Under redaktion av Göran Söderström. Västervik 2000, 903 s, ill, inb.
”Den lilla staden med de stora minnena” har beskrivits i många olika verk av skilda författare, men en vetenskaplig stadshistorik har hittills saknats. Kommunfullmäktige uppdrog 1985 åt kulturnämnden att utreda och framlägga förslag till utgivande av en bok om Vadstenas historia. Kulturnämnden uppdrog i sin tur åt ledamoten Göran Söderström att föreslå lämpliga författare samt att vara ordförande i en arbetsgrupp för att genomföra projektet. Sedan kommunfullmäktige 1988 beviljat medel sattes arbetet i gång. Några av landets främsta specialister har medverkat på ideell basis, alltså helt oavlönade. Det är en mycket stor glädje för Vadstena kommun att denna stora, vetenskapligt tungviktiga men ändå lättlästa och välillustrerade historik blev klar lagom till jubileumsåret 2000.
Att närmare redogöra för de mångskiftande bidragen i denna bok låter sig inte göra, men så mycket kan sägas att Birgitta Fritz har behandlat Det medeltida Vadstena med tonvikt på klostret, Göran Söderström har skrivit om topografi och bebyggelse i Vadstena från medeltiden och framåt, Werner Pursche behandlar Hedvig Eleonoras livgeding och Vadstena stad och län och mycket annat av stort intresse, Roland Persson har skrivit om köpmän, handel, hantverkare och manufakturer i Vadstena 1720-1862 och om Vadstena stads styrelse och befolkningsutveckling under samma period, Roger Qvarsell skildrar Vadstena som sjukvårdsstad, Axel Unnerbäck och Göran Söderström skildrar 1800-talets Vadstena och Sven Hellström anlägger perspektiv på Vadstenas historia tiden efter 1860. Han kommer bl a in på den korta period på 1970-talet, då Vadstena var tvångsanslutet till Motala kommun. År 1980 kunde den dock som första kommun i Sverige återinträda i de självständiga kommunernas krets.
Därefter följer tre bilagor, som i hög grad torde intressera Släkt och Hävds läsare, nämligen: Borgmästare i Vadstena 1521-1660, Rådmän i Vadstena under samma period samt Fogdar i Vadstena 1526-1660. Recensenten kan göra ett litet tillägg till bilaga 2 på s 824. Rådman Håkan Svensson hade även en för Örnberg (Svenska Ättartal 6, 1890, s 186 f) okänd dotter vid namn Gertrud Håkansdotter, som gifte sig 1598 19/2 med Bertil Hansson Schimmelkorn, hertig Karls räntmästare (jfr Toini Melander, Personskrifter hänförande sig till Finland 1562–1713, Helsingfors 1951, nr 35).
För mig personligen har det varit fascinerande att få ta del av denna omfattande dokumentation av min födelsestad. Inte minst gladde det mig att få läsa generösa omdömen om min far, arkitekten Henning Möller, och hans verksamhet på 1910- och 1920-talen. Hans främsta verk Strandgården (nu Birgittasystrarnas hus) smälte så väl in i miljön att en främling, som ej förr sett staden, kunde tro att gården blivit bebyggd under klostertiden (Östgöta Correspondenten).
Pontus Möller
Pontus Möllers publiceringar 