Tag Archives: Ulla Johanson

Recension: Reuterswärdska släktboken. Ätten Reuterswärd. Historien. Arvet. Myten.

Av Fil Dr Ulla Johanson. Utg. av Reuterswärdska släktföreningen. Stockholm 2000. 208 s. Ill.

Reuterswärdska släktföreningen bildades 1919 och tanken att ge ut en släktbok föddes ungefär vid den tiden och har alltsedan dess hållits levande. Ett stort skutt framåt togs 1994, då släktföreningen fick kontakt med förste arkivarien vid Stockholms stadsarkiv fil dr Ulla Johanson, som i stadsarkivet påträffat ett antal dagböcker skrivna av överstelöjtnanten Knut Axel Herman Reuterswärd (1838-1930) och därefter i riksarkivet hittat några dagböcker skrivna av översten och diplomaten Anders Fredrik Reuterswärd (1756-1828), lämpliga att bilda grundstommen i en släktkrönika. Hon fick uppdraget, som finansierades med stipendier från släktföreningen.

Ulla Johanson är en rutinerad personhistoriker och har löst sin uppgift på ett utmärkt sätt. I ett första kapitel skildras de äldsta Reuterswärdarna, under stormaktstiden, frihetstiden och den gustavianska tiden. Biografien över den adlade Anders Hof bygger självfallet på Carl A E Reuterswärds bok ”En västgöta ryttare” (anmäld av undertecknad i Arte et Marte 1985). Kapitel 2 bär titeln Ätten Reuterswärd under 1800-talet och följs av kapitel 3 Ätten Reuterswärd och 1900-talets Sverige. Släktskildringen är utförd familjevis och illustrerad med fotografier, individuella eller i grupp.

Därefter följer särskilda biografier över några framstående släktmedlemmar, nämligen Anders Fredrik R (nämnd ovan), hovmarskalken och politikern Patrik O R (1820-1907), Knut A H R (nämnd ovan), översten P H Wilhelm R (1837-99), hovfröken Stina R (1884-1969), konstnärinnan Blanche R, gift Hallström (1918-53) och slutligen radiojournalisten Maud R (1920-80). Som bilagor följer så tabellnyckel, släkttavlor och personregister. Det är inte lätt för en professionell felfinnare att hitta något att anmärka på. Jag tror mig dock ha funnit en sak: förkortningen jur utr kand skall inte såsom skett på s. 75 utläsas ”juris utrikes kandidat” utan juris utriusque kandidat, dvs i både romersk och inhemsk (ursprungligen kanonisk) rätt.

Ätten Reuterswärd är att gratulera till denna förnämliga släktbok. Jag vill sluta med att citera slutklämmen i släktföreningens ordförande Per Reuterswärds förord: ”Varför är det då så angeläget att känna vår historia, våra förfäders ursprung, miljö och gärning? Svaret är enkelt. Arvet, om vi väljer att kalla det så, från våra föregångare, en eller flera generationer tillbaka, är en del av oss själva vare sig vi vill eller ej. Vår framtids förutsägbarhet ligger delvis i att linjerna dras ut bakåt. Det är därför som politiker och andra omvärldspåverkare är så intresserade av att kunna manipulera oss med historielöshet. För att kunna stå fri måste vi kunna vår bakgrund, kunna vår historia. Det är i grunden en demokratifråga. Ty den välfungerande demokratin kräver självständiga, fria och fritt tänkande individer.” Kan det sägas bättre?

Pontus Möller