Av Pontus Möller
I Släkt och Hävd nr 3-4/1991 publicerade jag en artikel med rubriken Möllerson & Co.
Syftet med den var i första hand att rätta och komplettera Gunnar Hellströms ”Stockholms stads herdaminne”. Han hade nämligen funnit att komministern i Jakob Johan Henrik Möller (1719-1773) i ett stormigt äktenskap med Margareta Christina Norrelia hade haft åtta barn, av vilka Hellström endast lyckats få död på två. Om de andra barnen fick man hålla tillgodo med den stereotypa frasen ”död okänt var och när”. Mitt främsta bidrag var upplysningen att sönerna bytt namn till Möllerson, vilket gjort att Hellström ej kunnat hitta dem. (1) Beträffande släktens ursprung hade jag då ännu inte bildat mig någon bestämd uppfattning.
Fortsatta forskningar och inte minst kontakten med Karin Uhrvik i Knivsta, som generöst ställt forskningsresultat till mitt förfogande, har gjort att läget i viss mån klarnat. Komminister Möllers farfar, bruksbokhållaren Henrik Mölner, som jag hade belagd i Västland 1688-1691, blev 1694 31/7 utnämnd till kronofogde i Seminghundra härad. (2)
Karin Uhrvik har hittat honom i Uppsala-Näs K I:1 (sockenstämmoprotokoll m m 1687-1727). På Fogsta antecknas under åren 1694-1696 Befallningsman wälb:de Henrich Mölner, hustrun Sara Brandt och hans syster jungfru Christina (Stina) Mölner. Karin Uhrvik har dessutom funnit honom omnämnd som Cronans befallningsman i Långhundra häradsrätt 1697 27/5 och 1699 26/1 och i Vallentuna häradsrätt (trohetsed) 1697 3/6.
Själv har jag funnit en begravningsvers i Kungl. Biblioteket över ”Kongl. May:ts Tro-Tienare och Befallningsman Utöfwer Lång och Semming hundrad samt Wallentuna Härader, Äreborne och Wällbetrodde herr Hindrik Mölner, död 1700 16/1 och begr. 4/2 i Östuna Sochne-Kyrkia, ”sin tienst ock troget giorde i åhren sex med mer”. Efterlämnar hustru och fyra barn, av vilka den yngsta (”wår Syster späd”) diar än bröst. ”En Barnslig Sonlig klagan” har författats av Andreas Mölner – förmodligen äldste sonen. En annan son var Henrik Mölner (1691-1769), som ändrade namnets stavning till Möller och blev handelsman och rådman i Stockholm. (3)
Örnberg har i Svenska Ättartal 11 (1896) framställt som en hypotes, att bruksbokhållaren Henrik Mölner skulle kunna vara identisk med guldsmeden i Stockholm Heinrich Müllers (d 1690) äldste son Henrik, f 1648. Jag har i min uppsats 1991 pekat på möjligheten att en Heinrich Müller, som begrovs 1664 5/7 enligt Tyska församlingens räkenskaper, kan ha varit guldsmedens son. Nu har Karin Uhrvik funnit en notis i Svea hovrätts renoverade dombok för Långhundra härad 1675 17-19/2 (p 584) av följande lydelse: Hindrich Möller i Stockholm begär 1:a uppbud på jord i Mellangården, Tarf, Husby. Nekas. Hindrich Möllers styvfader Samuel Danielsson har dragit skuld på hemmanet. Örnbergs hypotes om faderskapet är därmed omöjliggjord. Samuel (utan hustru) står för hemmanet i mtl 1669. Mantalslängden för 1656 upptar i stället Olof i Tarf, 3 personer.
Ni som orkat läsa ända hit skall få en bonus i form av en rolig notis, som jag funnit i en otryckt församlingshistorik i Jakobs kyrkoarkiv. (4)
Jag citerar: Komministern J.H. Möller avled den 1 maj 1773 och tjänstgjorde sålunda under nästan hela den tid Olof Celsius var kyrkoherde. Han synes hava lämnat sin familj i synnerligen torftiga omständigheter. Änkan nödgades begära dubbla nådår, vilket också beviljades. Hon anhöll dessutom att få under dessa år disponera rummen i kaplanshuset. Detta avslogs av kyrkorådet 13/3 1775, enär änkan icke själv bebodde rummen utan hyrde ut dem till personer, som enligt Celsii utlåtande ”utövat allehanda oordentligheter, såsom med pistol skjutit genom fönstren, gjort oanständiga upptåg under gudstjänsten, dragit lösaktiga kvinnfolk i huset, vanvårdat elden medelst brinnande ljus´ lämnande i trätrapporna m. m.” Kyrkorådet beslöt att avhysa hyresgästerna och uthyra rummen till hyggligt folk.
1 Gösta Thimon, Stockholms nations studenter i Uppsala II (1996) biograferar Johan Henrik Möller på s 276 f. Han har inte observerat min uppsats i Släkt och Hävd 1991 och har därför inte kunnat tillgodogöra sig dess innehåll.
2 Joh Ax Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden I (1931), s 22. Jfr SoH nr 2/1993, s 358.
3 Stockholms Rådhus och Råd II, s 216, nr 561.
4 E Althin, S:t Jakobs och Johannes församlings herdaminne och historia 1286-1801. Del III (P II: 3), s 451, SSA.
Pontus Möllers publiceringar 