Av Inger Rudberg. MonitorFörlaget, Kristianstad 2001, 431 s, ill., inb.
Söta Louise hette Louise Adrian (1785–1844) och var gift med Lars P Wåhlin (1772–1834), som var prost i Norrvidinge. Dessa makar är författarinnans farmors farfar och farmor. Lars disputerade i december 1831 för att kvalificera sig för dom- prosttjänsten i Lund, som han emellertid inte fick på grund av sitt skarpa skrivsätt.
Efter domproststriden 1829–32 blir hans omdöme om de flesta akademiker i Lund snedvridet av hans bitterhet. Hans kärlek till hustrun och till deras gemensamma barn består dock hela livet igenom. Utförliga släkttavlor underlättar orienteringen.
Till grund för denna skildring ligger en stor samling brev i original, samlade i olika kartonger i Lunds universitetsbiblioteks handskriftsavdelning. I breven framträder Lars P Wåhlin mest som omtänksam familjefar och bilden blir en helt annan än den vanliga schablonen av en 1800-talpräst. Louise var dotter till en kyrkoherde i Farhult, som Lars efterträdde 1805. Det blev ett ovanligt lyckligt äktenskap. Lars beundrade sin Louise hela livet, trots att de hade mycket olika bakgrund. Han var lärd och berest och talade flytande latin. Hon hade säkert aldrig varit utanför Skåne och hade fått en mycket bristfällig skolutbildning, stavade t ex ganska illa. Trots detta blir hon den starka hustrun som styr och bestämmer i de två prästgårdarna med lantbruk i Farhult på Kullen och i Norrvidinge ett par mil från Lund.
Utom den stora prästfamiljen möter vi akademiker, borgare, hantverkare i Lund, sockenbor och tjänare. Små vardagsglimtar ger en bild av livet i smått och stort: att sälja säd, baka, mäska brännvin, bota frossa, trycka postilla, låna pengar som aldrig vill räcka, sätta lökar, förmana sönerna till flit, gifta bort döttrarna, skaffa adjunkter, sy om byxor, dricka brunn i Ramlösa, sälja hästar på marknaden, hålla husförhör, skriva avhandling på latin, köpa pepparkakor till minsta dottern Lina. Livets brokiga mångfald i en familjs liv speglas i breven, som återges i original med utförliga förklaringar i texten. Ett stort personregister finns också i volymen.
Fru Möller, som umgicks i prästfamiljen, var gift med faktor Jöns Möller på Gissleberga, varpå hänvisas till Preg, d v s personregistret. Där uppges att fru Möller hette Christina Stading. Hennes rätta namn återfinns i Hyby vigselbok 1810 12/6: änkefru kvartermästerskan Christina Maria Holmström född Stadius på Eksholm. Hon dog 1836 12/5 i Särslöv, 79 år 10 månader gammal. Lustigt nog hette Lars´ efterträdare som kyrkoherde i Norrvidinge-Dagstorp också Möller. Anders Jesper Möller (1793–1867), som tillträdde 1838, hörde till en släkt från Helsingborg, där hans far var bagare och hans farfar färgare (Sjöström, Skånska nationen nr 2884).
Denna släkt har förgreningar i Stehag och Rottneros (Påhlsson-Möller).
Men vad är ollonfläsk? Det är ett speciellt skånskt skattesystem, som hade gamla anor. Skatten skulle betalas när ollonår infaller eller ”efter hvars och ens godtycke”. Kungl Maj:t föreslog att man för att undvika stridigheter kunde bestämma att ”då ollonår inträffa kunde varje åbo betala hvart tionde af de svin som han sedan sista ollonåret uppfödt och så vidare proportionaliter”, eller om inte frivillig öfverens-kommelse hade träffats kunde man tänka sig En Rdr 16 sk som ersättning till Pastor för ollonfläsk. När Lars 1820 tillträdde Norrvidinge och Dagstorp konstaterade han belåtet att ”ollonfläsket här regelbundet utgår på det mest hyggeliga sätt”.
Inger Rudberg f Norborg har växt upp på en prästgård i Bohuslän. Sedan 1966 bosatt i Lund har hon forskat i och givit ut skrifter om Skåne-släkt och lundahistoria.
I föreliggande volym har hon rest ett minnesmärke över ett par av sina förfäder. Det är mycket berömvärt.
Pontus Möller
Pontus Möllers publiceringar 