Tag Archives: Anne-Marie Lenander Fällström

Recension: Strängnäs stifts herdaminne. Del 3. Den yngre vasatiden

Av Magnus Collmar och Anne-Marie Lenander Fällström. Växjö 2000, 807 s, ill, inb.

”Ett nyutkommet herdaminne är alltid något av ett evenemang för oss släktforskare”.

Så inledde jag min recension i SoH nr 3/1977 (s 367 f) av Collmars förra – och tyvärr sista – herdaminnesdel. Han avled 6 maj 1977. Nu visar det sig att han efter-lämnade ett icke avslutat manuskript till en tredje del, som kompletterats, översetts och utgivits av docenten Anne-Marie Lenander Fällström. Ett antal biografier saknades, främst över biskoparna, men också en del kyrkoherdar och övriga präster samt många lärare vid skolorna i Strängnäs och Örebro. Hela stoffet har bearbetats, källhänvisningarna har avpassats till nya arkivförteckningar och litteraturen har kompletterats med nya verk, där uppgifter kunnat hämtas om berörda präster. Detta har naturligtvis varit ett mycket tidskrävande och maktpåliggande arbete.

Del 3 av Strängnäs stifts herdaminne omfattar perioden 1611 till 1654, alltså Gustav II Adolfs och drottning Kristinas regeringstider. För kyrkan var den yngre vasatiden en period av strider om organisation och av konsolidering. Prästerskapet lyckades, trots upprepade framstötar, inte erhålla någon ny kyrkolag i stället för den Laurentius Petri åstadkom 1571. En ny kyrkolag förbereddes i upprepade omgångar men antogs först efter periodens slut 1686. Den yngre vasatiden var ett övergångsskede mellan den unga reformationens kyrka och den fullt utvecklade ortodoxin. Patronatstanken (avdelat patronat/stanken!) började vinna insteg.

Jag har en gyllene regel: att alltid först läsa de böcker jag skall recensera. Men jag måste bekänna, att hela denna tegelsten har jag ännu inte hunnit penetrera. Den bör nog avnjutas i mindre portioner. Men jag har läst biskopsbiografierna och de förtjänar högt beröm, främst kanske den första över Laurentius Paulinus Gothus, men även de följande: Laurentius Olai Wallius, Jacob Zebrozynthius och Johannes Matthiæ. Den senares porträtt i färg kan beskådas på skyddsomslaget. Biskop Jonas Jonsson jämför i sitt förord de två ovanligt akademiskt bildade, kraftfulla och inflytelserika biskoparna Laurentius Paulinus och Johannes Matthiæ. De var sinsemellan mycket olika, den ene lika sträng som den andre var blid, den ene lika svensk som den andre var europé, men de bidrog var för sig till den andliga och intellektuella utvecklingen i stiftet.

Ju mer man läser i detta verk, ju mer imponeras man av den otroliga forskarflit Magnus Collmar lade i dagen och den noggrannhet med vilken han redovisade sina källor. Anne-Marie Lenander Fällström har gjort oss alla en stor tjänst genom att komplettera och ge ut Collmars arbete. Ett eller annat tryckfel förlåter man gärna. Men inför ”Svenskt Bibliografiskt lexikon” i litteraturförteckningen höjer åtminstone jag på ögonbrynen. Den publikationen känner jag inte till.

Pontus Möller

Annonser