vilja besvara min skrivelse och för de värdefulla upplysningar Ni lämnat. Särskilt intressant var det att få ta del av omständigheterna kring Eder emigration och Edra öden och upplevelser därute i Argentina. Man kan nog utan överdrift påstå att Eder levnadsbana hör till de mindre alldagliga. Om Ni har tid och håg att lämna en mera utförlig skildring härav, således en kortfattad biografi med viktigare biografiska data, så skulle det glädja mig mycket.

Jag har nämligen planer på att utge en släktbok över min fädernesläkt och ämnar i den även medtaga ett antal ingifta släkter, bl.a. Ekebergh. Det vore roligt att däri kunna meddela någotsånär fylliga biografiska uppgifter om Eder, i synnerhet som jag tänkt mig att min bok ej blott skall bli en torr uppräkning av namn och data, utan även vara någotsnär "läsbar", och en skildring av Edert mera ovanliga livsöde skulle erbjuda angenäm omväxling i den nog eljest ofta monotona rad av enformiga vardagsöden, som en vanlig borgarsläkt har att uppvisa.

Beträffande Eder lungsot antar jag att Ni är på det klara med att den helt visst var ärftligt betingad. Er fars tvenne helbröder August och Fredrik dogo 19 resp. 22 år gamla i lungsot och Er faster Maria, som varit gift med en kyrkoherde Malmberg, miste alla sina tre barn i samma sjukdom, då de voro omkring 17–19 år gamla. Å andra sidan tyckas de släktmedlemmar, som undgått sjukdomen, i allmänhet hava uppnått en ganska hög ålder. Ni och Edra systrar brås kanske på Er mor i det avseendet, ty hon blev ju nära 90-årig, men även bland Ekebergharna har det funnits kärnfolk i gamla tider: fru Albertina Frick blev 83 år, Er far 76 o.s.v.

Jag kanske också kan nämna att min far såsom nygift ett par år före min födelse angreps av lungsoten och blev så illa däran, att läkarna uppgåvo hoppet om hans tillfrisknande. Genom en seg livsvilja lyckades han dock övervinna sjukdomen och har sedan blivit fullkomligt frisk.

Jag har nu även satt mig i förbindelse med Er svägerska, fru Alfhild Ekebergh, som bor i huset intill. Hon har varit här på besök och häromdagen voro vi bjudna till henne och fingo då träffa hennes två barn jämte sonhustrun. Det var roligt att få göra deras bekantskap; – bra besynnerligt att vi bott här grannar i 5 år utan att veta om varandra.

Mina anteckningar om Ekeberghska släkten ha nu tack vare Edert och Tant Alfhilds bistånd kunnat i det närmaste fullständigas. Ytterligare ett par detaljer återstår dock, som jag skulle vilja fråga om och som jag vore mycket förbunden om Ni vill ha godheten besvara:

1) Datum och plats för Eder vigsel. Tant Alfhild har meddelat mig att den ägde rum i Argentina.

2) Eder sons fullständiga namn, födelse- och dödsdatum samt födelse- och dödsort.

3) Edra svärföräldrar bodde ju i Skövde. Kan Ni erinra Er deras dödsår?

Ja, detta var väl allt jag behöver veta. Sedan återstår blott för mig att försöka bringa klarhet i släktens ursprung och varifrån den i mitten på 1700-talet invandrade till Karlskrona. Detta kommer att bli en hård nöt att knäcka, men har jag tur så kanske det lyckas. Jag skall i alla fall inte ge mig i första taget.

Nu farväl för denna gång och många hjärliga hälsningar från Eder släkting Pontus Möller

Brev nr 4

Tucuman 25 Jan. 1949
Laprida 393

Amanuens Pontus Möller, Torphagsvägen 10, Stockholm 50.

Käre släkting!

Tack för brevet av den 13 dennes som jag med nöje genomläst o. skall försöka villfara Eder önskan om nya detaljer ang. släkten Ekebergh.

Till att börja med föreslår jag att jag blir din farbror enligt svensk sed.

Jag måste förutskicka att oaktat jag fysiskt är väl bibehållen har minnet avtagit högst betydligt o. vågar inte lita på det, såväl då det gäller datumhändelser ang. mig själv som närmaste familjekretsen.

Jag har emellertid 2 svägerskor, bosatta i Falköping, Banérgatan 16, fröken ELSA KUMLIEN o. fru EINA SUNDSTRÖM, som säkerligen kan ge de nödiga sifferuppgifterna såväl ang. min avlidna hustru o. lille son som mig själv. Jag skriver på samma gång till dem om denna sak, så de äro beredda att besvara eventuella förfrågningar därom.

Jag visste inte att min far havt 2 bröder som dött av lungsot i unga år men väl att hans syster MARIE, gift MALMBERG, förlorat alla sina barn i lungsot.

Själv visste jag att jag hade början till lungsot, som även bekräftats av vår husläkare samt att sjukdomen fortskred. Jag var fullt övertygad om att icke kunna överleva nästa vår o. visste att enda botemedlet mot denna sjukdom var arbete ute i friska luften men kunde inte se några utvägar att realisera det, men att tidsfristen som återstod var kort. Jag fann då att enda utvägen för att börja ett uteliv var att komma till ett varmt klimat o. beslöt mig då, mot allas avrådan att bege mig till Argentina som på samma gång som klimatet var gynnsamt erbjöd goda möjligheter till arbete, ty jag var absolut beroende av att kunna försörja mig själv för att kunna existera.

Drivkraften i allt var att jag ville leva o. det gav mig kraft o. tillförsikt som trotsade alla försök till avrådan.

Jag hade just fyllt 20 år o. reste i början av Juni med en Hamburg- Amerika liniens båt Corrientes, egentligen en lastbåt, men som tog några få passagerare. På samma båt medföljde en svensk på första klass Carl Akrell från Linköping o. dessutom bland besättningen utom Ista båtsman, en utmärkt sjöman o. menniska, 2 matroser, som inte hade ord nog för sin förvåning när de hörde min utläggning om mina planer att arbeta o. skapa mig en framtid i Argentina, en sådan klen stackare som jag föreföll dem hade inte där att göra o. själva skulle de inte vilja byta ut sitt sjömansyrke mot något som helst arbete i Argentina. Där var också en dansk med på emigrantklassen av god familj men lite överspänd. Han skulle till den danska kolonien "Tandil" o. hade fått för sig att där skulle han finna sin lycka. Jag upprätthöll korrespondans med honom Ista året men då hade han redan tröttnat på Argentina o. begav sig tillbaka till Danmark som var mycket yndigare och bättre än Argentina. Några Finnar var också med men distinerade till Montevideo. En av dem hade varit där o. kom nu tillbaka med några anhöriga för att bosätta sig där definitivt.

Som de var arbetsfolk o. visste vad de ville anser jag säkert att de rett sig bra. Carl Akrell som var omkring 30 år o. en fin typ av man med både huvud o. kroppskrafter hade levt för högt i Sverige o. när fadern inte längre orkade med att betala hans skulder trodde han, att det skulle gå bättre för honom i Argentina. Han fick en god start i Argentina o. allt såg lovande ut för honom men så började han samma uteliv som tvingat honom att lämna Sverige o. lite efter lite kom han på dekis o. slutade sitt liv i Argentina fullkomligt under isen.

Jag, som hade de minsta förutsättningarna av alla, klarade först min hälsa o. genom stor sparsamhet o. fullkomlig återhållsamhet i allt vad sprit heter, som även i rökning o. aldrig går på restauranger, har under årens lopp kunnat skaffa mig en ställning o. ett ekonomiskt oberoende som ger mig stor tillfredsställelse. Under 15 år var jag anställd vid olika jernvägar men alltid vid nybyggnader men ville aldrig ta anställning som tjensteman ty jag hatade o. avskydde en sådan ställning utan ville bli min egen. Efter 19 års arbete härute gjorde jag min första resa hem till Sverige ty ännu levde de flesta av mina anhöriga o. lärde då känna min blivande hustru.

Ett halvt år efter min återkomst till Argentina köpte jag en ångkvarn i Ceres, som redan hade bytt ägare 4 a 5 gånger o. under mellantiderna stått stilla, vanligtvis av brist på vete ty Ceres låg mera i centrum för gräshoppsinvasionerna. Under de över 10 åren jag innehade den, stod den aldrig stilla en dag av brist på vete, endast för nödvändiga reparationer och utvidgningar. Jag sålde den för en summa 4 gånger högre än jag betalt men också var den i ett helt annat skick än då jag köpte den. Jag sålde den till min närmaste man på kontoret som fick lång kredit o. har har den ännu kvar o. har gjort stor vinst o. dessutom köpt en annan kvarn på ett annat ställe.

Min blivande hustru som kom ut till Ceres året efter jag köpt kvarnen bodde där i över 3 år men tålte inte klimatet. Vår lille son föddes där men dog redan efter några månader. När min hustru reste tillbaka för att stanna i Sverige ville hon ovilkorligen ha barnets lik med sig. Förmannen på kvarnen grävde upp den lilla kistan o. maskinisten på kvarnen löddade ihop en liten zinkkista som stuvades ned bland hennes resgods o. kom lyckligt hem samt ligger nu på Skövde begravningsplats på familjen Kumliens gravställe o. det är nu mer än 25 år sedan.

Innan jag köpte kvarnen i Ceres var jag lantbrukare flera år o. egnade mig åt det yrket med hela min själ. Jag hade köpt 134 hectar jord i en koloni o. började med att odla vete o. linfrö. Dessa sädesslag gick bra på den jorden men priserna voro ytterst låga på den tiden högst 6 Kr. i svenska pengar per 100 kilos levererat i nya säckar på jernvägsstationen. För linfrö kunde man få upptill 12 Kr. per 100 kilos. Jag övergick från sädesodling till lucern gräs för boskapen som går mycket bra i den jorden o. ger 5 a 6 skördar under en lång följd av år om det bara kommit upp bra första året d.v.s om det regnat tilräckligt. Rötterna söka sig ner ända till 4 a 5 meter tills de träffa vatten o. då kan det skördas vart år 5 a 6 gånger o. ger rikliga skördar. Boskapen tycker mycket om det betet men det bör huggas minst en gång vart år o. efter vart hugg kommer det upp rikligare o. vackrare. Uppfödning av kreatur baserat på lucern gräs är det stora framtids perspektivet som man kan säga knappast har några gränser, men då måste man också arbeta o. klimatet o. värmen är tryckande.

För att få det mesta möjliga ur en alfalfa (lucern) exploatering måste den inhägnas i små gärden på en 8 a 10 hectar vardera, då får boskapen göra rent hus på en 5 a 6 dagar o. efter dem hästar o. efter dem får o. så stänges det gärdet av fullkomligt o. efter 5 a 7 veckor, beroende på regn, står alfalfan hög o. vacker igen o. det kan upprepas 5 a 6 gånger under årets lopp. Om djuren gå o. beta på stora gärden på 50 a 60 hectar trampa de ner dubbelt mera än de själva äta o. det nedtrampade o. förtorkade gräset hindrar den nya alfalfan att komma upp o. i stället för 5 a 6 skördar få de endast 2.

Jag fick sluta mina lantbruksexperiment på grund av gräshopporna. De kommo ett år i oendliga svärmar o. gjorde totalt slut på all växtlighet för det året. Jag var skyldig över 8000 pesos o. såg ingen möjlighet att fortsätta o. som samtidigt nya tider för jernvägsbyggande stundade sökte jag mig in där. Fick genast den plats jag sökt med god lön o. förmåner. Det bygget varade i nära 6 år o. med min lön hade jag då betalt skulderna o. hade dessutom ett gott kapital över. Lantegendomen hade jag kvar o. den sköttes av en svensk till min fulla belåtenhet o. inkomsterna därifrån gick till avbetalning på skulderna.

De 3 frågor Ni ber mig besvara är jag oförmögen att kunna lämna exakta svar på; erinrar mig endast att min hustru var född i Eskilstuna den 22/7 1870 o. dog på Rödakorsets sjukhus den 11/2 1928. De andra siffer uppgifterna Ni ber om känner nog mina svägerskor till o. kan fylla i.

Nu slut för denna gång med många hälsningar även till Er Fader. Vi ha gemensamt att vi båda under liknande omständigheter med lyckligt resultat genomgått lungsotsexperimentet.

Din tillgivne farbror
Julio Ekebergh

Brev nr 5

Torphagsvägen 10, Stockholm 50, 25/2 1949.

Käre Farbror!

Tack för Farbror vänliga brev av den 25 januari med dess många intressanta glimtar ur Farbrors liv och om förhållandena i Argentina. Att Farbror var en av de få passagerarna på emigrantbåten, som lyckades slå sig fram till välstånd och oberoende i det nya landet, måste givetvis vara en källa till stor glädje och tillfredsställelse. I all synnerhet, om det är riktigt som jag hört berättas, att Farbror vid landstigningen förlorade allt sitt bagage och bokstavligt talat blev tvungen att börja med två tomma händer. Och att sedan trots motgångar såsom brand, gräshoppor o.s.v. inte ge tappt utan börja om på nytt, tyder på en seghet och uthållighet som nästan skulle kunna betecknas som "småländsk". Kanske ligger det något i min förmodan om släkten Ekeberghs småländska ursprung? Härmed vare intet ont sagt om det goda landet Skåne, vari mina Möllerska förfäder under århundraden odlat sina åkrar.

Farbror synes minsann ha varit en passionerad lantbrukare. Så är det också ett härligt yrke för den som har håg därför. Min moder har alltifrån umgdomen varit särdeles lantbruksintresserad och väckte på sin tid ett visst uppseende genom att ta plats som "dräng" på en gård i Värmland (vilket hennes högadliga föräldrar mycket ogillade). Hon genomgick sedan Hvilans lantmannaskola och drömde om att skaffa sig en egen gård, vilket emellertid på grund av världskriget ej kunde realiseras. Hon har sedan övergått till trädgårdsodling och finner däri sitt högsta nöje. Själv har jag även praktiserat som lantbrukselev på en gård i Uppland under en sommar – det var välgörande för både kropp och själ.

Var var Farbrors lantegendom belägen? Jag har förgäves letat efter Ceres på för mig tillgängliga kartor över Argentina, men ej funnit det. I stället har jag roat mig med att försöka gissa vilka järnvägar Farbror kan ha varit med om att bygga. Man får ett begrepp om avstånden därute, då man erfar att en av dessa järnvägar tog 6 år att bygga. Men förresten är sådant arbete måhända mera tidsödande, än vad en utomstående förstår: jag ser i en uppslagsbok att linjen Stockholm – Göteborg tog 9 år att bygga 1855-1864, fast man på den tiden kanske ännu inte var så varm i kläderna. Farbror Julios far var ju en av pionjärerna, kom i S.J.:s tjänst redan vid starten 1855. Där fanns påbrå!

Det var intressant att höra om Carl Akrell och hans sorgliga öde; han dog 1887 i Tucuman, ser jag av Ättartavlorna. Jag misstänker, att denna adelssläkt är litet degenererad. Helt nyligen var det en ung släkting till honom, Torsten Akrell, som väckte skandal genom att per flyg enlevera en ung dam från ett sinnessjukhus i Stockholm och rymma med henne till Norge, lämnande sin familj (hustru och liten son) vind för våg. Uppenbarligen ganska äventyrliga herrar.

Jag har skrivit till fröken Elsa Kumlien i Falköping och från henne fått utmärkta svar på mina frågor. Endast i fråga om Farbrors vigseldatum kunde hon ej ge besked, men meddelar att vigseln ägde rum "i början av juli 1905 i Buenos Aires, först borgerligt, sedan i norska kyrkan". Såvida ej Farbror kan erinra sig eller skaffa uppgift om datum, får jag väl låta nöja mig med detta. Inte ens den frågvisaste kan få veta allt här i världen. Betr. Eder son Arne, så skall han ha fötts 17 juli 1907 i Buenos Aires och dött 6 maj 1908 i Santa Fé. Data är säkert rätt, då de avlästs på gravstenen i Skövde, men hur är det med ortsuppgifterna? Äro de korrekta? Ligger månne Ceres i närheten av Santa Fé? – Nu är Farbror förmodligen led vid min frågvishet, så det är bäst att jag slutar denna epistel med vördsamma hälsningar från Farbrors tillgivne släkting Pontus Möller

Farbror var förmodligen led vid mitt kältande, så härmed slutade vår brevväxling.

Alfhild Ekebergh berättade 1949 11/1 att när Thor Julio anlände till Buenos Aires var hamnen ej färdig utan man sattes i land med småbåtar. Thor tappade sin kappsäck med allt vad han ägde. Han tog plats på ett bygge och bar tegel. Kontorsarbete var ingenting för honom. Thor kom hem första gången 1902. Han friade per brev till Mia. Nu sist var det 58:e gången han reste över ekvatorn. En gång brann kvarnen, just som han installerat ny utrustning för 60.000 kr. Det gick förhoppningsvis på försäkringen. Thor var en skicklig affärsman. Efter första världskriget köpte han huset Strandvägen 15, som han lät restaurera och modernisera. Sedan sålde han det till Livförsäkringsbolaget Victoria och tjänade en massa pengar, för vilka han köpte tyska och brasilianska statspapper.

Tel 2003 12/11 med N.N. som berättar: Vid sitt sista besök i Sverige såg Julio ut som ett streck, ungefär samma statur som Gustaf V, inte ett överflödigt kilo på kroppen. Han var döv och blev påkörd av en spårvagn i Tucuman. Huruvida detta bidrog till att påskynda hans död är ovisst (den officiella dödsorsaken var magkräfta).

Exkurs II: Nekrolog över Emil Ekebergh i Sydsvenska Dagbladet den 7 juli 1938

Emil Ekebergh avliden.

F.d. överinspektoren vid Statens järnvägar Emil Ekebergh avled på onsdagen i sitt hem i Stockholm i en ålder av 69 år. Han var född i Malmö. Efter att ha genomgått Högre allmänna läroverket antogs han som extra kontorsbiträde vid S J:s trafikavdelning 1887, blev ordinarie kontorsbiträde 1890. År 1893 befordrades han till stationsskrivare och blev förste stationsskrivare 1904 med placering vid Malmö F. År 1908 kom den första stationsinspektorstjänsten i Vretstorp, och 1911 flyttades E. till Malmö som underinspektor. Två år senare blev det förflyttning till Hallsberg, och där hade Ekebergh sin tjänst under hela krigsperioden, säkerligen den mest krävande stationsinspektorstjänst, som fanns i vårt land under dessa år. Över Hallsberg dirigerades nämligen alla de stora invalidtransporterna. Här gjordes det längsta uppehållet under färden genom Sverige. Här fingo invaliderna sin post, här utspisades de och här fingo de mottaga de många gåvor, som givmilda människor skänkt för deras räkning. Som ett tack för det intresserade och energiska arbete, Ekebergh under dessa år nedlade för invalidernas fromma fick han mottaga både tyska, österrikiska och turkiska utmärkelsetecken.

År 1918 återbördades Ekebergh till hemstaden som överinspektor vid Malmö Central, vilken befattning han lämnade 1934 vid uppnådd pensionsålder. Under hans tjänstetid här ägde åtskilliga ombyggnader och moderniseringar rum av stationsbyggnader och bangård. Då Ekebergh 1934, efter en lång och väl vitsordad verksamhet i Statens järnvägars tjänst avgick, hade han i inte mindre än 46 år tillhört S J:s tjänstemannastab, därav cirka 30 år i Malmö i olika tjänstebefattningar.

Ekebergh hade under årens lopp åtskilliga uppdrag och förordnanden i högre befattningar. Hans stora, aldrig svikande intresse för tjänsten och det verk, han tjänade, är allmänt känt och de vänner runt om i landet, han under sin långa verksamhet i Statens järnvägars tjänst förskaffat sig voro icke få. De deltaga djupt i den sorg, som drabbat hans närmaste.

Han efterlämnar maka, barn och barnbarn.

Exkurs III: Nekrolog över Sven Ekebergh i Sv D den 9 september 1986

Sven Ekebergh

Direktör Sven Ekebergh, Stockholm, har avlidit, 82 år gammal. Han föddes i Nässjö, son till överinspektor Emil Ekebergh och hans hustru Alfhild, och bedrev sina skolstudier vid HAL i Malmö, där familjen sedermera var bosatt.

Tidigt vaknade hans intresse för idrott och resor, en kombination som kom att prägla hans liv. Som aktiv i IFK Malmö och som korrespondent för Idrottsbladet i Hamburg och Liverpool kom han i nära kontakt med främst fotbollen. De långa utlandsvistelserna under ungdomsåren rymde även en tid med tjänstgöring på svenska konsulatet i Bordeaux. Anställd ombord reste han med de stora kryssningsfartygen till fjärran länder. Efter vistelser i bl a Egypten och Indien kom han 1926 till Buenos Aires, där han stannade i sju år. Utlandsåren gav honom många vänner och berikande kontakter för livet. Han kom alltid att betrakta Argentina som sitt andra hemland och återvände regelbundet dit under hela sitt liv. Av kapten Carl Florman i AB Aerotransport anställdes han år 1934 som föreståndare för dåvarande Flygpaviljongen på Nybroplan i Stockholm. Han var från 1945 resebyråchef på Flygcentralen, Kungsgatan, och på Flygcity, Norrmalmstorg, då ABA:s sammanslagning med DDL och DNL, dvs SAS, blev ett faktum, samt en tid även bolagets försäljningschef.

År 1948 valde han att gå sin egen väg och grundade firma Flygresebyrån AB på Kungsgatan, som sedermera flyttade till Biblioteksgatan. Verksamheten inriktades redan från starten på affärsresor. Under hans ledning utvecklades företaget och kom att omfatta flera filialer i Stockholmsområdet. Genom sitt brinnande idrottsintresse arrangerade och ledde han själv otaliga av landslagens resor ut i världen i de stora sportsliga sammanhangen. Kärleken till företaget följde honom livet ut och firman var i familjens ägo fram till hösten 1985, då den försåldes till Fastighets AB Stockholm-Saltsjön.

De medarbetare som haft förmånen att arbeta tillsammans med Sven Ekebergh fick ofta ta del av hans rika erfarenhet och kunnande. De fick framföra sina idéer och synpunkter, vilka alltid bemöttes med intresse och respekt. Hans egen stora livserfarenhet, i kombination med att han var en varm och omtänksam människa, skapade en mycket fin kontakt med alla anställda och hans företag framstod därför ofta som ett föredöme i branschen. Vi som känt och arbetat tillsammans med Sven Ekebergh bevarar hans minne med djup tacksamhet.

Närmaste anhöriga är hustrun Maud, född Olson, N.N..

LENNART ERIKSSON
VD Flygresebyrån AB