Recension: Göteborgs fotografer. Ateljéer och yrkesmän 1840-1910.

Av LarsOlof Lööf. Göteborg 1999, 258 s, ill, inb.

Författaren är intendent vid Göteborgs Stadsmuseum med speciell uppgift att leda och hantera dess arkiv. Det har bl a inneburit att förse många forskare och bokproducenter inom ämnet Göteborgs historia med lämpliga illustrationer hämtade ur museets rika bildsamlingar. Frågor beträffande datering av äldre foton kunde ibland lösas genom studium av den kartong, som bilden var fäst vid, om man lyckades tidsfästa upphovsmannens verksamhetsperiod. Som ett hjälpmedel i detta arbete har föreliggande verk utarbetats. Det omfattar tiden från äldsta Daguerrotypitid till början 1900-talet.

I boken finns medtagna de fotografer i Göteborg, som bedrev en självständig ateljéverksamhet under tiden 1840-1910. Biografierna, både av personer och företag, är ordnade A–Ö. Adresskalendrarna för nämnda tidsperiod har noga genomgåtts, ävensom tidningspressen, i huvudsak GHT, med avseende på annonser och nyhetsmaterial. På Landsarkiven och ute i församlingarna har kyrkoarkivens material använts för att erhålla exakta uppgifter om fotografernas födelseort, födelsetid och familjeförhållanden. En intressant källa finns i underlagen till mantalsskrivningarna, dvs i de personliga mantalsuppgifterna, som är bevarade från 1800-talets mitt fram t o m 1882, vid Landsarkivet i Göteborg. De innehåller många detaljer om de anställda i respektive företag under ägarens eller ateljéns adress. För de rena biografiska detaljerna har Erland Långströms klippsamling vid Landsarkivet i Göteborg varit en viktig kompletterande källa.

Biografierna är utarbetade med den största omsorg och akribi. De kan någon gång vara kortfattade om det gäller t ex utländska fotografer, som bara en kort tid verkat i Göteborg. Under yrkets första tid i Göteborg är antalet utomlands födda fotografer ganska stort, sett i relation till hela kåren. Den danske fotografen Mads Alstrup, som 1860 öppnade en fotoateljé vid Nya Alléen, kallar sig i en annons ”äldste Photograph i Skandinavien”. Han var född 1809 i Viborg, Danmark, och dog 1876 i Falun. Ett välkänt namn hade den för sin kvickhet bekante hovfotografen Aron Jonason (1838–1914): ”blixtrar den ene så Oscar den andre”. Han var från 1887 den officielle fotografen under monarkens badsejourer på västkusten och också kungajakten ”Drotts” specielle fotograf. Hans ateljé på Södra Hamngatan är dokumenterad både interiört och exteriört. Många vältagna bilder av göteborgsmotiv återges i boken.

En egendomlig variant av porträttfotografering är avbildad på s 159: en liten flicka liggande död i sin kista. Detta är en typ av bilder som förmodligen var vanliga, men få har blivit bevarade, skriver förf i en kommentar till bilden.

Detta är ett pionjärarbete i sin genre och vi personhistoriskt intresserade tackar LarsOlof Lööf för hans osparda möda, som burit en så vacker frukt.

Pontus Möller

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s