Tag Archives: Släktforskarnas Årsbok

En ofrälse släktgren av ätten af Trolle

Ofrälse Trollesläkter har länge varit föremål för mitt intresse. Mycket återstår att göra på detta forskningsfält. Den största ofrälse Trollesläkten är ju behandlad av Strokirk1 på ett sätt, som knappast är godtagbart. En illustration, som han oförsiktigt nog publicerade, dementerar effektivt hans egna släktledningar. Gunnar Israelis Trolle (1589–1655), kyrkoherde i Bottnaryd, uppges vara son av Israel Gunnari Trolle (d 1604), domprost i Skara, och sonson till domprosten Gunnarus Jonæ Trolle i Linköping (d 1583). Detta rimmar illa med inskriptionen på gravstenen i Mulseryds kyrka, varav framgår att ”Gunnar Israelis, fordom pastor i Bottnare … blef född i Bråddetorp A:o 1589 …”. Av detta kan man sluta sig till att hans far var Israel Torchilli, komminister i Bråddetorp, kompastor där 1592, och hans farfar Torchillus Petri, kyrkoherde där åtminstone 1571-1585, d senast 15872.

Strokirks utredning av släkten i övrigt fram till våra dagar är särdeles onöjaktig och skulle kräva omfattande nybearbetning. Men vem skall bekosta det? Jag kände personligen såväl kammarrättsrådet Carl-Göran Trolle (f 1912) som överstelöjtnanten Karl-Olof Trolle (f 1913), som jag kunde ha kontaktat, men de hann tyvärr dö innan jag kom mig för. Snopet, men sån´t är livet.

Nu skall vi emellertid ägna oss åt en annan Trollesläkt, som med tiden blev adlad med namnet af Trolle, nr 2105 B, 1758 och upphöjd i forna riddarklassen som s k kommendörsätt, nr 2105 A, 1778. Båda ätterna fortlever (se Sveriges ridderskap och adels kalender). Helt okänt – även för Riddarhuset – är däremot att den adlade Georg Herman Trolle hade en bror, som blev stamfader för en ofrälse släktgren, som fortlevde på manssidan ännu 1934 (i USA) och utdog på kvinnolinjen så sent som 1977. Släktskapen framgår av en notis i Kalmar rådstuvurätts protokoll 1726 14/9, där sekreteraren Göran Trolle i Stockholm omtalar sin farbror kapten Göran Trolle i samma stad3. Jag började utforska denna släkt på begäran av dåvarande chefen för Personalhistorisk Institut i Köpenhamn direktör S. Otto Brenner, som hade funnit notisen om Jøran Hermansen Trolles burskap i Köpenhamn. Jag var på den tiden (1948-49) amanuens i Stockholms Stadsarkiv och hjälpte Brenner mot att han bistod mig med forskningar i danska arkiv.

Stamfadern för denna Trollesläkt hette odisputabelt Herman Trolle och bodde i Karlshamn enligt mtl 1684-88. I mtl 1691 nämns hans hustru Karin. Att han skulle ha varit kunglig dansk kapten, som sonen uppgivit, kan Brenner på det bestämdaste dementera. Troligen har han varit skeppare och handelsman. Brenner har gått igenom dödböckerna för Karlshamn från början av 1687 till 1730 utan att påträffa honom och hans hustru. Påståendet – senast upprepat av Torkel Nordström i SoH nr 3-4/1992 (s 233) – att makarna skulle ha dött 1710 i Karlshamn i pesten kan alltså avvisas som grundlöst. Det är många myter i svang. Enligt Elgenstierna var Georg Herman Trolle född 1672 28/10 i Danmark och kom i sina spädare år i sin farbroders hus i Amsterdam4. Brenner har visat att han var född i Karlshamn och att ingen med namnet Trolle påträffats i Amsterdam eller överhuvudtaget i Holland. Även när det gäller Georg Hermans barn är Elgenstiernas uppgifter ofullständiga och/eller felaktiga. Låt oss då se vad fakta förmäler i saken.

Tab. 1 Herman Trolle, borgare (gissningsvis skeppare och handelsman) i Karlshamn, där han kan beläggas i mantalslängderna 1684, 1685 och 1688 men inte senare. I mtl 1691 nämns hans hustru Karin.

Söner:

Jörgen Trolle (1680–1765), schoutbynacht. Se tab. 2.

Arnold Trolle (d 1725), handlande och borgare i Kalmar. Se tab. 3.

(Jag har valt att behandla bröderna i denna ordning fastän Arnold troligtvis var äldst.)

Tab. 2 Jörgen Trolle (Georg Herman af Trolle), f 1680 28/10 i Karlshamn, vann burskap som skeppare i Köpenhamn 1708 12/4 (”Jørgen Hermansen Trolle, fød udi Carlshaun i Blegin”), avsked ur dansk tjänst 1714, kapten vid svenska amiralitetet s.å., slutligen schoutbynacht (= konteramiral) 1758, adlad s.å., RSO, d 1765 22/2 i Stockholm (Skeppsh.) av ålderdomssvaghet, 85 år, bg 26/2 i Ladugårdslandskyrkan (Hedvig Eleonora). Se vidare Lewenhaupt5, Börjeson6 och Elgenstierna. G 1716 m Anna Greta Gris, f 1696 6/4 i Järlåsa (C), d 1764 28/11 i Stockholm (Skeppsh.) av sjukdom i levern, 67 år, bg 2/12 i Ladugårdslandskyrkan (jfr Släkt och Hävd nr 1-2/1980, s 31 f), dotter av prosten och kyrkoherden i Närtuna och Gottröra (B) Hans Gris och Anna Pontelia7.

Barn:

Hans Herman, f 1717, kapten vid fortifikationen, d ogift på 1770-talet.

Anna Catharina, f 1718, d 1750 5/6 i Stockholm och bg 14/6 i Närtuna (B).

G m Lars Pontelius, adlad Sköldarm. Se vidare Elgenstierna.

Charlotta, f 1719 8/8 (ej 8/9) i Järlåsa prästgård, d 1766 i Stockholm och bg 9/5 i Närtuna. G m Carl Wallendal8. Se vidare Elgenstierna.

Carl Fredrik, f 1723, levde 17309.

Georg, dp 1724 30/6 (”Giöran”) i Stockholm (Skeppsh.), överinspektor, d 1811 2/3 i Malmö. Se vidare Elgenstierna.

Fredrica Sofia, dp 1726 27/7 i Stockholm (Skeppsh.), d samma år.

Julius, f 1728, levde 17309.

Henrik, f 1730 24/11, dp 25/11 (”Hindrick”) i Stockholm (Skeppsh.), generalamiral, d 1784 12/3 i Stockholm. Se vidare Elgenstierna.

Johan, f 1734 24/6 /Johani Dag/, dp 25/6 (”Johannes”) i Stockholm (Skeppsh.), kapten vid amiralitetet, d 1792 21/2 i Skövde. Se vidare Elgenstierna.

Petter Julius, f 1737 21/4, dp 22/4 i Stockholm (Skeppsh.), kadett, d där 1753 12/9, bg 15/9 i Ladugårdslandskyrkan (jfr Släkt och Hävd nr 3/1971, s 457).

Tab. 3 Arnold Trolle, avlade borgareed såsom handlande i Kalmar 1702 19/5 (nämnes som dopvittne där f f g 1702 14/2), arrenderade 1711 Stadskällaren i Kalmar och var domkyrkoföreståndare 1716 1/5 – 1717 1/5, d 1725 20/12 i Kalmar.

Han ägde gården nr 89 (Södra Vallgatan 21), som avbrann 176510. G 1:o 1702 28/5 där m Margareta Weijdling, d där 1704 18/2, dotter av handlanden i Kalmar Jörgen Weijdling och Catharina Fock11; 2:o 1705 6/12 i Kalmar m Margareta von Saltzau, d där 1707 21/9, dotter av handlanden i Kalmar Joachim von Saltzau och Catharina Clasdotter Ellers11; 3:o troligen 1712 m Catharina Elisabeth Ehrenström i hennes 1:a gifte (g 2:o före 1727 m kompaniskrivaren Gustaf Paulin), f 1692, d 1738 1/9 på Kejsarkulla i Fliseryds sn (H), dotter av häradshövdingen Nils Ehrenström och hans 3:e fru Catharina Cederholm. Barn:

1. Georg Arnoldsson (1702-1756), aktuarie. Se tab. 4.

1. Emerentia, f 1704 21/1 i Kalmar, d där s.å. 31/1.

2. Catharina Margareta, f 1706 13/12 i Kalmar, d där 1714 29/9 (ej 29/3).

3. N i l s Alexander Herman (1713-1795), bankobokhållare. Se tab. 5.

3. Emerentia, f 1714 17/8 i Kalmar, d där s.å. 21/11.

3. Abraham, f 1717 7/7 i Kalmar, dp 9/7 (namnet ej utsatt i dopboken), var 1745 styrman och nyss hemkommen från utrikes ort, då han ombesörjde sin broder Johans begravning och uppgav dennes bo vid bouppteckningen i Stockholm 1745 19/6, d före 1792.

3. J o h a n Arnold, f 1719 12/4 i Kalmar, dp 15/4 (namn ej utsatt i dopboken),

urmakaregesäll i Stockholm, d där 1745 18/4, bg 21/4 i Riddarholmens förs. Ogift.

3. Maria Christina, f 1721 10/8 i Kalmar, var 1745 24 år gammal och ogift samt bodde på Lufvehults gård i Bäckebo sn, 3 mil från Kalmar, hos rådman Witte (brodern Johans bouppteckning), d 1762 27/10 i Hagby sn (H) av rödsot, 41 år gammal. G ca 1750 m Henrik Hedin i hans 1:a gifte (omg 1763 m Anna Lucia Schantzberg), f ca 1717, bokhållare på Lovers alunbruk i Hagby sn.

3. Arnoldus, f 1724 4/1 i Kalmar, d där 18/7 s.å.

Anm.: I taxeringslängden 1775 i Qv. Tofflan 9 i Maria Magdalena nämns jungfru Anna Greta Trolle som syster till bankobokhållaren Nils Herman Trolle. I mtl 1770 upptas i samma fastighet bokhållaren, 56 år, och systern, 31 år. Jungfru Anna Greta Trolle stod fadder 1770 16/1 åt Maria Magdalena Trolle.

Tab. 4 Georg Arnoldsson Trolle, f 1702 10/12 i Kalmar (i dopboken: Jöran), student i Uppsala 1721 7/1212, auskultant i kammarrevisionen 1727 21/11, e o kanslist 1732 20/10, kopist 1733 8/11, kanslist 1736 24/2, e o notarie 1743 7/7, aktuarie 1751 18/3, d 1756 8/5 i Stockholm Nikolai, bg 13/5 (v.ö.e.)13. G 1743 16/8 i Stockholm (v.ö.e.) m Sara Margareta Parment i hennes 2:a gifte (g 1:o 1725 m Christian Kinnelock, d 1732, handelsman i Stockholm), dp 1705 30/11 i Nikolai, dotter av kryddkramhandlaren Aron Parment och Maria Hubert (Svenska Ättartal 11, 1896, s 328).

Dotter:

Chatarina Charlotta, f 1746 5/3 i Stockholm Nikolai, d där 13/3.

Tab. 5 N i l s Alexander Herman Trolle (skriver sig alltid Nils Herman eller Nils H A Trolle), f 1713 19/2 i Kalmar, var proviantskrivare 1743, antagen på prov i Riksens Ständers Bank 1745 13/12, kontorsskrivare 1747 21/12, bankobokhållare 1760 5/3, avsked för ålderdom 1784 7/1, d 1795 22/1 i Stockholm Maria av ålderdom, 82 år gammal. En ytterst detaljerad meritförteckning för honom finns i Silverstolpes Biographisk Matrikel öfver Bankens Tjenstemän (Genealogica 175, RA, s 380).

G 1:o 1743 5/4 i Stockholm Katarina m Christina Ungberg, d där barnlös 1743 16/9, efter vilken inga arvingar skola finnas enligt bouppteckningen; 2:o 1746 2/12 i Katarina m Margareta Hardt i hennes 2:a gifte (g 1:o 1734 20/8 i Katarina m kofferdikaptenen Rolof Rolofsson Heldt, burskap 1734 26/9, ”född och borgareson här i staden”14, d där 1743 25/10), skilda före 1765, då hon är skriven på sin ägandes fastighet nr 0 i kv Gråberget i Katarina, f ”här i församlingen” troligen i januari 1711 (dock ej påträffad i Katarina dopbok 1710-12), d 1779 14/9 i Katarina av rödsot, 68 år 9 mån., dotter av skepparen Adrian Hardt och Johanna Waxmuth; 3:o 1770 9/1 i Stockholm Maria m Maria Elisabeth Alfström, f 1741 6/10 i Stockholm Nikolai, d 1792 5/6 i Stockholm Maria av lungsot, dotter av hökaren Erik Alfström och Margareta Berg; 4:o 1794 7/10 i Stockholm Maria m A n n a Catharina Falk, som överlevde honom. Hon bodde 1805 och ännu 1809 i Stockholm Adolf Fredriks församling, kv. Bryggpannan 61-62, men försvinner därefter spårlöst (ej i Adolf Fredriks dödbok 1809-10 eller i utflyttningslängden). Barn:

2. Johan Abraham, f tv 1747, dp 4/8 i Katarina, d där 2/9 (”Jean Abram”).

2. Nils Herman, f tv 1747, dp 4/8 i Katarina, d där 2/9.

3. Maria Magdalena, f 1770 13/1 i Maria, d där s.å. 19/7 av hetsig sjuka.

3. Zachæus Nathanael, f 1771 2/6 i Maria, d där s.å. 24/7 av slag.

3. Catharina Charlotta, f 1773 18/4 i Maria, d där s.å. 22/8 av slag.

3. Sophia Frederica, f 1774 1/8 i Maria, d där 1775 27/5 av diarrhé.

3. Carl Gustaf (1777-1831), gravör. Se tab. 6.

3. Johan A b r a h a m, f 1778 14/3 i Maria, vistades 1795 ”hemma i Sterbhuset hos StjufModren”, kom som sadelmakaregesäll från S:t Petersburg till Malmö Caroli 1812, sedan sadelmakaremästare i Hedemora, d där 1816 31/3 av håll och stygn, 38 år gammal (Inrikes Tidningar nr 71, 1816). G 1816 22/2 i Västerås domkyrkoförs m Margareta Elisabeth Törnberg i hennes 1:a gifte (omg 1819 25/4 m hattmakaren Johan Gustaf Dannfors från Uppsala och flyttade dit 1819 29/11), f 1788 6/10 i Västerås, dotter av karduansmakarmästaren Anders Törnberg och hans 1:a hustru Margareta Lundberg.

Tab. 6 Carl Gustaf Trolle, f 1777 18/2 (ej 11/11) i Stockholm Maria, var 1795 ”i Lära hos Guldgraveuren Carl Arell här i staden” (faderns bouppteckning), kallas gravörsgesäll 1798, då han utflyttade till Klara, där han 1801 tituleras juvelerargesäll och 1802 guldarbetaregesäll hos Fredrik Fyrvall. Finns 1810 i Malmö som gesäll hos juveleraren Norlin, kallas i hfl 1816-18 juveleraregesäll, men i alla följande hfl gravör, d 1831 5/9 i Malmö S:t Petri av nervfeber. Var vid sin död utfattig och skattfri.15 G där 1815 20/1 m I n g r i d Catharina Hultman, f 1788 2/7 i Östra Ingelstad (L), vars kyrkoarkiv brann 1806, d 1850 30/9 i Malmö Caroli av kolera. Barn:

Carl Henric (1815-1864), tapetmålare. Se tab. 7.

Charlotta Concordia, f 1816 20/11 i Malmö S:t Petri, d 1850 18/9 i Malmö Caroli av kolera. G där 1842 12/2 skräddaremästaren Peter Lindqvist, f 1818 15/6 i Grönby (M), d 1850 13/9 i Malmö Caroli av kolera.

Johan Frederik, f 1820 27/4 i Malmö S:t Petri, d där 1832 21/1 av värk.

Rudolf Theodor, f 1824 7/12 i Malmö Caroli, d där 1826 16/7 av kikhosta.

Tab. 7 Carl Henric Trolle, f 1815 27/4 i Malmö Caroli, målaregesäll, inflyttad till Stockholm från Göteborg 1837, vann burskap som tapetmålare i Stockholm 1842 2/8, d 1864 4/6 i Stockholm Katarina av pneumonia. Bodde i huset Högbergsgatan 26. Fattigbevis. G 1842 4/6 i Stockholm Katarina m Maria W i l h e l m i n a Bernhardina Byman, f 1819 4/2 i Stockholm (okänd församling), d 1893 10/8 av maginflammation och ålderdomssvaghet i Matfors, Tuna sn, Y (bokfört i Stockholm Katarina), dotter av kofferdistyrmannen Carl Gustaf Byman (d 1821 23/6 i Helsingør, 32 år gammal) och Maria Lovisa Willström. Fru Wilhelmina Trolle, född Byman, uppges i mantalsförteckningarna vanligen vara född i Stockholm, Katarina församling. Hon återfinns emellertid inte i denna församlings födelse- och dopbok. Av lysningsboken framgår, att hennes födelseförsamling varit okänd för de kyrkliga myndigheterna. Hon gifte om sig 1873 12/9 i Katarina med bagaren Isak Apelquist, f 1833 7/10 i Fivlered (P), i hans 2:a gifte (g 1:o m Charlotta Svensson, vilket äktenskap upplöstes genom Stockholms Stads Consistorii skiljobrev 1865 29/8). Även andra äktenskapet slutade med skilsmässa 1878 31/7. I 1891 års mantalsuppgift heter det ”mannen anses vara död”. Barn:

Carl Bernhard Theodor, f 1847 19/3 i Stockholm Katarina, d 1912 23/7 i Stockholm Hedvig Eleonora av cancer recti, tapetserare i Stockholm (”arbetar för egen räkning utan biträde” enl 1891 års mantalsuppgift). G 1875 24/10 i Stockholm Jakob m Maria Charlotta Johansson, f 1847 24/2 i Jönköpings stadsförs (d v s Kristina), d 1928 10/2 i Stockholm Maria, dotter av boktryckerikonstförvanten (typografen) Gustaf Johansson och Maria Jaensson. Fattigbevis. Makarna hade inga egna barn men antog 1892 brorsdottern Anna Maria Trolle som fosterdotter.

Axel Julius (1852–1903), arbetskarl. Se tab. 8

Tab. 8 Axel Julius Trolle, f 1852 22/9 i Stockholm Katarina, d där 1903 10/10 på Allmänna försörjningsinrättningen av cancer hepatis, kallas vanligen arbetare och arbetskarl, ett par gånger sjöman, 1897–1903 arbetshjon (1901–03 tvångsarbete), i dödboken bokbinderiarbetare. Fattigbevis. G 1884 6/1 i Stockholm Katarina m Maria Wilhelmina Östberg, f 1854 13/5 i Stockholm Klara, d 1934 14/7 i Stockholm Högalid av cardiosclerosis på Rosenlunds ålderdomshem (intagen där 1919), dotter av arbetskarlen Karl Fredrik Wilhelm Östberg och Maria Ulrika Persson. Hon kallas i mantalsregistret 1915 ”cigarrarbeterska”. Barn:

A n n a Maria, f 1883 20/2 i Stockholm Katarina, var först bokbinderiarbeterska, sedan hårfrisörska, innehade (åtminstone 1912-24) egen damfrisering Odengatan 48 i Stockholm, bodde 1948 Kransbindarvägen 14 i Stockholm Brännkyrka, d där 1950 8/3 av cancer viar biliar. G 1924 21/9 i Stockholm Maria m C a r l August Persson, f 1890 21/9 i Karlstad, köpman, innehade 1931 egen manufakturaffär Västmannagatan 72 i Stockholm, d 1942 15/12 i Stockholm Högalid. Skilda 1936 15/9. Före äktenskapets ingående hade Anna Trolle två barn:

a) Karin Maria Charlotta Trolle, f 1915 8/6 i Stockholm Hedvig Eleonora, var 1931 frisörelev, 1936 slipssömmerska hos Birger Sundströms AB, d 1993 20/6 i Sollentuna (B). G 1939 1/10 i Stockholm Matteus m Emil Andreas Theberg, f 1904 14/11 i Bälinge (C), smidesarbetare, svetsare, d 1986 8/11 i Sollentuna.

b) Karl-Henrik Å k e Persson, släktnamnet ändrat till Trolle enligt Patent- och registreringsverkets beslut 1964 13/3, f 1924 29/5 i Stockholm Maria, var 1948 vaktmästare och bosatt hos modern, sedan maskinarbetare, verkstadsarbetare och slutligen nattvakt, d 1967 30/4 i Hägerstens östra kbfd av intoxicatio. G 1947 24/9 i Stockholm Oscar m barnsköterskan Solvig Hildegard Olsson, f 1926 31/5 i Tanum (O), dit hon återflyttade 1962 8/12, skilda genom Stockholms rådhusrätts dom 1962 4/10 (laga kraft 11/10), dotter av stenhuggaren Fritz Ludvig Olsson och Karin Emmy Mechtild Ahliny i Sannäs.

Karl Gustaf, f 1886 24/4 i Stockholm Katarina, d 1892 15/1 av difteri i Tuna, Y (bokfört i Stockholm Katarina).

E r n a Charlotta, f 1888 16/3 i Stockholm Katarina, var 1912 bodbiträde, 1918 och 1921 tjänarinna, 1931 och 1936 kokerska (hos Tyska Föreningen, Grevturegatan 14), 1948 bageribiträde, bosatt från 1936 12/9 Jakobsgatan 31 i Stockholm Jakob och från 1958 3/1 Gröndalsvägen 146 i Hägerstens förs., d 1977 5/2 på Stureby sjukhus av pneumonia bacterica (bokfört i Stockholm Oscars förs, dit hon flyttat 1968 19/8).

Oscar Fredrik, f 1891 23/7 i Stockholm Katarina, utflyttade 1897 15/2 jämte systern Erna därifrån till Väddö till en skräddaremästare Törnqvist i Gåsvik, där de gick i skola. Utvandrade till Nordamerika 1910 26/4. Kallade sig Tornqvist. Avhördes 1915, hade då anställning på ett amerikanskt kustbevakningsfartyg och stod i begrepp att gifta sig med en norska vid namn Hanna Rasmussen. Hans dåvarande adress var Oscar Fredrik Tornqvist, USKC Woodbury, Portland, Maine, USA 16. Enligt meddelande från systern Erna besökte han Sverige omkring 193417.

Noter

1. O F Strokirk, Kultur- och personhistoriska anteckningar, 2, Örebro 1918, s 115- 145. Gravstenen i Mulseryd avbildad på s 134.

2. J W Warholm, Skara stifts herdaminne, 1, Mariestad 1871, s 353.

3. Kalmar stadsarkiv A I 101, Rådstufvu Rättens Protocoller för år 1726 (opag.), Landsarkivet i Vadstena.

4. G Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, 8, Stockholm 1934, s 380.

5. A Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, 2, Stockholm 1921, s 713.

6. Hj Börjeson, Biografiska anteckningar om örlogsflottans officerare 1700–1799 (utg. av K Wester), Stockholm 1942, s 198 f.

7. O Broman, Hälsingesläkter /”AEttqvisl”/. Med kommentar av Anders Grape, Uppsala 1953, s 791 och 970.

8. Betr namnets stavning se Verser till och öfver enskilda (i forts. förk. V.ö.e.) 1745 Fol. i Kungl. Biblioteket. Se även (med felaktig stavning) J Kleberg, Krigskollegii historia. Biografiska anteckningar 1630–1865, Stockholm 1930, s 170 f.

9. Mantalslängd för Maria Inre Del 1730, s 160, SSA.

10. Westrinska samlingen, Kalmar läns fornminnesförenings arkiv; F Bæhrendtz och J Wickbom, Anteckningar om Kalmar domkyrka. Meddelanden från Kalmar läns fornminnesförening X, Kalmar 1918, s 66.

11. F Bæhrendtz, Kalmar domkyrkas grafvar och epitafier. Meddelanden från Kalmar läns fornminnesförening II, Kalmar 1900, s 56 och 63.

12. S Engström, Kalmar nations matrikel 1663–1863, Uppsala 1926-1951, s 49.

13. J Kleberg, Kammarrevisionen–Kammarrätten 1695–1940, Stockholm 1940, s 60 f.

14. Handels Collegii Protocoll A I: 77, s 858, SSA.

15. För uppgifter ur MSA tackar jag civilingenjör Alan Dufberg, Malmö.

16. Brev från Arvid Hallenberg, kyrkoherde i Väddö, 1 okt. 1949.

17. Brev från Erna Trolle 5 juni 1950. Se även min – tyvärr obesvarade – fråga i Swedish American Genealogist, Vol. XI, No. 3, Sept. 1991, s 218.

Enligt ÖÄ XIV (1908), s 72, fanns i Linköping en pistolsmed Johan Ungberg, f 1729, d 1778 19/10, som i äktenskap med Brita Helena Frisk, f 1736, d 1793 18/5, hade 5 barn. En sonson blev underståthållare i Stockholm.

Annonser

Släkten Wallengren från Svinarp, Esarp och Wallby, Kyrkheddinge (Skåne län) med släktgrenen Möller

Tab. 1

Per Hansson, * 1652/53, † 1735 i Svinarp nr 1, Esarps sn (M), bg 29/4, 82 år och några månader. Bonde på nämnda gård. G 1:o m Metta, * omkring 1660 (?), † senast 1705, möjligen dotter av föregående ägaren till gården (1670-75) Åge Persson; 2:o 1706 2/7 i Hyby (M) m Johanna Larsdotter från Vismarlöv, möjligen dotter av Södre Lars Hansson i Vismarlöv och Mallena Larsdotter.

Barn (enligt katekismilängd 1705):

1. Hans Persson

1. Kirstine Persdotter

1. Nils Persson (1702-75), rusthållare. Se tab. 2.

Tab. 2

Nils Persson (son av Per Hansson, tab. 1), * 1702 i Svinarp, Esarps sn, † 1775 8/8 i Vallby, Kyrkheddinge sn (M), bonde och rusthållare i Vallby nr 9 & 14, bouppt. 1775 14/10. G 1:o m Lisken Pettersdotter, * 1694 i Hessleberga, Lyngby sn (M), † 1751 17/4 i Vallby, Kyrkheddinge, bouppt. 1751 1/7, dotter av ryttaren och rusthållaren i Hessleberga nr 2 Petter Dahlberg och h h Britta; 2:o före 1757 m Karena Hansdotter, som levde 1778, ”gl och bräklig” (mtl). Hennes bror var ryttaren Nils Leijon (* ca 1736, † 1782 1/12 i Lunnarp, Bonderups sn, bouppt. 1783 28/3).

Barn:

1. Bereta Nilsdotter, * ca 1732, † 1757 i sept. Bouppt. 1757 24/11. G före 1751 1/7 m rusthållaren Hans Jönsson i Vallby nr 8 i hans 1:a gifte (omgift 1758 m Karena Asmundsdotter).

1. Per Nilsson (1734-92), arbetsbonde. Se tab. 3.

1. Petter Nilsson (1736-82), arbetsbonde i Hardeberga. Se tab. 13.

1. Anders Nilsson, * 1738, var 1775 dräng i Annelöv, † före 1788. Se tab. 15.

2. Kirstina Nilsdotter, * 1760 16/12 i Vallby. Fadern inhyses man.

2. Jöns Nilsson, * 1763 20/8 i Vallby, † före 1775.

2. Karna Nilsdotter, * ca 1768 (lucka i födelseboken).

Tab. 3

Per Nilsson (son av Nils Persson, tab. 2), * 1734 i Vallby, Kyrkheddinge sn, † 1792 2/5 i Södra Sandby sn (M) av bröstsjuka, rusthållare i Vallby, sedan åbo i Hemmestorp i Kyrkheddinge sn, krögare i Kyrkheddinge nr 13, från 1773 arbetsbonde (arrendator) i Tygelsjö nr 2 i Hardeberga sn och sist husman i Södra Sandby nr 9. G 1752 m Bengta Larsdotter, * 1729 26/11 (enligt dödsåldern) i Vallby, † 1792 8/1 i Södra Sandby nr 9 av värk, dotter av bonden och rusthållaren i Vallby 1 & 5 Lars Olsson och Sissa Olsdotter.

Barn:

Lars Persson (1753- ), husman. Se tab. 4.

Anna Persdotter, * 1754 15/11 (kl 3 fm) i Vallby, † 1815 1/1 i Skarnberga nr 1, Södra Sandby av håll och styng. G 1776 26/9 i Hardeberga m drängen Måns Jönsson, † 1792 i Skeglinge (?). ”Änkan Anna Pehrsdotter” födde en dotter, Bengta Månsdotter, där 1793 9/2.

Olof Wallengren (1757-1814), husar. Se tab. 5.

Lisbet Persdotter, * 1760 27/6 i Vallby, † före 1763 17/4 (dödbok saknas).

Lisbet Persdotter, * 1763 17/4 i Vallby, † 1825 5/2 i Södra Sandby nr 15 av ålderdomsbräcklighet. G 1792 28/11 i Södra Sandby m vargeringskarlen, sedan åbon Ola Svensson Högström, * 1765 15/2 i Frenninge (M), † 1845 1/7 i Södra Sandby nr 15 som undantagsman.

Bereta Persdotter, * 1766 29/3 i Hemmestorp, Kyrkheddinge sn, † 1814 14/7 i Stångby (M) ”genom ådragen sjukdom af stark lyftning”. G 1788 20/4 i Stångby m vargeringskarlen, sedan kyrkohusmannen Jöns Andersson Wallengren, * ca 1761, † 1834 10/10 i Stångby nr 23 av ålderdomsbräcklighet. Om hans familj se Appendix efter tab. 15.

Sissa Persdotter, * 1774 (möjl. 3/12, dp 4/12) i Tygelsjö, Hardeberga sn (Lacka-länga hfhl uppger födelsedagen 8/12!), † 1835 28/8 i Lackalänga nr 13 (M) av förkylning. G 1802 19/9 i Lackalänga m husmannen Anders Nilsson, * 1764 23/12 i Stångby, † 1832 8/3 i Lackalänga nr 13 av ålderdomssvaghet.

Tab. 4

Lars Persson (son av Per Nilsson, tab. 3), * 1753 10/1 (kl 1 fm) i Vallby, Kyrkheddinge sn, hos fadern på Tygelsjö 2 i mtl 1775 (ej 1776), husman i Tygelsjö 3 med hustru och 2 barn i mtl 1778 (i mtl 1779 bara 1 barn). G 1774 m Anna Olsdotter.

Son:

Nils, dp 1775 21/5 i Hardeberga.

Tab. 5

Olof Wallengren (son av Per Nilsson, tab. 3), * 1757 23/10 i Vallby, Kyrkheddinge sn, † 1814 16/11 i Södra Sandby, ryttare, husar, husman, förstärkningskarl. Hans militära meritlista ser ut så här: Ryttare vid Södra Skånska kav-reg, Öljt komp för roten 103 Wellinge 1778 11/6, genom resolution 1783 23/6 erhållit tillstånd att få byta nr med ryttaren för roten 11 Råby vid Sallerups komp Ola Lindström, på begäran undfått interims avsked 1784 20/1, husar vid Mörnerska husarreg med nr 34 vid Second Majors Esqvadron, anvärfd för Kronans Räkning 1789 11/6 på 6 år, embarkerat i Stockholm 1790 25/6 för färd till Finland, capitulerat 1795 11/6 på 4 år, recapitulerat 1799 11/6 på 4 år, efter uttjänt capitulation erhållit avsked 1803 11/6, ”anwärfd Stridsman” 1808 (hfhl), förstärkningskarl (dödboken). I Torna härads dombok 1782-83 nämns han vid två tillfällen, dels för att han under fylleri och svordom överfallit ryttaren Frimodig på Hardeberga krog, dels för att ha bedrivit enkelt hor med pigan Greta Möller i Sandby. Lägersmålet hade skett i Wallengrens eget hus då hustrun var borta. OW dömdes förlustig sin giftorätt i boet. Om inte hustrun dött i samma veva hade det blivit skilsmässa.– G 1:o 1779 3/10 i Södra Sandby m Hälja Christensdotter, * 1750, † 1783 15/12 i Södra Sandby av barnsbörd. Syster till Jöns Christensson i Värpinge 17, S:t Peters klosters sn (1784) och till husmannen i Flyinge Hälje Olssons 1:a hustru (g 1773 27/12 i Södra Sandby) Else Christensdotter, * ca 1734, † 1781 13/11 i Flyinge, ”47 år”. G 2:o 1784 m Hanna Lassesdotter, * 1759, † 1807 i febr. (enl hfhl, ej i Södra Sandby dödbok).

Barn:

1. Else, dp 1780 17/12 i Södra Sandby, † där 1781 31/1.

1. Sissa, * 1781 16/11 (dp 18/11) i Södra Sandby, ”2 år” vid bouppt efter modern 1784 22/1.

1. Else, * 1783 4/12 (ej i Södra Sandby födelsebok), ”11 dagar” vid moderns död.

Efter auktion fick döttrarna dela 18: 27: 10 rdr specie och fick alltså 9: 13: 11 var.

2. Christina Wallengren, dp 1785 24/4 i Södra Sandby, † 1844 8/1 i Malmö S:t Petri av tärande sjukdom, bg 13/1 på Nya begravningsplatsen. Piga på Flyinge kungsgård ca 1809 ff, struken, ”fästeqwinna” jämte dotter Hanna (* 1811 9/6) på Flyinge 21 hos Mattis Jönsson o h h Ingar i hfhl 1809-21, ”flyt. till Malmö”. G 1816 30/9 i Ottarp (M) m traktören och mjölnaren Fredrik Möller , *1785 5/2 i Åkarp, Södra Sandby, † 1858 16/5 i Malmö S:t Petri av ålderssvaghet, bg 21/5 på

Nya begravningsplatsen.

2. Petter Wallengren (1787-1838), vicekorpral, livgardist. Se tab. 6.

2. Hanna Olsdotter, * 1791 3/12 i Södra Sandby, † där 1792 3/9 av koppor.

2. Pehr Olsson, sedan Pehr Olof Wahlgren (1793-1848), marinsoldat. Se tab. 7.

2. Hanna (Johanna) Wallengren, * 1797 31/3 i Södra Sandby, var piga på Ängeltofta i Barkåkra sn (L) 1820, då hon uppges ha flyttat till Väsby ( ej anträffad där).

2. Bengta Wallengren, * 1801 2/5 i Södra Sandby, † 1882 19/4 i Malmö S:t Petri av åldersavtyning. Piga på Flyinge kungsgård, flyttade till Ängeltofta 1813, kom från Flyinge 1817 2/10 till Roslöv 1 & 6 i Gårdstånga sn (M), kom 1838 från Lund till Ramdala (K), där hon var piga i prästgården till 1841 och ånyo 1842-43. Sistnämnda år flyttade hon till Karlskrona am och därifrån till Malmö 1844 18/9. Oäkta son:Johannes (J o h a n) Möller, * 1832 13/6 i Kävlinge (M), fosterson till mjölnaren Fredrik Möller, till sjöss 1848, var sjökapten 1861 och 1866 lokomotivförare vid Statens Järnvägar, † 1907 28/9 i Malmö S:t Pauli av bronchitis. G 1866 12/10 i Malmö Petri m A n n a Christina Helena Hallberg, * 1837 22/12, † 1911 8/3 i Malmö S:t Pauli av bronchopneumonia och arteriosclerosis, dotter av hovslagaremästaren Carl Hallberg och Carolina Hasselgren.

Tab. 6

Petter Wallengren (son av Olof Wallengren, tab. 5), döpt 1787 3/6 i Södra Sandby, † 1838 9/8 i Stockholm Svea Livgarde av feber, bg 14/8 i Hedvig Eleonora (fattigjord och kista), soldat nr 26 vid major af Callerholms komp av Konungens eget värvade inf-reg 1811, infl. 1827 från Igelösa till Malmö garnisonsförsamling och kallas då vicekorpral vid 1:e Majorens komp, avsked 1829 22/1, gardist vid Svea livgarde i Stockholm 1829 1/2, transporterad ur nummer 1833 30/6, erhöll avsked s.å. 4/7 med anmälan till underhåll. ”Tjänt troget och väl samt bevistat 1808 års fälttåg i Finnland samt 1813 och 1814 årens i Tyskland och Norrige.” 5 fot 9 1/2 tum lång (Generalmönsterrulla 1835) – G 1827 30/9 i Malmö garnisonsförsamling m Johanna Hansdotter, * 1798 27/1 i Hyby (ej funnen i födelseboken där), † 1842 24/11 på Fattigförsörjningshuset i Stockholm Hedvig Eleonora av lungsot. ”Lösaktig ty hon har framfödt oäkta barn” (infl.-attest till Caroli 1825).

Barn:

Petronella Pettersson, sedan Wallengren, * 1819 11/3 i Lunds stadsförsamling, † 1856 23/4 i Stockholm Hedvig Eleonora, 37 år. G 1:o 1838 28/1 i Stockholm Svea Livgarde m stolmakaregesällen Johan Oscar Nilsson, * 1815 21/2 i Stockholm Jakob, † 1841 18/2 i Stockholm Svea Livgarde av feber, 26 år; 2:o 1853 20/7 i Hedvig Eleonora m snickaregesällen Gustaf Theodor Grandin, * 1830 7/11 i Stockholm, bodde 1853 i Klara nedre (2772), flyttade 1857 21/11 till Nikolai församling, Nygränd 6, och åter till Hedvig Eleonora 1858 16/10.

Johanna, * 1824 21/5 i Malmö Petri, † före 1829.

Johanna Wallengren, * 1829 21/5 i Malmö garnisonsförsamling, † 1894 1/10 i Stockholm Hedvig Eleonora av Vitium org. cordis, 65 år. Flyttade från Svea Livgardes församling till Hedvig Eleonora församling 1852 24/5, Styrmansgatan 47 (inneboende hos Grandins). G 1:o 1855 29/10 i Hedvig Eleonora m gardisten nr 59 vid kapten Eketräs komp av Andra Livgardet 1846-53, sedan korpralen vid Kongl. Lifbevärings Regementet (mtl 1855), skräddaregesällen Alexander Martin Lundin, * 1826 14/1 i Stockholm Maria, intagen på Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning på Kungsholmen 1884 27/3 som militärförsörjningshjon, † 1885 2/8 i Stockholm Johannes av olyckshändelse (sår i vänstra glutaeusregionen) . Äktenskapet upplöst genom Stockholms stads consistorii skiljobrev 1876 20/6. G 2:o 1876 26/12 i Hedvig Eleonora m järnarbetaren Frantz Oscar Kellner, * 1835 23/12 i Norrköping S:t Olai, † 1894 5/11 i Hedvig Eleonora av akut lunginflammation.

Charlotta Josephina, * 1832 28/4 i Stockholm Svea Livgarde. Intagen å Allm. Barnhuset 1842 10/12 (rullnr 250). Utlämnad 1843 1/6 till torparen Sven Jonsson i Bettala, senare i Tindered nr 2 i Västra Eds sn (H). Konfirmerad 1848. Fl t Rosenlund i Hannäs sn 1849 10/11 och dfr t Ukna 1851 5/11, † 1915 11/11 av bröstsjukdom (lunginflammation?) i Ensveden under Sjötomta i Ukna (H). G där 1856 19/12 m arbetaren (1865 statdrängen) Carl Johan Pehrsson (senare Petersson), * 1824 15/9 i Hycklinge (E). Makarna bodde först i Ekhult eller Ekudden på Stjälkhammars ägor men flyttade 1859 till Grufdalen och sedan vidare på olika adresser tills de från 1884 är fast bosatta i Strömshult på Ballersbergs ägor. Där upptas de ännu i hfl 1900 31/12 och där dör mannen 1905 8/6 av ålder.

Barn (alla födda i Ukna): Carl Johan (”spurius”), * a.n. 1856 28/7; Gustaf Adolf (Carlsson), * 1860 19/1; Anna Charlotta, * 1863 7/7; Edvard, * 1866 30/3, † 1868 22/9 av kikhosta; August Evald, * 1869 18/9; Alfred, * 1872 28/4; Augusta Mathilda, * 1874 10/9. De två yngsta barnen flyttade hemifrån 1889.

Dödfött flickebarn, bg 1834 19/9 i Stockholm Hedvig Eleonora.

Johan Elof, * 1836 21/7 i Stockholm Svea Livgarde. Intagen å Allm. Barnhuset 1842 10/12 (rullnr 251). Utlämnad 1843 1/6 till torparen Nils Persson Tapper i Djursnästorp i Västra Eds sn (H). Konfirmerad 1851. Flyttade 1854 16/1 som dräng till Gamleby köping (Gamleby B I:2) men där ej återfunnen. Kallas vid äktenskapets ingående ”Johan Elof Lägg, Krono-Båtsman från Suntorp i Lofta förs.” 1910 31/12 var han skrädderiarbetare (senare kallad skräddare) på nr 69 i Västervik, † där 1912 11/2 av paralysis cordis. G1861 21/9 i Västra Ed m Ida Almberg, * 1837 14/9 i Edsgården, Västra Ed, flyttade till Simpnäs i Björkö-Arholma (AB) 1930 12/5, † där 1931 5/2 av ålderdomssvaghet och begr. på Björkö-Arholma kyrkogård, dotter av gifta drängen Carl Almberg och Sara Lena Sahlborg på Edsgården.

Tab. 7

Pehr Olsson Wallengren, sedan Pehr Olof Wahlgren (son av Olof Wallengren, tab. 5), * 1793 28/8 i Södra Sandby, † 1848 25/9 i Karlskrona am(iralitetsför-samling) av tärande sjukdom. Soldat nr 16 vid major af Callerholms komp av Konungens eget värvade inf-reg 1815 1/1, avsked 1829 30/1, då han flyttade till Karlskrona och blev sjöartillerist nr 1:37 (numret ändrat före 1839 till 1:56) vid Kongl. Sjö Artillerie Corpsen. 1845 ändras namnet till Marinregementet och därmed blir Pehr Olof Wahlgrens nya titel marinsoldat. Han erhöll ”godt afsked” 1847 23/7. – G 1834 24/12 i Karlskrona am m pigan Maria Elisabeth Pettersdotter, * 1797 25/1 i Ljungby, † 1869 17/5 i Karlskrona am av gastrisk feber.

Barn:

Carl Wictor Wahlgren, * a.n. 1831 26/9 i Karlskrona stadsförs., † 1846 3/6 i Karlskrona am av tärande sjukdom.

Margareta Sophia Wahlgren, * 1835 27/6 i Karlskrona am, † 1848 13/1 på Fattighuset där av nervfeber.

Olof Petter Wahlgren, sedan Möller (1839-1908), hamnlots i Malmö. Se tab. 8.

/Reds anm: Följande intressanta tabeller innehöll delvis personer som är nu levande och har därför inte publicerats med hänsyn till PUL./

Tillägg och rättelser till Malmösläkten Ekebergh i Släktforskarnas årsbok 2005

Bland flyttningsattester 1765-90 i Västra Sallerup med Remmarlövs kyrkoarkiv har påträffats följande flyttningsattest från 1769:

Sedelwisande Stenhuggaren Jonas Ekberg med sin hustru Anna Sophia Torslow hafwa under sitt wistande här å orten fördt ett Christeligit lefwerne och flitigt nyttjat de dyra nådemedlen. De recommenderas till all widare öm själawård. Carlscrona d. 10. Octob. 1769.

Elias Billberg

(Tack till Alan Dufberg, Limhamn, för detta betydelsefulla arkivfynd). Av mantalslängderna 1805-08 för Malmöhus län och Sallerups sn framgår att Sophia var tilltalsnamnet. Hon bodde i onumrerat hus under Sallerup nr 6. 1808 kallas hon Enkan Soffia, 69 år (vilket är 8 år fel). I en feldaterad hfl A I:1 från 1807 upptas i onumrerat hus under Sallerup nr 7 Klockare Enkan Norstedt och hennes Syster Enk. Sophia Ekeberg. Observera att namnändringen från Ekberg till Ekeberg redan skett.

/Reds anm: Följande intressanta tabeller innehöll delvis personer som är nu levande och har därför inte publicerats med hänsyn till PUL./

Ätten Hillebard

Om ätten Hillebard har jag forskat en hel del. Hade på 1960-talet uppdrag att utreda ätten men fick aldrig utredningen färdig innan uppdragsgivaren dog.1 Det är en mycket svår släkt att komma tillrätta med. Oklarheterna är många. Så här började mitt utlåtande:

”Adl. ätten Hillebard nr 629 härstammar från överstelöjtnanten och kommendanten i Kalmar stad Erik Axelsson, som 1646 23/5 adlades med detta namn. Om hans börd uppger Anrep och efter honom Jully Ramsay och Elgenstierna att han var oäkta son till översten och landshövdingen Axel Axelsson Stålarm till Grabbacka med Elisabeth Ramin. Vid försök att spåra ursprunget till denna uppgift finner man, att Anreps direkta förlaga är justitierådet Nils Wilhelm Marks von Würtembergs († 1817) konceptgenealogi över ätten Hillebard i Genealogier över utdöda ätter (omkring 1800), vol. 3, Riddarhusets arkiv (RHA). Marks har på sin genealogi uppe i vänstra hörnet antecknat sina källor; därav framgår att han bl a hämtat uppgifter ur Palmskiölds († 1719) och von Stiernmans († 1765) samlingar i Uppsala universitetsbibliotek samt Åkersteins († 1766) genealogier i RHA (i de källor som har ett ”o” efter namnet har Marks inte funnit något matnyttigt rörande denna ätt). Den äldste av de nämnda genealogerna är Elias Palmskiöld. I hans samlingar saknas dock varje upplysning om Erik Axelssons härkomst. Man får blott veta att denne blev ”legitimerad och adlad 1646. d. 20 Aprilis och 23 Maij”. Stiernman och Åkerstein har emellertid haft tillgång till utförligare informationer: båda är överens om att Erik Axelsson var oäkta son till översten Axel Axelsson Stålarm till Grabbacka och Elisabet Ramin. När Stiernman år 1754 lät trycka förra delen av sin ”Matrikel öfwer Swea Rikes Ridderskap och Adel” införde han däri på sidan 516 nämnda uppgift om Erik Axelssons föräldrar. Källan härtill kan numera inte återfinnas. Legitimationsbrevet finns i riksregistraturet under angivet datum 1646 20/4, men det innehåller inga uppgifter om hans föräldrar. Någon supplik från Erik Axelsson ang. legitimering finns icke bevarad i Riksarkivets Biographicasamling vare sig under Hillebard eller Stålarm och ej heller i Riksarkivets Sköldebrevssamling (Ansökningar om adelskap). Sveriges Ridderskaps och Adels riksdagsprotokoll för 1655, där Hillebards introduktion omtalas, nämner ingenting om hans börd. De otryckta bilagorna till nämnda protokoll har genomgåtts med negativt resultat.

Att Erik Axelsson Hillebard var av Stålarmssläkten framgår ganska tydligt av det vapen, som han förlänades av drottning Christina 1646 23/5: ”een gohl skiöld dheruthj een liggande Stållarm, hållande een half hillebardh i handhen; ofuan på skiölden een öpen tornerehielm, täcket och Crantzen medh gult och blåt fördelte, dher ofuan opå tuå Stållarmer, hollande och fattande een oprecht stående hillebardh”. Alla mina försök att identifiera stammodern Elisabeth Ramin har varit förgäves. Min kollega riddarhusgenealogen i Finland Torsten G Aminoff fick också ge upp. Ledaren för G-gruppen Gustaf von Gertten, som själv härstammar från Elisabeth Ramin, har inte heller lyckats få den gäckande skuggan att materialisera sig (brev till förf. 2003 24/9). En möjlighet är att hon tillhört den pommerska adelssläkten von Ramin, om vilken spridda uppgifter finns i Klerckers samling (KB) och Palmskiölds samling (UUB) och i J. Siebmacher´s grosses und allgemeines Wappenbuch, Bd III:2 (1878), s 315 och Tafel 369. Någon genealogi över släkten föreligger inte. Om även modern varit av adlig börd måste det ha underlättat legitimeringen av avkomman.

Man har knappast anledning att betvivla, att Stiernman hämtat uppgiften om Erik Axelssons föräldrar ur en trovärdig samtida källa. Den omständigheten att moderns namn är känt tyder på detta. Det skulle knappast ha kunnat bevaras i muntlig tradition i 150 år. Uppenbart är däremot att Stiernman och Åkerstein felidentifierat den Axel Stålarm, som skulle ha varit far till Erik Axelsson. Denne hade nämligen enligt sköldebrevets lydelse varit kontinuerligt i kronans tjänst i 28 år och bör således ha kommit i tjänst omkring år 1618. Hans ålder vid denna tidpunkt bör ha varit minst 16 år (dåtida myndighetsålder). Hans födelse kan därför med tämligen stor säkerhet sägas ha ägt rum senast 1602. Men Axel Axelsson Stålarm till Grabbacka bör själv ha varit född vid ungefär denna tid och kan alltså omöjligt ha haft en son, som trädde i krigstjänst 1618. Enda möjligheten att infoga Erik Axelsson i den Stålarmska släktkretsen blir då att antaga, att han i stället var son till fänriken Axel Eriksson Stålarm till Grabbacka († omkr. 1616), om vilken man f ö redan vet, att han hade en oäkta son vid namn Ivar Axelsson, som blev stamfar för adliga ätten Sölfverklinga, nr 973. Att Axel Eriksson även i sitt 1598 ingångna äktenskap med Märta Boije hade en son vid namn Erik Axelsson behöver inte utgöra något hinder för ett dylikt antagande. Det finns nämligen många exempel på att halv- eller t o m helsyskon i en och samma syskonkull haft samma förnamn (ett belysande exempel ur ätten Hjorthuvud relateras i Släkt och Hävd nr 1/1966, s 48 f).”

Adliga ätten Hillebards stamtavla föreligger i tryck i Anreps Ättar-taflor II (1861), s 246 och i Elgenstiernas ättartavlor III (1927), s 602 f. Anreps utgör en avskrift av riddarhusstamtavlan såsom den utformats av N.W. Marks von Würtemberg omkring 1800. Elgenstiernas framställning är i huvudsak en avskrift av Anrep med några få ändringar och tillägg. Jag skall nu utsätta dessa texter för en närgången kritisk granskning. Båda uppger att Erik Axelsson Hillebard var son utom äktenskap till landshövdingen Axel Axelsson Stålarm, vilket är kronologiskt omöjligt, samt att han kom i krigstjänst 1612 (skall vara 1618 såsom ovan visats). Anrep upptar en dotter till Erik Axelsson Hillebard, som skulle ha varit gift med Jacob Stålhammar. Uppgiften, som upprepas hos Elgenstierna, är felaktig och bör strykas. Anrep har gjort ett avskrivningsfel, i förlagan Palmskiölds samling (UUB) står Johan Stålhammar. Men denne var inte ingift i ätten Hillebard. Då han skrev under ett arvskiftesinstrument 1680 sade han sig göra detta ”uppå samptelige Sahl. Fru Beata Hillebardz arfwingars wägnar” (Biogr. H 17 a, RA). Hennes dotter Anna Brita Lood († 1699) var nämligen gift med överstelöjtnant Johan Stålhammar.

Fler tabbar hos Anrep

Erik Axelssons äldste son Axel Hillebard var kapten och stupade på Fyen 1659.

Han har av Anrep begåvats med två fruar och två barn. Ingen av dem hör dit. (Den uppgivna första frun skulle ha varit 10 år när hon blev änka!)

Översten Erik Erikson Hillebard (* 1646, † 1716) har kluvits i två och fått felaktigt dödsår. Det heter att han dog 1706 och slöt ätten. Elgenstierna är försiktigare och skriver bara att ätten är ”utdöd”. Kanske han observerat att kaptenen Petter Hillebard (som dock ej är upptagen på Elgenstiernas stamtavla) levde ännu 1719 i september enligt Lewenhaupt, Karl XII:s officerare.

Några bidrag av professor Arthur Stille

I ”Några anteckningar om nordskånska släkter”2 visade Stille att den Catharina Hillebard, som av Anrep upptas som dotter till Axel H († 1659), i själva verket var dotter till Erik Axelsson H († 1676) och syster till Anna, gift 1:o med löjtnanten Nils Eketrä (se Exkurs på s xx) och 2:o m kaptenen Georg von Vietinghoff. ”Anna Helbardh” underskrev i Sölfvitsborg 1718 20/2 rusttjänstlängd på gods, som hon ärvt efter sin sal. broder Erik Hillebard: Bonarp och Möllarp i Broby sn, Hyltan, Bökeskog och Karseboda i Osby sn (Skåne län). Källa: Rusttjänstlängder. Skåne 1718, nr 275, akt 141, KrA. Catharina gifte sig 1:o 1677 1/10 i Växjö med Per Linnarsson Ulfsax i hans 3:e gifte samt blev omgift 1697 med den ”oregerlige och våldsamme” ryttmästaren Edvard Wilhelm von Rechenberg (jfr F Wernstedt i Meddelanden från Riddarhuset 1953, s 21)

Förbättringar och misstag hos Elgenstierna

Erik Axelsson Hillebard blev major vid Jönköpings reg. 1646 22/7 (Krigskollegii registratur, KrA) och kommendant i Kalmar stad 1665 20/73 – inte 1661, som Elgenstierna felaktigt uppger. Det rör sig inte om något tryckfel, den oriktiga uppgiften står redan att läsa i Elgenstiernas prydligt handskrivna manuskript i Riddarhusets arkiv. Ätten von Witten af Stensjö har behandlats av Peder Claésson i Släkt och Hävd nr 3/1996, s 158-161. I Västra härads dombok 1667 11/11 ber Johan Hillebard om ursäkt för sin frånvaro på grund av hans moders dödeliga avgång i Kalmar och att han måste förresa dit för att avhämta sin moders lik.

Översten Erik Hillebard har ånyo blivit en person och övertagit hustrun Susanna Stålhammar, som Anrep tilldelat hans äldste bror. Dennes uppgivna andra hustru Brita Ulfsax har också blivit till äktenskap ledig. Elgenstiernas försök att para ihop henne med den avsatte och dödsdömde fänriken Axel Hillebard (tab. 2) är nog inte så lyckat. Denne var med all sannolikhet ogift. Brita Ulfsax var gift före 1689 1/12 med majoren och kommendanten på Dalarö skans Gustaf Gyllentrost. På ätten Gyllentrosts stamtavla uppger Elgenstierna med viss reservation att hon var dotter till överstelöjtnanten Per Linnarsson Ulfsax och hans 3:e (?) hustru Catharina Hillebard (vilka gifte sig 1677) men på stamtavlan Hillebard sägs att hon sannolikt var dotter av löjtnanten Per Ulfsax och Catharina Bock af Näs (som gifte sig 1683). Båda förslagen är lika omöjliga av kronologiska skäl. Troligen var hon dotter till Per Linnarsson Ulfsax i hans 2:a gifte med Anna Rääf i Småland.

Beträffande Erik Axelsson Hillebards barn kan följande observeras. Anna Catharina gift Bethun hette enbart Catharina och nämns salig i ett brev 1715 16/4 av Fred: Aqvilon (Skånska guvernementskansliet D III K:9 Mapp Tomæus). Agneta Catharina gift von Gertten hette enbart Agneta (Biogr H 17 a, RA, jfr Joh. Ax. Almquist, Frälsegodsen under storhetstiden IV:3, Stockholm 1976, s 1356). ”Erich Helbardh” på Torarp nämner 1673 14/3 sin salig dotter Fru Beata Helbard, som enligt Elgenstierna levde änka 1688. Hur hänger det ihop? Jo Elgenstierna har skrivit av fel – igen. I 1818 års stamtavlor står om fru Beata: ”Hon lefde Äncka 1668”. Då stämmer det. Hennes man Sten Lood nämns salig i Sunnerbo härads dombok 1658 6/7. Beata levde 1671 23/7 enligt Östbo härads dombok.

”Molles” och Silfvings bidrag

Den fenomenale domboksforskaren överstelöjtnant Axel Mollstadius har i brev till förf. den 18/2 1965 rapporterat om en till namnet okänd dotter till Erik Axelsson Hillebard och Catharina von Witten af Stensjö, som var gift med löjtnanten Lars Carlsson Lundius i hans 1:a gifte, * troligen på 1630-talet, † efter 1696 16/6, då han bodde på Siggebo i Kulltorps sn. Kommendanten Erik Axelsson Hillebards måg fänrik Lars Lundius anförde 1669 besvär över att hans hustru icke fått lika stor bosdel som de andra barnen efter Lundii sal. svärmor och hennes avlidne bror (= kapten Axel Hillebard). Vidare krävde han kommendanten på ersättning för den kostnad han haft för ”sin sal. hustrus framförande från Stettin”. Hovrätten anmodade kommendanten att likvidera med Lars Lundius (Göta hovrätts registratur 1669 29/10, s 675). Målet ej vidare följt. Hillebard skulle, om uppgörelse ej kunnat träffas, svara Lundius i hovrätten 1670 14/2. – Jean Silfving har i Genealogisk Tidskrift, bd IV, s 257 f, följt upp detta mål i Göta hovrätts dombok 1670 23/3 nr 14 och kan meddela, att den avlidna dotterns namn var Maria Hillebard (hennes makes namn har dock förvanskats till Erik Lundius). Äktenskapet förklarades hava ingåtts med båda föräldrarnas samtycke. Dock blev numera ”hans börd förkastad, såsom varande en ofrälse man”. Den avlidna dottern Marias begravning hade bekostats av fadern, som yrkade ersättning för kostnaderna. Den ena dagen hade han begravt sin ena dotter, Maria, den andra dagen bekostat bröllopet för en annan dotter. Kostnaderna hade sammanblandats och kommit på en räkning. Erik Axelsson Hillebard dömdes att upprätta inventarium över den avlidnas tillgångar samt att avvittra boet och låta den efterblivande mannen utfå sin andel däri. Begravningskostnaderna skulle Hillebard betala.

Lars Lundius var bror till löjtnanten Hans Carlsson Lundius, som gifte sig 1661 med Marias syster Brita Hillebard (morgongåvobrev dat. Torarp 23/9 1661 i Biogr. L 26 Lillienadler, RA). Den eljest vanligen välunderrättade Paul Wilstadius skriver om bröderna i Smolandi Upsalienses III (1968), s 741, men vet förvånansvärt litet. Om Hans får man dock veta, att han ”skulle för ett år sedan besöka sin broder i Uppsala /juris professorn Carl Lundius/. Tog sig det orådet före att besova en piga, som han tog med sig till följeslag, oaktat att han hade hustru hemma (G.m. Brita Hillebard). Vart strax gripen och slättad, förd till Jönköping, där han fick sin dom att löpa gatlopp och stå uppenbar skrift.” Närmare härom i Södra Vedbo härads dombok 1688 9/6, Göta Hovrätts arkiv.

I en odaterad supplik till K M:t i Biographica H 17 a, RA, klagar Brita H över sitt stora armod och många små fattige barns ringa tillstånd på sitt halva hemman i Tjureda socken, Norrvidinge härad, Nykulla Backegården benämnt, och ber att få bli befriad från knekteindelningen. Makarna levde ännu 1695 7/5, då fru Brita Hillebard inför Norrvidinge tingsrätt uppvisar ett brev, utgivet av dess broder, majoren Erik Hillebard, dat. 1694 6/10, däri han henne försäkrar att bliva odriven i sin livstid på hemmanet Nykulla. Samma dag låter Erik Hillebard uppvisa ett köpebrev av nämnda datum, vari han köpt av sin syster fru Brita Hillebard Backagården i Nykulla för 224 d smt, vilket köpebrev löjtnant Hans Lundius konfirmerat. Denne hade tydligen på grund av otrohetsskandalen uteslutits ur familjegemenskapen.

Radikal ommöblering av Pontus Möller

Ordet ”nyordning” var ett bra ord, som tyvärr missbrukades av nazisterna så att det inte längre går att använda. Trots alla värdefulla rättelser och tillägg, som inkommit under årens lopp är stamtavlan Hillebard fortfarande gravt felaktig och behöver saneras. Jag skulle föreslå en radikal ommöblering. Erik Eriksson Hillebard († 1716) var förmodligen gift (jfr not 9) men bevisligen barnlös4. Jag skulle vilja sätta fokus på hans fyra år yngre bror kaptenen Georg (Jöran) Hillebard (* 1650 på Torarp5, † 1699 i Wismar), som enligt Västra härads dombok 1689 7/3 var gift med välb. fru Anna (pro Susanna) Stålhammar6. Han bodde på Norrhult i Svenarums sn (Jönk), som kallas fjärdepartshemman och reducerats från wälb.”Erich Axelsson Hillebard” med 1662 års ränta7. På denna gård dog 1695 25/11 (bg 1696 5/1) fru Susanna Hillebard, f. Stålhammar, som alltså inte var en vandringspokal i släkten utan nu äntligen hamnat där hon hörde hemma. Att hon var mor till Axel H. († 1710 11/2 på Norrhult, bg 25/2) är dokumentariskt styrkt8. Eftersom översten Erik Hillebard († 1716) uttryckligen sägs ha dött barnlös måste de fem söner, som tilldelats honom på riddarhusstamtavlan, ha varit hans bror Jörans. De tre äldstas namn känner vi inte, den fjärde var som ovan visats Axel och den femte kan ha varit kaptenen Petter H., som efter allt att döma slöt ätten (se ovan). Axel hade enligt egen utsago varit löjtnant under överste Bertill Nilsson Skyttes regemente och överstelöjtnant Nils Kaggs kompani (M 1071, RA).

Axel Hillebard är omnämnd i Jon Stålhammars brev till hustrun Sofia Drake på Salshult (Karolinska krigares dagböcker, ed. Aug. Quennerstedt, 7, Lund 1912). Han kallas lilla Hillebard till skillnad från sin farbror översten Erik, ”Stora Hillebard”. Om Axel heter det i ett brev 1705 23/12: han ”ähr icke heller mycket värdh; dhett ähr en elak mehs” (s 112), ”Jagh fruckter dhett blif:r intet gott af honom” (s 117); ”Axsell Hillebardh ähr för dess brått dömbdh ifrån lifvet; dock tror jag han blif:r skont att tiena up sigh ifrån gemehn. Dett ähr en liderligh siel och kåmmer alt detta uthaf derass sletta upfödhelse medh stora sielsvål.” (s 118). Se härom även Ellen Fries, Teckningar ur svenska adelns familjelif i gamla tider II, Stockholm 1901, s 126, och Frans G. Bengtsson i Karolinska Förbundets Årsbok 1997, s 143.

Enligt P.G. Vejde, Kronobergs läns herrgårdar, Växjö 1929, s 240, blev löjtnanten Hans Lundius 1681 31/3 ägare till Nykulla Backegård i Tjureda socken. Grunden härtill var ett bytesbrev av nämnda dag, upprättat mellan löjtnanten Peder Zachrisson Eketopp vid Norra skånska kavalleriregementet och hans husfru Catharina Eketräd å ena sidan och löjtnanten Hans Lundius vid Jönköpings regemente och hans husfru Brita Hillebård å den andra, att de förra upplåta de senare sätesgården Nykulla och hemmanet Däningelanda mot åtskilliga hemman i Skåne (Norrvidinge härads dombok 1681 26/2).

Noter:

1. Beställaren var bergsingenjören och bruksdisponenten Sven Ekelund (1900-1974), själv Hillebardättling. Han vände sig först till min kollega i Helsingfors Torsten G Aminoff, vilken hänvisade honom till mig.

2. Skånska samlingar 3, ed Martin Weibull, Lund 1893. Omtryckt i Släkthistorisk Tidskrift 1951, s 4-13 och 24-27.

3. Riksreg. vol. 367 1665 fol. 366, RA.

4. Riksens ständers kontor. Inlösta fordringar. I(?) am 16, RA:s depå i Arninge. Riksarkivet har inte kunnat upplysa om modernt signum på denna volym utan hänvisat mig till att själv taga del av beståndet på hyllorna i arkivet, vilket jag såsom handikappad måst avstå ifrån.

5. Georgius Hillebard, 12 år, Nob. in Torarp, inskrevs 1662 11/8 i Växjö skola ”in cl. scrib.” (Växjö skolas matrikel för åren 1651-1751, ed. Ludvig Larsson, Växjö 1921, s 13). En utförlig men inte komplett meritförteckning föreligger i M 1071, RA, varav bl a framgår att han blev kaptenlöjtnant 1672 (ej 1678).

6. Västra häradsrätt A I:7, Landsarkivet i Vadstena. Tack till Thomas Stellrot för källhänvisningen.

7. J. Silfving, Frälse och ofrälse, Genealogisk Tidskrift, Bd IV (1957), s 258 med hänvisning till Blått nr 8, KA.

8. Joh. Ax. Almquist, a a, s 1565. Jfr samma arbete, s 1356 och 1420 f. Till utgivarens stora förvåning kallar Axel H. översten Erik H. sin farbror (”annorlunda i Adelns ättartavlor”). Almquist, a a, s 1456, misstar sig då han tror att Lars Lundius är bror (i st f son) till hovrättsassessor Carl Lundius. Om släkten se riddarhusstamtavlan för adliga ätten nr 1385 Lillienadler.

9. Någon fru till honom omtalas inte i de många domboksutdrag beträffande honom, som finns i Riddarhusets arkiv. I en gemensam supplik 1686 23/1 (M 1071, RA) ber bröderna Erik och Georgh Hillebardh att få bli konfirmerade vid Torarps kronohemman ”i wår och wåra hustruers lijfztidh”. Eriks hustru kan ha dött utrikes eftersom hon inte syns i svenska handlingar. På äldre dagar tycks han ha haft en sambo. En rusttjänstlängd på Gisslared i Båraryds sn (Jönk) och Hylta i Almesåkra sn (Jönk) har påteckningen: ”Uti välb:ne h:r öfverste Erich Hillebårdz frånvaro underskrifver efter befallning Anna: Catrina: E/lisabet/: von: Brincken” (Rusttjänstlängder Småland 1710, nr 215, akt 74, KrA). Om henne se även Almquist, a a, s 1421. Kanhända fanns även barn utom äktenskapet. I domboken för Västra härad 1666 17/5 nämns att Kirstin Jönsdotter i Torarp lägrats av välb. Erik Eriksson Hillebard, ogift, nu varande i Stockholm.

E X K U R S

Supplik 16/10 1678 från Nils Eketrääs änka Anna Hillebård.

Stormechtigste Konungh, allernådigste herre.

Edhers Kongl. Maij:tt gifwer iag uti all som största underdånigheet till förnimma, huruledes min Sahl. Man Nills Eketrää Eders kongl m:tt uti några Åhr under gambla Adelsfahnan som Sahl. Öfwersten Drake anförde, Ährl. trol. och wähl tient hafwer, och warit med uti slaget wedh Lunden och Blegerat blef, till hvilket sig och een Siukdom slogh, att således han ungefehr 3. wickor effter slaget uti lägret wedh Beltebergia är dödh blifwin, och således mig med 6. Faderlöse barn i stoor armod och Elende lemnat. När jag nu uti kongl. krigz Collegio min Sahl. mans löhn Pro A:o 676: /:derföre han Ehrligen tient och uti Decembr: Månadt dödh blefwin:/ icke allena fordrat, Uthan ock lijkmätigt Eders kongk. Maij:tz Allernådigste förordning om ett Nåd Åhr anhållit mig fattige Enkia och mine Faderlööse barn till hielp och Understödh, så hafwer iag lijkwist intedhera kunnat ehrlanga utan dhet swar bekomit, att min Sahl. Man uti aflöhning listan dhet åhret intet finnes, Alltså kunne iag för min Sahl. Mans tienst icke något bekomma, Fördenskull är min olycka så mycket större som min Sahl. man stor orätt wederfahren ähr, och igenom . . . Menniskior med olijdelige injurier och Calumnier är belagdt worden huilket skiedt är af een Ulfsax, som efter min Sahl. Mans tienst och Chargie tractade, och samma Calumnier wed Gen: Munstringen f . . des angaaf, som hade min Sahl. Man een häst stulit och således officerarne af Regementet opstudzige att dhe med min Sahl. man inte mehr tiena wille förr än som han sig ifrån een sådan beskyllning purgerade, hwarpå herrar Munster Commissarierne h:r Rijkz Rådet och Presidenten uthi Jonckiöpingz håfrätt h:r Gustaf Posse och h:r Baron och Gen: Leutnanten Hans Mörner min Sahl Man ex officio Susspenderade, och honom anbefallte, att han dhenna beskyllningen skulle sig afleggia, och när det skiedt wore, skulle han hafwa sin Chargie igen at bekomma, men wiste då intet att han så oskyldigt och ohörder utur Rullan skulle strykas och ifrån sin tienst settas hwarpå min Sahl man som med så grofwa Calumnier oskylldigt war ansatt, strax en begynnelse giorde, sig der ifrån att uthreda, och Ulfsaxen med sin adhurent (?) een Ryttare på tinget Citera läth och sammesak utförde som tilseendes ähr af bijlagan L: A och effter det een ehrerörig beskylldning, så är dhen saken ifrån Tingrätten till kongl. hofrätten remitterat, hwarest min Sahl. man henne också uthfört och domb bekommit, som sees af L: B. effter hwilket min Sahl. man tog till Eders kongl. Maij:tt sin tillflycht, och högeligst beklagadhe hur oskylldigt och af ijdell afwund han lijda måste och icke ringa till sin heder och ähra angripen, hwarpå Eders Kongl Maij:tt min Sahl man dhen höga nåden bewiste, och befallning till H:r Gen: Leutnanten Mörner låta afgå, att min Sahl. man skulle restitueras och uti tiensten igien insättias som bijgående Copia L: C. förmähler, hwilket och skiedde, och han i tiensten trädde och der effter till Leutnant avangierade, och altså uti Eders Kongl. Maij:ttz tienst som ofwan förmäles dödh blifwin. Nu är allernådigste herre och konungh min Sahl man een dubbel orätt wederfahren i det han icke allenast med grofwa injurier och Calumnier är belagdt, utan och strax Excuition öfvergången förr än han blef hörder och sig Purgera kunde, at han utur Rullan är slutin och een annan i stället satter, dher han dock inte widare war afsatt än sigh ifrån beskyllningen endtlediga och billigt hade bort blifwit i Rullan qwarstående, till dess saken wore uthfört och hade han då funnis skylldig warit tiid nog med denna Extremitet förtt hafwa, och honom utur Rullan att stryka, hwar igenom mig fattig Enkia och dess efterlåtna barn icke ringa skadha tillfogat wordin, och skulle iag nu icke allena mista dhen löhn som han med sitt blodh och dödh förtient, uthan och Nådåhret ferwägras, warder det mig hiertel. tryckandes. Alt dherföre är iag nödtvungen taga till Eders Kongl May:tt min tillflycht, som een milld och Nådig konungs, och allerunderdånigst beder Eders kongl Maij:tt med Nåder wille ansee mig fattig Enckia och mine faderlööse barn och af Nåder förunna mig min Sahl mans löhn Pro A:o 1676 och A:o 1677: Nådeåhr, gifwandes dess Allernådigste ordre till kongl. krigz Collegium att giöra dhen ofehlbare anstalt huru iag kunde blifwa bethalt eller och beder iag om dhen Allernådigste resolution om möyie-ligit wore att få så mycket af tijonden uthi grefweskapet Södermöhre och Calmare lähn som min Sahl. mans löhn för 1676 och 1677 kan sig bedraga, Sidst bönfaller jag uti Underdånighet, Eders kongl M:tt af kongl Nådhe och milldheet wille behierta mine och mine Barns bedröfwelige och slethe wilkor, och allernådigst beneficera mig med någre Tunnor spannemåhl af bem:te tijondhe uti min lijfztijdh åhrl till mitt och de minas uppehälle att åtniuta, så mycke Eders Kongl. Maij:tt nådeligen behagar. Den Allderhögste Guden som allt godt Rijkl. wedergie . . . warder och Eders Maij:tt för sådan hög Nådh igien welsignan . . . det iag uti alla mina böner skall troligen bidia och näst det iag een Nådig och kongl resolution afwachtar, förblifwer iag in till min dödzstund Edhers Kongl. Maij:ttz Aller Underdånigste och ödmjuka tienarinna

Anna Hillebård

Calmar den 16 Octob: 1678

Riddarhusets arkiv. Biografica: Eketrä (Krigsarkivarien Petrellis deposition).

Originalet i Kungl. Krigsarkivet. Krigsdomstolar 1678.

Vem den samvetslöse skurk vid namn Ulfsax var, som strök ut Nils Eketräs namn ur rullan och satte sig själv i stället, går inte att utläsa ur Ättartavlorna (kanske Per Persson, tab. 8, eller Per Nilsson, tab. 14?). Familjen Eketrä ägde säteriet Skälsnäs norr om Växjö och var tydligen ekonomiskt välsituerad, men gården indrogs till kronan i Karl XI:s reduktion, och välståndet byttes därmed i armod. Fru Berita Eketrä, säkert en dotter till Anna Hillebard och Nils Eketrä, bodde jämte sin man regementskvartermästaren Schiöling på nr 4 Önnestad 1696 och som änka på nr 4 Skoglösa i Önnestads sn 1699. Förmodligen har vi här att söka orsaken till att Anna Hillebard flyttade till Önnestad, där även hennes syster Catarina, änka efter överstelöjtnant Per Ulfsax till Osaby, bodde. Själv blev hon här omgift med en officer av baltisk börd, kornetten vid Norra skånska kavalleriregementet Georg von Vietinghoff, vilken hade sitt boställe i Skoglösa.

Malmösläkten Ekebergh

Tillägnad hjälparen i nöden fil mag Bo G Bergström, Lund, på hans 75-årsdag den 30 mars 2002.

Det var min farfars bror, tullförvaltaren Karl Möller (1851-1934), som väckte mitt intresse för släktforskning genom att till mig översända sina båda handskrivna böcker Minnen från barndomshemmet och ungdomstiden (1922) och De båda gamla Malmöslägterna Ekebergh och Möller – deras härstamning och slägtförhållanden i öfrigt (1928-32). Det förra arbetet har legat till grund för en uppsats av mig i Elbogen 1999 med titeln Ett borgarhem i Malmö under 1800-talets senare hälft. Släkten Möller har jag behandlat i uppsatsen Hur jag fann mina skånska förfäder i Släkt och Hävd nr 1/1971 samt i Svenska Släktkalendern 1967 och 1982. Släkten Ekebergh har jag väntat med att redovisa tills nu på grund av ovisshet om dess ursprung. Förfrågningar i släktforskartidskrifter gav inget resultat förrän min vän Bo Bergström fann en bouppteckning i Harjagers härad 1808 efter änkan Anna Sophia Torslov i Västra Sallerup, vars enda arvinge var sonen handelsman P.M. Ekebergh i Malmö. Släkten Torslow var ju utredd av Vilhelm Ljungfors i Personhistorisk Tidskrift 1937 och där fann jag min stamfar Jonas Ekberg omnämnd på s 197. Det var ytterst välkommet eftersom denna stenhuggarhustru utgjorde en förarglig glugg bland mina 32 anor, som nu kunde fyllas igen. Jonas Ekberg var enligt födelseboken för Karlskrona amiralitetsförsamling 1767, då sonen Paul Mathias (som sedan skulle ändra namnets stavning till Ekebergh) föddes, stenhuggare vid amiralitet, men kan inte påträffas i några rullor och ej heller i församlingens dödbok. Min far tittade på en karta och framkastade hypotesen att han kunde ha tagit namn efter Ekeberga i Småland men en noggrann genomgång av denna församlings kyrkoböcker gav inget stöd åt denna hypotes. Snarare ligger det nära till hands att tro att han växt upp någonstans i Skåne och där blivit bekant med sin blivande fru. Om Ekeby socken kan ha givit upphov till namnet Ekberg är inte känt.

Tab. 1 Jonas Ekberg, * ovisst när och var. Stenhuggaren Jonas Ekberg upptas i Karlskronas enda bevarade mantalslängder från 1700-talet, nämligen 1766 13/2 i 19. qu.nr 7 såsom ogift och 1767 6-10/2 i 19. qu.nr 87 såsom gift, kallas i vigselboken kvartersman, † före 1808, då hans fru kallas änka och sannolikt före 1807 8/8, då ett barnbarn uppkallas efter honom (se nedan). – G 1767 2/1 i Västra Sallerup m Anna

S o p h i a Torslow, * 1731 17/10 i Bjällerup (då benämnd Usla (sic!)

Sophia), † i maj 1808 i Västra Sallerup (enligt bou, ej i dödboken), dotter till klockaren Pål Torslow (* ca 1691 i Kyrkheddinge, † 1773 26/10 i Västra Sallerup) och Sibylla Hyphauff (* ca 1698 i Kyrkheddinge, † 1765 30/1 i Västra Sallerup).

Son:

Paul Mathias Ekberg (senare Ekebergh), dp 1767 25/9 i Karlskrona amiralitetsförs., † 1843 23/2 i Malmö Petri av nervfeber och begr i nya begravningsplatsen, handlande och stadskvartermästare i Malmö, sedan syssloman vid stadens arbetsinrättning. Handlanden P.M. Ekebergh erhöll burskap i Malmö 1796 15/11. Det framgår av hans ansökan att han i 13 år tjänat som bokhållare och handelsbetjänt. 1798 16/10 anmälde han för magistraten att han och hans kompanjon Schwartz ville driva bolag under firman Schwartz och Ekebergh. 1803 21/11 anmäldes att firman upplösts och att parterna drevo handel var för sig. Kammarrätten beviljade 1813 6/12 en ansökning av handelsmännen Schwartz och Ekebergh att utbekomma sammanlagt 327 rdr 47 sk 4 rst Banco, utgörande deras fordran för levererade sjukhuspersedlar. Beslutet underställdes K M:t, som 1814 11/1 i nåder täcktes tillåta, ”att Sökanderne tillerkända fordrings belopp af gamla Krigsfonden utbetalas” (Kammarrätten till K M:t 1813 6/12, RA). Av 1813 års mantalslängd för Malmöhus län (fol. 931) framgår att P.M. Ekebergh även var ägare till skattehästhemmanet Fosie nr 18 1/32 mtl i Fosie sn.

Så här skriver Karl Möller: Min morfar var handlande i Malmö och innehade en af stadens finaste speceriaffärer (enligt min mor). Den låg vid Per Wejersgatan, som på den tiden var Malmös mest betydande affärsgata. Beträffande min morfars affärsställning så ansågs den vara god (enligt hvad jag kunnat förstå af min mors berättelse). Men så kom 1817 års krasch, den stora krasch, som spred omkring sig så stor förödelse inom Malmös affärsverld – den historiskt vordna krasch, som fått namnet Discontens i Malmö fall (disconten – så kallades i den tiden den bank, som nu heter Riksbankens Afdelningskontor).

Riksens Ständer fingo träda räddande emellan. Men stadens främste män, hvilka utgjorde bankens styrelse, måste träda i häkte, bland dem stadens borgmästare, den ansedde borgmästaren C M Nordlindt med titel af kommerseråd, dertill stadens riksdagsman. Borgmästare Nordlindt var ordförande i bankens styrelse och ansågs vara själen i hela förvaltningen. Vidare andre direktören och v. ordföranden i bankens styrelse kommerserådet Björkman, hvilken derjemte var ordförande i ”Stadens Äldste”, samt tredje direktören i banken handlanden Henrik Falkman. Dessa voro betydande män i Samhället och innehade de förnämsta kommunala uppdragen, och de stodo i nära slägtskapsförhållande till de mest ansedda familjerna i stan. Domen lydde på: för borgmästaren förlust af embetet, förlust af kommerserådstiteln och innehafvande ordnar samt fängelsestraff; och för de andra fängelsestraff; hvarjemte de dömdes ansvara för all Statens och bankens genom diskonten tillfogade förlust. Men de benådades slutligen sedan bestämda tiden tilländagått. Kommerserådet Björkman, som bedrifvit vidt omfattande affärer, kom derigenom på fall. Björkman var den ende, genom hvilken enskilda ledo förlust. Och min morfar, som låg i affärer med Björkman, blef ruinerad. Att han var en betydande man i sin stad framgår av att självaste biskop Tegnér i ett brev till C.P. Hagberg den 6 nov. 1817 meddelar att ”Ekeberg har cederat m.fl.” Men genom de relationer min morfar hade till stadens styrande män erhöll han sysslomannabefattningen vid stadens arbetsinrättning; och på den lilla sysslan, med hvilken följde fri bostad på inrättningen, visste han försörja sin stora familj till sin död. Han dog 1843 vid 80 års ålder – men hans son Malte har säkerligen skött sysslan under flera år af gubbens ålderdom, ty han fick tjensten efter fadern tills han öfvergick i Statens jernvägars tjenst. Morfar hade varit gift en gång förut och hade in alles 14 barn. Af dessa var åtta i äktenskapet med min mormor; men endast 4 af dem uppnådde högre ålder.

G 1:o 1797 9/9 i Lomma m Anna Maria Sjöberg, * där 1775 7/4, † 1810 1/2 i Malmö Petri ”en half timme efter Barnsbörden”, 35 år gammal, dotter till tegelbruksinspektoren Påhl Sjöberg (* ca 1729, † 1804 21/6 i Lomma av bröstvärk, 75 år) och Kiersti Lind (* 1735 21/10 i Malmö Petri, † 1831 30/3 i Lomma Gästgivaregård av ålderdom, 95 år, ”sängliggande i 12 år”).

G 2:o 1811 7/4 i Brågarp m Christina Sophia Wykman, * 1790 7/4 i Hörröd, † 1862 14/8 i Malmö Petri av organiskt hjertfel – anæmi, dotter till landsfiskalen Johan Wykman (1750-1837) och Sara Maria Schierström (1755-1813).”Bodde hos min mor och dog der” (Karl Möller). Mathias Ekebergh och hans maka inskrevs 1814 i Knutsgillets i Lund Matrikel.

/Reds anm: Följande intressanta tabeller innehöll delvis personer som är nu levande och har därför inte publicerats med hänsyn till PUL./

Några anteckningar om Elias Sehlstedts släkt

Min trebetygsuppsats i litteraturhistoria för fil kand-examen 1949 bar titeln Elias Sehlstedt före Sandhamnstiden. Ett försök att få den publicerad i Samlaren misslyckades och manuskriptet sov därefter sin törnrosasömn till 1999, då Jan Berggren bad att få publicera det i Argus. Årsbok för Tullmuseum och Tullhisto-riska föreningen 1999. Så skedde. Det gladde författaren att äntligen få se sitt opus i tryck. Tack, Jan Berggren. Huvudredaktören för Svenskt Biografiskt Lexikon, docenten Göran Nilzén, observerade saken och gav mig i uppdrag att skriva artikeln om Elias Sehlstedt i lexikonet. Så har även skett. I samband med att jag grävde upp mina excerpter ur arkivets gömmor (Pontus Möllers samling, RA), fann jag även de ofullständiga anteckningar om Elias Sehlstedts släkt, som här offentliggörs. De ha på flera punkter kunnat kompletteras (särskilt med dödsdata) från en utredning, som Thord Bylund godhetsfullt ställt till mitt förfogande.

/Reds anm: Följande intressanta tabeller innehöll delvis personer som är nu levande och har därför inte publicerats med hänsyn till PUL./