Etikettarkiv: Rättelser

Kompletteringar och rättelser till Elgenstiernas ättartavlor

Adl ätten Siöblad, nr 75, tab. 2

Peder Christersson Siöblad g 1:o m Anna Andersdotter (Hinsekindsätten) i hennes 2:a g (g 1:o m Olof Galle d.y., † senast 1555, häradshövding i Bankekind, Ög.), dotter av häradshövdingen i Östbo hd, Jkp, Anders Andersson till Hinsekind och Elin Björnsdotter (Krumme). J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige, 1, 1954, s 334 och 2, 1955, s 15; densamme, Problemet Nils Krumme, Släkt och Hävd nr 1/1954, s 11.Jfr Äldre svenska frälsesläkter I:3, 1989, s 243 f.

Christiernus Seblat Suecus nobilis och

Nicolaus Seblat Suecus nobilis fratres,

inskrevs i januari 1578 som studenter vid Rostocks universitet (varav följer att Christer var äldre än Nils).

Christiernus Seblatt Suecus, student i Heidelberg 1581 24/1.

Nicolaus Seblad Suec,. student i Wittenberg 1579 2/9.

P.O. Wilner, Förteckning öfver svenskar inskrifna vid tyska universitet under 1500-talets senare hälft. Samlaren 1904, s 12; Christian Callmer, Svenska studenter i Wittenberg (Skrifter utg. av Personhistoriska samfundet 17), 1976, s 34; densamme, Svenska studenter i Rostock 1419-1828 (Skrifter utg. av Personhistoriska samfundet 21), 1988, s 25.

Tab. 3 Nils Sjöblad. Ägde gården Sörsjö i Värnamo socken, som hans brorson Claës ”med våld och hämd” tog ifrån honom (Nils Siöblads ansökan i original till konungen i Biographica, S 35, RA).

Tab. 4 Johan Siöblad (Iohannes Nicolai Sioeblat Smolandus Suecus), f ca 1590 (var 30 år, då han blev illa skjuten och fången vid Prag 1620. Biographica S 35, RA); student i Rostock i sept. 1609 (Callmer, a.a., s 37). Det fanns studiemedel redan på den tiden: För Johan Sjöblad att bekomma 300 daler av tullen i Kalmar (öppet brev, Jönköping 1609 3/4, Riksregistraturet, fol 165). Drottning Christina d.ä. skrev ett brev till Nils Stiernsköld 1616 15/6 (orig. i drottning Lovisa Ulricas manuskriptsamling i biblioteket på Drottningholm, avskrift av Daniel Tilas i Gen. 118, RA) om Johan Siöblad och dess Bislåperska (ty. Beischläferin = frilla), som han fört in i landet, och tycks vilja övergiva sin äkta hustru och kanske fly ur landet, vilket hon ber Stiernsköld försöka förhindra. Detta lyckades tydligen inte. G 1610 m Margarethe Preen, † 1622 i Tannåker och där begraven (Gen. 118, RA), dotter till Johann Gottschalk Preen († Maria Himmelfahrt 1599) till Bandelstorff och Gubkow och Margarethe von Lehsten († 1619) av huset Wardow och Koberow i Mecklenburg. Meddelat i brev den 25/8 1998 av Lupold v. Lehsten, Schriftleiter vid Institut für personengeschichtliche Forschung, Bensheim, Tyskland.

Tab. 5 Anders Siöblad, ihjälslagen 1637 8/2 vid Källunda sätesgård i Kärda sn. Se härom den på Östbo dombok återgående härliga skildringen av P.G. Vejde i Norra Allbo hembygdsförenings årsbok 1931, s 77 f, av det stora slagsmål 1637, i vilket Carl Siöblad deltog och hans kusin Anders dräptes (medd. 1960 31/3 av Hans Gillingstam).

Tab. 6 Olof Siöblad, fänrik vid Johan Henriksson Reuters regemente från Västergötland 1628-29 (Rullor, Krigsarkivet).

Tab. 7 Margareta Siöblad. G m majoren Simon Stadenberg i hans 1:a gifte, * 1664 i Västmanland, † 1736 och begr. i Virestads kyrka (Lewenhaupt, KXII:s officerare). Med sin hustrus moders och släkts samtycke anhöll han hos konungen att erhålla samma rättigheter, i allt som hans hustru efter lag kunde tillfalla, såsom en frälse man. Detta avslogs av Kungl. Maj:t 1695 25/4. Stadenbergs ansökan i original med resolution 1695 25/4 i Biographica S 60, RA. Om sonen Carl Gustaf Stadenberg, se nedan!

Tab. 8 Pehr Siöblad till Gemmatorp. G 1705 16/4 i Lekeryd med välborna jungfru Anna Magdalena Loodh till Forssa och Hielmsänga. 2 döttrar, som dog helt unga, 1707 resp. 1708 (Anteckningar av Birger Schöldström i RH:s Biograficasamling.) I nämnda samling finns också avskrift av en handling i Riksens ständers kontors arkiv, daterad Öhlsåckra 1744 5/9, vari Britta Christina Siöblad (en bed: äncka) och löjtnanten Carl Gustaf Stadenberg ber att få ut sin salig broders och morbroders Öfwer Lieutenantens Wälborne Herr Pär Siöblads löningsfordran, eftersom de är endaste arvtagare och arvinge efter honom.

Tab. 9 Nils Siöblad. Se numera hans biografi i Dalregementets Personhistoria I, 1542-1699, Falun 1984, s 214.

Tab. 10 Claes Sjöblad till Hinsekind. Se ovan under Nils, Tab. 3.

Tab. 12 Christer Sjöblad ägde 1621 Rödjenäs i Björkö sn, Östra härad, som han den 11/5 s.å. sålde till Christoffer Ribbing (Wieselgren, Ny Smålands beskrifning III: 185; J.A. Almquist, Frälsegodsen IV:3, s 1478). Sålde 1622 Löpinge i Fors sn på Rekarne till Nils Stiernsköld (Bertil Broomé, Nils Stiernsköld, 1950, s 251).


Sonen Mikael Siöblad var fänrik vid Muncks regemente, Trondheims län 1658-59 (Rullor, Krigsarkivet).

Tab. 13 Erik Persson Siöblad, lärkonstapel vid artilleriet 1669 1/6, konstapel 1671 13/4, pikenerare vid Livgardet 1672, kvartermästare vid Johan Anders von der Pahlens värvade kavalleriregemente 1679 (Rullor, Krigsarkivet).

Utan känt samband: Nils Siöblad, lärkonstapel vid artilleriet i Stockholm 1685 15/12, konstapel 1687 27/5 (Rullor 1685-87, Krigsarkivet).

Friherrl. ätten Siöblad, nr 79, tab. 1

Carl Johansson Siöblad har felaktiga födelse- och dödsdata samt felaktig födelse-församling (se texten ovan). Enligt begravningsverser av A. Wetterling befordrades hans döde Lekamen med en ansenlig Heder til sitt Hwilorum i S:ti Jacobs Kyrkia i Stockholm den 14 Novembr. 1697 (Verser över enskilda 1697, 4:o, nr 148, KB). Hans fru Maria Merta Stierna dog 1686 femte dag Pingst på Flättna (X 284 al, UUB). Detta har av Elgenstierna på ett ställe (VII: 282a) utlästs som 6/6 och på ett annat (VII: 613a) som 27/5. Hennes far hette Erik Månsson (inte Mattsson) Stierna.

Sönerna Göran, Johan och Erik förlofvade att förresa uti främmande land (Rullor 1665:2, Krigsarkivet). Göran nämns som kapten i Rullor 1673:2, f. 72.

Tab. 2 Johan Carlsson Siöbladh. Vistades en tid vid akademien i Upsala, der han förvärfvade skicklighet i latin. Tillbragte sedan en tid vid det stora fyrverket i Wien samt gjorde resor genom England, Tyskland och Frankrike. Tjenade ett år vid det fransyska Schweitzergardet och ett år vid det fransyska gardet. Från begynnelsen af det holländska kriget tjänstgjorde han under biskopen af Münster. Var major några år innan kriget begynte (1674) och förde ut den stora fältstaten till Pommern. Var sedan på åtskilliga hårda aktioner såsom slaget på Landt Rügen. – – – Han skulle begrafvas i Arboga oppkyrka, och enkan Christina Juliana Appelman anhöll hos konungen att Stycken samtidigt skulle lossas i Stockholm, emedan inga sådana funnos i Arboga (Enkan Christina Juliana Appelmans ansökningar i original till konungen. Biographica S 35, RA.)

Tab. 8 Erik Carlsson Siöbladh, volontär vid engelska örlogsflottan 1664 17/7, löjtnant där 1666 20/2, återkom hem s.å. i november, sedan han vid sitt avsked av konungen i England blivit regalerad med en lång guldkedja och en medalj om 200 dukater, gick ånyo i engelsk tjänst 1670, kapten 1672 4/4, avsked ur engelsk tjänst 1673, då han av konung Jacob bekom en diamantring om 1000 Rd värde (Meritför- teckningar över officerare vid flottan, M 1837, RA).

Pontus Möller

Elgenstiernas Ättartavlor III: 138a

Friherrl. ätten Gripenhielm, nr 56, tab. 1

Carl Gripenhielm, direktör för lantmäteriet , † 1694 12/9 i Stockholm, Jakobs förs., begraven 1696 21/4 i broderns, landshövding Nils G:s grav i Kristine kyrka i Falun, dit liket transporterats av lantmätaren Björn Häggman (V. Ekstrand, Svenska landtmätare, G 64, s LXXXVII). Jfr SBL XVII, s 317 f.

Börje Östberg

Dito VI: 518

Adl. ätten Rosenstierna, nr 172, tab. 2

Bo Rosenstierna, † 1676 20/7 kl 1 om natten och ”ligger hans lick i Stora kiörkan Rosenstierniska Grafven på stora gången”. ”Anno 1642 d: 7 Februari blef jag Edla Margretta Föd i Ståckholm.” Bröllopet stod 1659 18/9 ”på mina Föreldrars Gård Serstad. Anno 1660 d: 3 juli emelan 6 och 7. om en tista /tisdag/ min Första Sån Johan i verden.” ”Anno 1693 d: 1 januari ståg Påll Betuns och min Dåtter Maija Lisas brölop på nynes.” ”Anno 1694 d 20 November stog Wilhelm Maurix von Post Ock min dåter Edla Christigana Rosenstiernas brölop i Stockholm.” Utdrag ur Edla Margareta Siöblads släktanteckningar i volymen X 284 al i Uppsala universitetsbibliotek.

Pontus Möller

Äldre svenska frälsesläkter I:3 (1989), s 254. Somme, tab. 6

”Åtminstone sonen Christer torde av förnamnet att döma ha varit född i angivet äktenskap.” Att även sonen Germund var det framgår av hans moders Märta Christersdotter (Siöblads) supplik 1594 3/9, vari hon ber om gunst åt sonen Germund, som kommit i onåd hos Hertig Carl af Södermanland (Biographica S 35, RA).

Pontus Möller

Eka-ätten. Av Elsa Nordström. PHT 1941-42, s 7

Släkttavlan över Hindsekinds-ätten kan kompletteras med hjälp av Konung Erik XIV:s nämnds dombok, Historiska Handlingar 13, s 49.

Pontus Möller

Elgenstiernas ättartavlor (EÄ) IV:743, adl ätten Lilliengrip nr 1212.

Häradshövdingen Carl Paulin nob Lilliengrip säges ha avlidit ”före 1702 12/11”. Hans dödsdatum går dock att precisera närmare. Av en skrivelse i Skånska guvernementskansliet (DIIIg:8) från befallningsman Elias Löfberg i Everöd framgår att Carl Lilliengrip dog den 28 februari 1699 kl 12 på dagen. I Ystads magistrats politieprotokoll 1700 16/3 nämns en hittills okänd dotter, som tydligen dött 1694 och sedan dess stått obegraven i S:t Peders kyrka i avvaktan på att gravvalvet skulle bli klart.

Alan Dufberg, Castnersgatan 4, 216 16 Limhamn.

EÄ I:699b, adl ätten Bååt nr 3. Tab 19.

Jakob Jakobsson Snakenborg (Bååt) till Stävlö i Åby sn (Kalm), d 1627 7/3. G 1607 (morgongåva 28/4) m Kerstin Tott, d 1624 25/5 (Äldre svenska frälsesläkter 3, 1989, s 289). Han var inte, som Elgenstierna uppger, gift 1:o med ”Holmfrid Persdotter Pik”. Se vidare Kjell Magnells uppsats ”Pelle i Ramstad, Stårckarna och Elin Jakobsdotter” i Släkt och Hävd nr 2-3/1965, s 397-420.

Jag har ansett det påkallat att ånyo fästa uppmärksamheten på detta, eftersom den felaktiga uppgiften, att Lennart Svenskes maka Elin Jakobsdotter skulle ha tillhört ätten Bååt, dykt upp igen i den finlandssvenska tidskriften Släktforskaren nr 2/1999. Som Magnell visat var hon dotter till den ofrälse ryttaren Jakob Jonsson till Lång i Grums sn (Värml) och Holmfrid Persdotter av Ramstadssläkten.

Pontus Möller, Nybodagatan 5, 1 tr, 171 42 Solna.

EÄ III:304, adl ätten Gyllenkrok nr 862. Tab 18.

Anders Gyllenkrok dog mycket riktigt 1710 men inte 28/3 såsom uppges i EÄ IX:

284b, ty han begrovs i Åbo 14/3 samma år enligt domkyrkans räkenskaper (utgivna i utdrag av Albin Hästesko som Bidrag till Åbo stads historia XIV, Helsingfors 1907; tack till Georg Luther för hänvisningen). Giftermålet med Beata Wallenstierna ägde rum 1687 24/11 i Åbo (Toini Melander, Personskrifter hänförande sig till Finland 1562-1713, Hfors 1951, nr 1045, 1046). Andra giftet med Maria Clerck skedde i Åbo 1699 4/6 (ibm nr 1712). Carpelan har i sina ättartavlor (s 1289) låtit förleda sig av A W Westerlund (Åbo hovrätt 1623-1923) och uppger med orätt att Anders Gyllenkrok dog omkring 1717.

EÄ V:335a, adl ätten Möller eller Möllersvärd nr 645. Tab 9.

Henriette Catharina Möllersvärd g 1833 6/12 i Itis (Iitti) m Otto Magnus Forstadius.

Sofia Margareta Möllersvärd g 1825 23/10 på Mustola i Elimä sn m Bernt Ludvig af Forselles.

EÄ V:337b, adl ätten Möllerheim nr 1876.

Välb. Fru Hedvig Sofia Möllerheim från Svenskby g 1748 8/9 i Strömfors sn m adelsmannen sergeanten Hr Mauritz Brummert från Padasjoki förs.

EÄ VI: 384b, adl ätten von Rohr nr 807. Tab 10.

Christer von Rohr, fänrik 1676 vid Elfsborgs läns Sjettingar, löjtnant där 1677 och vid Västgöta Dals reg 1678. Tjänsteförteckning i Krigskollegii brevbok 3541/1697, Krigsarkivet.

Dottern Sara Elisabeth von Rohr g 1711 2/11 (ej 9/11) i Pyttis m Hr Capitaine af Åbo Läns Infanteri (major därst. 1718 27/6) Abraham Möller, d 1726 28/8 i Åbo (bokfört i Loimijoki), 43 år 9 mån., begr. 13/9. Detta rättar och kompletterar även Lewenhaupt, Karl XII:s officerare (s 467), som lurats av ättartavlorna att tro, att det var överstelöjtnanten Otto Fredrik Möller, som var g m Sara Elisabeth von Rohr. Abraham Möller hette ursprungligen Mollerus och var son till kyrkoherden i Soikina i Ingermanland Benjamin Mollerus i hans 1:a gifte (Kyösti Väänänen, Herdaminne för Ingermanland I, Borgå 1987, nr 228, s 243 f).

Tab 11. Bleckert Christer von Rohr var 1759 rustmästare vid Östgöta infanterireg.

(Biografika, Krigsarkivet).

Tab 15. Gustaf Johan von Rohr, volontär vid Bousquets reg. 1739 11/12, d 1740 8/6 i Fredrikshamn (ant. i Krigsarkivets ex. av EÄ).

EÄ VII:26 a, adl ätten Schmedeman nr 1085.

Hans Schmedemans (borgmästare i Viborg, d 1655) änka Catharina Valeriansdotter var dotter till fältproviantmästaren Valerian Jönsson, Montanus och Brita Bertilsdotter Schimmelkorn. Detta framgår av originalgenealogin på Riddarhuset, som även redogör för Valerians och hans makas förfäder i två generationer. Betr släkten Schimmelkorn kan hänvisas till Georg Luthers artikel i Genos nr 4/1969. Elgenstierna är bra ojämn. I personregistret är V J uppförd under Montanus (som om det skulle varit hans släktnamn) men han står även som Valerian Jönsson under ätten Gadde. På Schmedeman har Valerian ingen fru men på Gadde (EÄ III:1a) finns hon med och där upplyses om att V J dött 1626 och begravts s.å. i augusti i Dirschau. Det gäller att lägga pussel.

Ätten Winstrups sista suck (Släkt och Hävd nr 1/1991, s 258-260).

Bruno Westerlind i Hörby har i en skrivelse till Riddarhuset meddelat följande gravvårdstext: ”Herunder hviler oc er begrafven den högädle oc velborn salig her Clas Sparre till Södertou gård. Födt a:o MDCXVIII den 14 sepember. Hen sof i Herren a:o MDCLXXIX den 30 juli i sit ålders 61 åhr”. Födelseåret 1618 var tidigare känt men dödsåret 1679 kände varken jag eller Danmarks Adels Aarbog till. Bruno Westerlind har även i brev till förf. åberopat vad som står i ”Skånska sätesgårdar 1682” av C G Weibull:

”Söderthoe gårdh i Lyby socken åboer wälb:ne Per Wijnstrup, dhen han kiöpt aff sin schwigerfader sl. Clasz Sparre”. Han undrar också över att den sistnämndes fader Emiche uppges ha dött 1613, då sonen enligt gravstenen var född 1618. Kan trean vara felskriven för en åtta?

Pontus Möller, Nybodagatan 5, 1 tr., 171 42 Solna.

Släkten Stare från Skåne (Släkt och Hävd nr 3-4/1999, s 379-394).

Glädjande nog har artikeln observerats av forskare, som på flera punkter kunnat komplettera eller beriktiga framställningen.

Stig Sunhede i Åsljunga har sänt mig en kopia ur Örkelljunga dödbok C:2, varav framgår att ”Vice Häradshöfdingen Ädell och Wählwise Herr Isack Stare” dött här i Örkelljunga Prästegård den 2 maj 1756, 30 år gammal, och begrovs den 12 dito.

Problemet med änkefru Kling har lösts av Tobias P:son Bjernehed i Helsingborg, som till att börja med påpekar att hennes rätta namn bör ha varit Metta Maria och att hon uppkallats efter faderns avlidna första hustru. I Riseberga C:2 nämnes hon vid ett barndop 1770 1/11: ”Trumpetaren Klings hustru Mätta Maria Stare i Söndraby hölt barnet”. Johan Fredrik Kling föddes 1731 24/8 i Anderstorp, Riseberga och dog på sitt boställe Söndraby i Vedby 1772 9/1. Han tjänstgjorde från 1759 21/6 som trumpetare vid Överstelöjtnantens kompani av Norra Skånska kavalleriregementet. Makarna hade ett barn, dottern Ingrid Maria Kling, f i januari 1768 (troligen i Vedby), d 1778 7/9 i Riseberga prästgård, 10 år 8 månader gammal.

Lars-Ola Jacobsson i Knäred bidrar med många viktiga kompletteringar. Tab. 5. Hans Fredrik Stare tycks ha varit född 1726 och kan således inte vara densamme som Jonas (f. 1720). Enligt dödboken var han 72 år och enligt Våxtorps hfl var födelseåret 1726. Äktenskapet med Lucia Christina Gylich ingicks 1757 30/9 i Våxtorp, där också makarnas fyra barn var födda (i Menlösa): Jacob, f 1758 5/7;

Clara Sabina, f 1760 21/2; Johanna Petronella, f 1761 21/10, d 1774 21/8; Jöns Fredrik, f 1764 9/7. Tab. 8. Jacob Stare. Ytterligare barn: Carolina, f 1813 19/5 i Daggeberg, Tjärby, d där 1814 24/3; Carl Viktor, f där 1823 24/10, d där 1827 25/3. Sonen Gottfrid flyttade till Helsingborg 1838; dottern Lovisa flyttade 1841 till Ysby, gift där 1843 19/11 m Salomon Granlund, född 1822 1/5 i Berga (G). De flyttade 1847 till Östra Karup (L), där de fick barn 1852. Beträffande Hans Stare under tabell 4 har Lars-Ola en uppgift att han skulle ha varit född 1747 i augusti i stället för i slutet av oktober eller början av november, som jag skrivit. Jag stöder mig därvid på Barbro Edlunds Herdaminne för de obefordrade prästerna (1991), s 89. Hon redovisar uppgiften att Hans var född 1747 ”ungefär i aug månad” men tillägger i en not att födelseboken har en lucka mellan 25/10 och 12/11 med plats för en ”komministers” barn.

Bo Bergström i Lund har på min begäran följt upp familjen Granlund i Östra Karup och funnit att de levde ännu 1899 på Grönadal och att mannen var skräddare och kyrkväktare. Vid en genomgång av SCB:s dödboksutdrag har jag kunnat konstatera att Lovisa Stare, f 1819 15/9, avled 1910 15/11 på Grönadal, medan hennes man f.d. kyrkväktaren Salomon Granlund, f 1822 1/5, dog 1918 14/1 på Fattiggården. Dödsorsaken för båda var ålderdomssvaghet.

Följande tryckfel har observerats:

s 383, rad 8 nfr: Fredrik Botsack dog 1760 (inte 1790).

s 389, rad 8 ufr: Första giftet ingicks i Lund.

s 389, rad 17 nfr: Ephraim, f 1711.

s 390, mitt på: (s)trandridaretjänsten, första bokstaven har fallit bort.

Pontus Möller