Kategoriarkiv: År 2005

Alla tycks vara överens om att generalen av artilleriet Carl Siöblad var en betydande man (Carl XI nämner honom i sina almanacksanteckningar). Men var finner man en biografi över honom? Jo, blott i Elgenstiernas ättartavlor, liten, ofullständig och delvis felaktig på 50 rader i petit. I Svenska män och kvinnor har Alf Åberg skrivit en kort biografi på 49 rader. Gamla Biographiskt Lexicon från 1847 innehåller föga mer än ett par anekdoter om ”den käcke mannen”. Det är i stort sett allt.

Bland kvarlåtenskapen efter den i mars 1947 bortgångne huvudmannen för adliga ätten Kuylenstierna, kaptenen och skriftställaren Alexis Kuylenstierna, fanns åtskilliga gamla handlingar och dokument av stort personhistoriskt intresse. Av dessa härrör blott ett fåtal från hans eget fideikommiss, Landsjö i Kimstads sn (Ög.), vars hela gårdsarkiv, innehållande bl.a. flera pergamentsbrev, genom en upprörande vandalism förstördes av en tidigare fideikommissarie i början på 1900-talet. Största delen av de ifrågavarande dokumenten kommer i stället från den Siöbladska stamgården Flättna i Nikolai sn (Söd.). Bland dessa märktes särskilt 16 pergamentshandlingar, som av kapten K:s närmaste arvinge, fru Märta Liljencrants-Möller, överlämnats som gåva till Riksarkivet, där de nu utgör den s.k. Arnösamlingen. Dit skänkte jag 1996 en bunt papper med samma proveniens och påskriften ”Flättna Arkiiv”1. Den innehåller så gott som inga originaldokument utan – som det står på en lös lapp i början av bunten – ”här utj liggia intet annat än allenast Register på dhe Register som liggia i hwar Documents pakke, Nembl: utj dhe Documenter som de Besche hafwer registrerat”. Detta är med andra ord det generalregister till det Siöbladska familjearkivet på Flättna, som i oktober 1690 upprättades av G. De Besche2, och som sedermera – enligt anteckning på buntens första blad – ”sändes up3 till högwälb:ne H:r Baron Gen:feltygmästaren Johan Siöbladh”. Denne (vars porträtt medföljde som bilaga i GF:s medlemsblad nr 47) blev generalfälttygmästare och chef för artilleriet 1693 och avled på Flättna annandag jul 1710. Från honom härstammade Alexis Kuylenstierna i 6:e led på såväl fädernet som mödernet (fadern Edvard K. och modern Ebba Sparre var nämligen kusiner).4

Om Johan Siöblads banbrytande insatser för det svenska artilleriets förkovran och utveckling har det skrivits åtskilligt och hans biografi är också jämförelsevis väl känd. Annorlunda förhåller det sig med hans far, artillerigeneralen Carl Siöblad (1611-96), som också var en framstående krigare och som för sina förtjänster av Karl XI upphöjdes i friherrligt stånd 1687 (han hade då tjänat kronan i 61 år). Om honom har de vanliga biografiska uppslagsverken mycket litet att förtälja. Några värdefulla notiser lämnades av F. U. Wrangel i Personhistorisk tidskrift 1901 och dessa har legat till grund för biografin i Elgenstiernas ättartavlor, som visserligen på flera punkter kompletterar Wrangel men ändå uppvisar åtskilliga luckor och felaktigheter. Ett antal misslyckade ”förbättringar” har bl.a. vidtagits, varvid korrekta uppgifter hos Anrep och Wrangel ersatts med oriktiga från annat håll. Detta och mycket annat framgår av en handling i ”Flättna Arkiiv”, betecknad som Folio 25 och enligt påskrift ”Copia af Registret J Paken n:o 211”. Den bär titeln: ”Register vppå Högwälborne H:r Baron och Generalens Carll Siöbladhz Fulmachter och Kongl. ordes, samt Resepasser uthi åthskillige Tijder”. Denna tjänsteförteckning synes mig innehålla så mycket nytt och vara av så stort personhistoriskt intresse att den förtjänar att återges in extenso. Den lyder sålunda:

Original N:o 1 Davidh Fredrik von Sijgeroths Pass, gifuit H:r Generalen då han tiänthe för Constapel och Condieuteur date. J franche och Meisshus i Tysslandh d 7 Januarij A:o 1635.

Original N:o 2 Cantselerens Gref Axel Oxenstiärnas Resepas Jfrån Hamborgh och till Suerge. Hamburg d 16 Junij A:o 1635.

Original N:o 3 Dråttningh Christinas Resepass ifrån Stokholm till Marsholm då H:r Generalen war Fändringh date: Stokholm d 1 September 1635;

Original N:o 4 Carll Gyldhenhielms, Axel Baners och Gustaf Horns Resepass ifrån Wäster Åhss och till Stokholm Enär H:r Generalen war Håfgiunkare date: Wäster Åhss d 12 Decemb. A:o 1638;

Original N:o 5 Ricksens Rådz Gabriel Gustafsson Oxenstiärnass, Class Flämmingh i R: Ameralens ställe, Herman Wrangel i Richs Marskens ställe, Axell Oxenstiärna i Rijkz Cantzlerens ställe Resse Pass Jfrån Ståkholm och till Wäster Åhss Date: Stokholm d 14 Decemb: A:o 1638.

Original N:o 6 Axel Baners Resepas Jfrån Ulfsundh att fölgia Phalsgrefuen till Östergiötlandh och Begifua sigh straxt tillbakars igen Enär H:r Generalen war Håfgiunkar som nu kallass. Kungz Öhr d 30 April A:o 1639.

Original N:o 7 Resepass och Memorial för H:r Generalen Enär han war Sändh till Cronoborgh Effter dråttningh Maria Konungh Gustafz dråttningh att taga henne tillbaka igen, underskrefuen af Richsens Rådh. Gabriel oxenstiärna Gustafsson R: dråtts. Jacobus Delagardie J Richs Marskens ställe, Erich Ryningh i R: Ameralens ställe, Axell Oxenstiärna S: R: Cantselär, Gabriel Oxenstiärna R: skattmästare. Stokholm d 29 och 30 Junij A:o 1640.

Original N:o 8 Kongl. Krigs Collegij order att per posta komma till Stokholm Underskrefuit af Gustaf Horn, Erich Erichson Oxenstiärna och Hindrick flemmingh Date: Stokholm d 14 Decemb: A:o 1643.

Original N:o 9 Gustaf Horns Ressepass Jfrån Halmstadh till Stokholm. Daterat Halmstadh d 26 Septe: A:o 1645.

Copia N:o 10 5 David Fredrik von Segerots Pass gifuit H:r Generalen då han Tiänthe för Constapel och Conducteur date. j Franche och Meisshus j Tysslandh d 7 Januarij A:o 1635.

Original och Copia N:o 11 Dråttningh Christinae fulmacht på Regementz Qwartermästar Cargen gifuen i Stokholm d 18 Decemb A:o 1645.6

Original N:o 12 Dråttningh Christinae Ressepass ifrån Stokholm medh 70 Man Artollerie Perssoner, och Commis Jfrån Stokholm till Halmstadh Daterat Stokholm d 22 December A:o 1645;

Original N:o 13 Kongl. Krigs Collegij order till Een GuverNeur, att han skulle låta fölgia till H:r som då war quartermestare 500 st. Pijkar, 300 st. lunthe Musqveter, 600 st. underuärger och 20 st. Bardisaner huilket geuär Guardie och the Compagnier som i Hållandh skulle gå till Siöös ått Tysklandh skulle haf(u)a, Underskrefuen af Gustaf Horn, Simon Simonsson Rosenbergh Stockholm d 23 April A:o 1646;

Original och Copia N:o 14 Fulmacht uppå Major Cargen gifwen af dråttningh Christina i Stokholm d 6 April A:o 1648;7

Original N:o 15 Dråttningh Christinas Ressepass Jfrån Stokholm Neder till danske gränsen för H:r Generalen medh Någre Artollerie Betiänthe date Stokholm d 10 Junij A:o 1648.

Original N:o 16 Dråttningh Christine Rese Pass, Neder åth Tycsklandh medh Een hop Artollerie Folk, till hufuedh Armeen som der låugh Date: Stokholm d 10 Junij A:o 1648.

Widimerat Copia N:o 17 Phalts Grefuens Carl Gustafs Resepass, Nembl. Een Widimerat Copia ifrån Minden och till Swergie för H:r Generalen och Een hoop medh Folk, Suän Tiänare och Pagacie Date. Minden d 4 Matij A:o 1649.

Copia N:o 18 Fulmacht uppå Öfuerst Lieutnamptz Cargen Underskrefuen af Magnus Gabriel Delagardie, J Rijga d 24 Julij A:o 1655.

Copia N:o 19 Konungh Carll Gustafz Befallninghs skrifft att H:r Generalen skulle Ressa till giötheborgh, och inrätta der Ett Fältartollerie Emot Norrige Daterat Hufued quarteret Åtterslöf d 17 Augustij A:o 1658.

Copia N:o 20 Konungh Gustafz skriffuelsse Till Generalen då han Uar Öfuerst Lieunampt att han skulle komma till Kongl. Maij:tt Daterat Fältlägret, Brönshöy för Kiöpenhambn d 16 Januarij A:o 1659.

Copia N:o 21 Konungh Carll Gustafz skrifuelsse att han ofördrögeligen skulle komma och Taga Emot Commendatz skapet på Cronoborgh Daterat Fältlägret för Kiöpenhambn d 17 Januarij A:o 1659.8

(Copia) N:o 22 Copia af Commendantens Jnstruchtion Beståendes ad (!) 16 Punter.

Original N:o 23 Hindrich flämmingz och Carll Pijpers bref Till H:r Generalen angåendhe 2:ne Artollerie karlar som skulle opp till Stokholm d 19 Januarij A:o 1659.

Original N:o 24 Grefue Pähr Brahe Bref till H:r Generalen, angåendhe H:r Gen: Avanseringh till Commendet på Cronoborgh att han skulle laga sine Saker i ordningh och Ju förr Ju häller Ressa till Cronoborgh men Först skulle han Underuissa En Artollerie Fendrik Benempt Jacob Rossundt huadh som kunde behöfuas att förualtas Öfuerst Leutnamptz Cargen effter i hastighet Jntet hadhe någon annan att till gåå Giötheborgh d 26 Januarij A:o 1659.

Original N:o 25 Grefue Pähr Brahes Ressepass Jfrån Giötheborgh och till Cronoborgh Date: Giötheborgh d 9 Februarij A:o 1659.

Original N:o 26 Konungh Carll Gustafz Ressepass för 8 Pärsoner som skulle föra H:r Generalens Saker ifrån Bohuus län och till Cronoborgh Dat. Cronborg d 22 Feb. A:o 1659.

Original och Copia N:o 27 Dråttningh Hedewigh Elionore fulmacht på Öfuerste Cargen, Underskrefuen af af (!) Lars Kagg, Seuedh Bått, Herman Flemmingh, Carll Mörner, Gustaf Bonde, Gabriel Oxenstiärna Gabrielson, och Johan (?) Klingstätt Daterat Giöteborgh d 6 Martij A:o 1660.

Original N:o 28 En Memorial Underskrefuen af Gustaf Otto Stenbok, om nagra (!) Erenders beställandhe Daterat Hälssing öhr d 21 Julij A:o 1660.

Original och Copia N:o 29 Fulmacht på Häradzhöfdingz Tiänsten, gifuen af dråttningh Hedevidh Eleonora och af Richsens Rådh, Stokholm d 23 december A:o 1663.9

Original och Copior N:o 30 Dråttningh Hedewich Eleonora Fulmacht uppå Krigz Rådz Tiänsten Daterat Stokholm d 29 April A:o 665.

Original och Copia N:o 31 Dråttningh Hedewigh Eleonoras och Ricksens Rådz Fulmacht, på General Major Chargen Gifuin J Stokholm d 11 Julij A:o 1666.

Original N:o 32 dråttning Christinæ fulmacht att wara Guverneur På Össell daterat Rom d 4 November A:o 1673.

Original N:o 33 dråttningh Christinæ fulmacht för Georgh GyldenStierna att wara Governeur Öfuer Össell daterat Rom d 25 Augustij A:o 1674.

Original och Copia N:o 34 Konungh Carll dhen XI:tes gifne Fullmacht på General Cargen daterat Stokholm d 5 Decemb: A:o 1674.

Widimerat och ovidimerat Copia N:o 35 Konungh Carll dhen 11:tes Bref till Samptel. CammarRådh angående H:r Generalens Uthmunderingz Pänningar Jtem att niuta löhn och Trachtamente lijka medh En Annan Generals Pärson daterat Stokholm d 12. Januarij A:o 1675.

Original N:o 36 Kongl. Maij:ttz Bref Till H Generalen på Össell att begifua sigh till Stokholm daterat Stokholm d 9 Augustij A:o 1675.

N:o 37 Copiua af Richsens Rådz Bref, till H Generalen att såsom Hans Kongl. Maij:ttz wilge är, att H:r Guverneuren skall blifua quar på orthen widh sitt Guvernamente. Stokholm d 17 Junij A:o 676.

N:o 38 Copia af Ricksens Rådz bref, Jtem Ett Extracht der uhr, att dhe hafua Aldeless updraget och fritt gifuit H:r General och Guverneuren att betiäna sigh af hennes Maij:ttz dråttningh Christinas så Folk, som alla och huargehanda medel som på Össel finnes att dett till dedension (!) alt anuändt uarder daterat Stokholm d 21 Julij A:o 1676.

N 39 Original Kongl. Maij:ttz Bref till General och Guverneuren Carll Siöbladh på Össell Angåendhe att H:r Generalen skulle förehålla LandtRådet Johan Witinghof om dess 3:ne Söner som woro uthi danskess Tiänster. Daterat Closter d 7 Junij A:o 1677.10

N 40 Extracten aus des H:r Reichs Rahts fältmarskialls undt General Guverneur Christer Horns Excellz an dhen Herren General Guverneur Carll Johansson Siöbladh11 Eingekommen brief Wegen der denigiter Mittel Zum unterhalt der Össelsken undh in dher Bestundh Arensborgh stehenden Troppen undt Guarnison A:o 1677 d 8 ochtober.

N:o 41 original Kongl. Maij:ttz Permissions Bref för General Carll Siöbladh att få Ressa ått Stokholm d 28 Februarij A:o 1680.

N:o 42 Extracht aus dhem Andes H:r Reichs Raths feltmarskialls undt General Guverneur Christer Horns Excell Abgegangenom schriben Datiret Arensburgh d 18 Septemb: A:o 680.

N:o 43 Kongl. Maij:ttz Bref till h:r Generalen Guverneuren Carll Siöbladh angåendhe om Arensborgz Slåttz Fortification datum Kungzöhr d 25 Januarij A:o 1681;

N:o 44 Original Kongl. Maij:ttz bref till H:r General Guverneuren Carll Siöbladh Angaendhe dhen lilla Öen Åbroo skulle åther till Arensborgh Jndragas daterat Stokholm d 16 Februarij A:o 1681;

Original N:o 45 Hans Kongl. Maij.ttz bref till H:r General och Guverneur Carll Siöbladh angåendhe att låta utharbeta hugesten (= huggsten), till Porterna i Parnau Daterat Kongzöhr d 3 Feb: 1682;

Copia N:o 46 Hans Kongl. Maij:ttz bref till dorptz hofrät, Angåendhe Hennes Maij:ttz dråttningh Christinas Reveneur och General Carll Siöbladhz Embetz förualtandhe af Stokholm d 15 Augustij A:o 1684.12 13

Noter:

1 Jfr Släkt och Hävd nr 3-4/1997, s 422 not 2. Om arkivet se Hans Gillingstam, Ätten Siöblads medeltida släktförbindelser och äldsta historia (Skrifter utgivna av Genealogiska föreningen, 4, Gävle 1949), s 7-13.

2 Gulich De Besche, Cancellist i Kg. Krigscollegio enligt Tilas i Genealogica 107 (RA). Kleberg kallar honom i Krigskollegii historia. Biografiska anteckningar (1930), s 217 f Jülich de Besche. Då han skriver sig G D Besche är Tilas läsart att föredra. Gulich eller Gullik är f.ö. ett svenskt förnamn, särskilt vanligt i Norrland.

3 dvs till Stockholm, där Johan S. då vistades. Detta skedde år 1691.

4 Gillingstam, a.a., arkivhistorisk stamtavla på s 11.

5 Jfr Original N:o 1.

6 Elgenstierna: 1644.

7 F.U. Wrangel: 1648, Elgenstierna: 1651.

8 F.U. Wrangel: 1659, Elgenstierna: 1660.

9 Enligt Anrep: ”Häradshöfding i Östbo och Westbo härader i Småland”. Enligt Elgenstierna var han häradshövding endast i Östbo härad 1664-76. Att Carl S. var häradshövding jämväl i Västbo härad framgår bl a av ett pergamentsbrev, dat. 1664 14/8, i Arnösamlingen (RA) samt av Biographica (RA) och Wieselgrens Ny Smålands Beskrifning, Tredje Delen, s 16 f, där ett dombrev av S. från 1665 1/8 citeras. Till yttermera visso skriver Jan Eric Almquist i Lagsagor och domsagor i Sverige, 2 (1955): Siöblad, Carl, hh 1664-80 i Västbo och Östbo (Jönk. l.). Elgenstiernas ”förbättring” var alltså helt missriktad.

10 Svaret härpå finns i Biographica (RA).

11 Hans egenhändiga namnteckning lyder städse Carll Johanson Siöblad utan h på slutet.

12 I ”ett mycket onådigt brev”, daterat Rom 1682 25/4, gav drottning Christina honom avsked från guvernörsämbetet (Elgenstierna: 1681) på grund av att han skulle ha försummat hennes arrenden etc. och tänkt på sitt eget bästa (Avskrift i RA Biographica). S. försvarade sig, skyllde på hatare och förtal och anhöll om kunglig protection i ett brev till Konungen daterat Arensburgh d 10 Junij 1682.

13 Elgenstierna: ”ordnade salpetersjuderierna”. Detta skedde under åren 1683-91 enligt handlingar i Flättna Arkiiv.

Det värdefullaste med den ovan avtryckta ”tjänsteförteckningen” ur Flättna Arkiiv är den rikliga förekomsten av hittills okända och eljest svåråtkomliga data. Den liknar i detta avseende närmast en meritförteckning i vår tids mening. Dylika träffar man eljest sällan på under 1600-talet. De relationer över gjorda tjänster, som vanligtvis förekommer, är ofta förvånansvärt detaljrika när det gäller ortsbestämningar och erhållna blessyrer men mera knapphändiga med tidsuppgifter.”Tjänat för Capitain i 7 åhr” – så heter det för det mesta. Årtal förekommer ibland, data så gott som aldrig. Men de kan ändå ofta erbjuda mycket av intresse genom sin tidsdoft och genom de glimtar de ger av en gången tids krigföring och de förhållanden under vilka krigarna levde.

Framställningen i det föregående har varit ganska skelettartad. Mera ”kött på benen” får den genom de båda övriga källor som står forskaren till buds då det gäller Carl S:s biografi: hans egenhändiga annotationer i meritförteckningen och Personalierna i KB. Framställningen i dessa båda ävenledes otryckta källor har legat till grund för den redogörelse som i det följande skall lämnas om S:s långa krigarbana.

I RA Militaria, Ansökningar och meritförteckningar Arméen M 1167 Sjöblad, finner man en Annotation uppå mine tienster ifrån begynnelsen af min ungdomb, och til dato, Stookholm d: 17 Januarij A:o 1688.

A:o 1626 kom iag I tienst hoos En skåsk Öfwerste benämbd Tomas Muston, som war Öfwerste för Smålandz Regemente Jönkiöpingz Lähn, hwilken blef Commenderat med Sahl glorwyrdigst I åminnelse konung Gustaf Adolph, åth Preusen, då hans k. maijt landsteeg wid Pihlau, och nähr armeen och krigzfolket war landstegen tog h. k. maijt in dhe näst belägne städer, som war Brunsberg, Frunborg, Elbingen, Marienburg, Stum, Mewe, Christburg, dhen större och mindre Wärder, och då blef b:t Öf:s Regemente förlagt I Margenburg, och effter samma Regemente blef både af Siukdom och Travailler förswagat blef min Öfwerste A:o 1627 beordrat att resa til Swerige, och förstärka Regemente, med uthskrifningz folk, då iag och fölgde med, och så snart dhet war bestält begaf h(an) sig til Preusen igen, som skedde, ifrån Callmare A:o 1628 och då blef han förlagder i Elbingen någon tijdt, til des folket blef förfriskt, sedan blef han beordrat att gå till wirderna, åth Muntespel hwarest lägret slogz, då man offta hade actioner med fienden effter konung Sigismundus war sielf där med, omsider blef b:te Öfwerste siuk och död, då kom iag siukel. med En öf:t Leut. Tubrämer benämbd til Sweriget igen.

1630 Reste iag til Tysklandh, och kom under Smålandz Regemente til Häst för een volunteur, som Fredrich Stenbok war Öf:ste före, och Maijor Isak Lilliesparres Compagnie, då Sahl konung Gustaf glorwyrdigst I åminnelse, låg med sin arme emellan Keijsarens läger och Nörnberg hafwandes Nörnberg på Ryggen då Feltmarskalk wallersten Commenderade dhen keijserlige armeen, och stodo på een fördhelachtig orth, inthet långt ifrån En lijten stadh, och fläk, Fört; Entel:n resolverades af Hans Kongl. Maij:t att marschera, til bem:t stadh Pfört och slog där sitt läger I 2 eller 3 dagar, äntl. attaqverare Hans Kl Maij:t Wallersteds Läger, och effter han har wäl försett sig med Reducter, och förskantsat sig derföre lykades där inthet bätter ähn Hans Kl Maij:t förlorade där några 1000:de Man, hwarest iag och blef skuten I beenet, och Hästen dödh skuthen, och blef sedan förder med andre qwäste til Nörnberg, dher iag låg Een rund tijdh, innan iag blef lächt, sedan iag blef frisk begaf iag mig til Regemente, som låg inthet långt ifrån Leijpsik, någet för ähn slaget stod för Lijtsen, hwilket iag bewistade, hwarest, så olykelig hände att H:ns Kl Maij:t blef där sielf slagen, och iag wart där siuk, nähr iag nu kom til Hälsan, war b:te Regemente så långt ifrån mig kommit at iag kunde inthet få wetha hwar dhät war, eij heller hade iag Medel, uthan måste med stoor armod, gifwa mig iföllie med Confoij, som fölgde formähn til Frankfurtanmeijn där ifrån kom iag på Skepp, med Een attollerie officerare, benämbd Johan Lijllia, Renströmmen uthföre, til Staden Määms, warest iag nödgades A:o 1633 för fattigdomb skul låtha wärfwa mig under dhet röda Regemente, som Ogendorf war Öfwerste före, sedan fattade iag Ett stort behag att komma under attollerie, dherföre hielpte b:t officerare mig, hoos sin Öfwerste Sigroth att iag blef een handtlangare, och begynte lähra attollerie, blef altså Constapel I lähran och omsijder Constapell, då iag blef Commenderat tillika med Een hoop attollerie betiente under Öf:st Simons Schultz Regemente, och Birkenfällers Arme til Paffenhågen hwarest slaget hölts med keijserlige armeen, och dhe swänska victoriserade, och då blef Öfwerst Schultz dödskuten och iag twert igenom skuten, hwarest iag måst ligga under Bardberare handh Een lång tijdh bårtåth och sedan kom til Mäms med Confoij igen, där min Öfwerst Sigrot war, med honom blef iag Commenderat til Vhlm, med feltmarsken Horns arme, men straxt där ifrån med bem:t Öf:ste til Odensiö, hwarest bem:t Öf:ste skulle bygga och uppretta, någre skepp där i Siöhn att hindra Fiendens til=försel, åth Yberlingen och Lindo, och effter dhet olykeliga slaget wid Örlingen skedde, derföre nödgades bem:t Öf:ste med attoleriet och Folk han hade begifwa sig Renströmmen uthföre til Mäms igen, dher ifrån hwart iag Commenderat, med Gen. Randsou för En pittarderare, med En hoop uth Commenderat folk, att intaga Staden Angernak, nedan för Kubblens, med anterprijs och storm, men blefwe förkunskapader och afslagen, hwarest iagh samma gång blef skuten öfwer högra ögat, och axlen, dher ifrån begaf b:t Gen. sig, tilbaka med sine skepp och fahrtyg, Reenströmmen uppföre, til Mähms. Emedlertijd Samkade sig Några Swenska Officerare Mestadehlen rymbde Ifrån dhe keijserlige som blefwo fångne wid Mörlinge slaget hwar ibland war Sahl. Öfwersten Ulfssparre, som då intet wahr högre kommen än till Fendrich för Artollerie, Sahl. Öfwersten Pehr Ribbing, som då intet war högre än en Capitein, En Leut: benembd Dedrich Yxel, Men Sahl Ulfssparre, som war När Sköld, till Sahl. Rickz Cantzleren Gref Axel Oxenstierna, på sitt möderne, begaf sig Ifrån Mähns och till Sahl. Cantzleren till Frankfurtameijn, hwarest han berettade om Allas wåra sletta Tillstånd, hwilket Hans Excell:s I Nåder behiertade, och tog oss alla dhen resan med sig, han satte sig före åth Strassburg, igenom Elsas och dhe lender åth Paris, hwarest han anträffade Konungen i Frankerijke, och Många Cardinaler, och sedan Hans Excell:s hade förrettat alliansen med bem:te konung, reste han der Ifrån Strömmen uthföre till Rohuen, och steg på Holllensk (!) Skepp, wid Ågipe Åth Hålland, der Ifrån till Hamburg, sedan förferdigade Hans Ex:s oss alla med Pennigar och Pass till Lybek, hwarest wij stego till Skepz, och kommo till Stochholm, sedan blef hwar och een af Oss Emplogierade till Tienster Igen, Ulfsparren under Ammiralitetet, och dhe Andre under regementerne till Footh, och Jag begaf mig i drottning Christinæ hof för Hof Junkare.

A:o 1643, Blef Jag Capitein Leut: under Öfwersten för Artollerie, Jon Pärssons Jernlodz Commando.

A:o 1644, Blef Jag Commenderat till Skåhne för Regementz QwarteerMestare, och bewistade belägringen för Laholm, Helssinborg och LandzCrona, När dhe togos In och sedan för Mallmöö.

A:o 1645, då freden Slötz blef Jag Commenderat till Halmstad i Gvarnison, och blef fördelt i Hallandh Städerna, falkenberg, Warberg och Kungzbacken.

A:o 1648, Blef Jag Commenderat för major till Tyslandh Med en hoop Artollerie Folk, under glorwyrdigast i Åminnelsse Sahl. Konung Carl Gustafz armee, som då war Generalissimus, marcherandes der Ifrån Öfwer Böhmerwall och till Prag, och der Conjungerade sig med Gref Königzmark, och Gref Wittenbergz armee, som hade intagit den lilla Sijdan på Prag, och belägrade sedan den stora Sijdan på Prag, och Continuerade med belägringen till dess Freden och Stillestånd slötz, hwarest Jag blef Illa blesserat af een Prässbeskuten Muhr, som föll uppå mig, då Jag körde Fienden med Grannater Ifrån Muhren och dheras Banceter.

Samma Åhr wart Jag Commenderat åth Leijpsich, och Ildersen, och så Elfwen uthföre, till demitz och wissmar och till Swerige med det Swenska Artollerie Folket, som war wid Prag.

A:o 1655, Wart Jag Commenderat med Grefwe Magnus Gabriel De la Gvardie för Attolleri FeltStaten till Lifland och Rijga, och der ifrån med Sahl. Felt Marskalk, Gref Gustaf Lejonhufwud, åth Dyneborg och Byrssen, och Togo dhe Festningarne bort Ifrån Pålacken, och wijdare i Litoen, Tagandes In den fasta orten börsten.

Samma åhr blef Jag Commenderat för Öfwerst Leut. ifrån Börssen med Sahl. Richz drotzens, Gref Magnj G: De la gardie armee till Preussen, hwarest wij Conjungerade oss med Hans K M:ttz armee wid En Stad Rothenborg, Intet långt Ifrån Kiönigzberg, och blef der omkring liggandes i Städerna, till dess K. M:tt slött Freden och Tractaten med Cuhrfursten af Brandburg, der Ifrån blef Jag Commenderat med Sahl. Gref Magni Delagardie armee till lifland och Rijga Igen.

A:o 1656, in Augustj kom Ryssen med sin Starka Armee och belägrade Rijga; då blef Jag Commenderat På Slåttet, hoos Sahl. Gref Magnus G: De la Gardie och Öfwersten Funk blef i Staden, Men i warande belägring kunde Intet Ryssen, uppretta Något Battrie för Slåttet, eller skiuta Ett styke löst för än Jag hade ruinerat det med styken, Ehuru han bar sig till, Ty Jag spenderade på kunskapare och lät giöra dem Ryska kläder, och slepte dem öfwer grafwen om Netterne till att Speija hwar fienden begynte på att bygga sine Battrier och wid samma post, hwar Fienden låg som starkast lät Hans Exell:s giöra uthfall Klockan 1 efter Middagen, då ryssarne blefwo slagne uthur deras Apposier och Skantzar, till Några 1000 Man, och bekommo 18 Fahnor Till Footh, hwar med han straxt der Effter Nödgades Qvittera belägringen.

Samma Åhr in octobr. blef Jag Commenderat ifrån Rijga till Stocholm, med Några och 60 ryska och Påhlska Fahnor och Standarer, och kom till Stocholm sidst i Samma Månat.

A:o 1658, Blef Jag Commenderat af Hans Kongl. Maij:tt till Giöteborg, att inretta der Ett felt Artollerie mooth Norrige, och folgde så der ifrån med FeltMarskalken Harald Stake till Norrige.

A:o 1659, In Januarij Bekom Jag Sahl Glorwyrdigast i Åminnelsse Konung Carl Gustafs Triplicer och Order ifrån Feltlägret för Köpenhambn till mig då Jag war med FeltMarskalk Harald Stake för Öfwerst Leut:t i Nårrige att ofördröijeligen komma till Croneborg och taga Emoot Commendant Skapet och Landzhöfdinge=dömmet som och Skedde och förwaltade det i 1 1/2 Åhrs Tijd, Till dess Freden blef Sluten Emellan Swerige och danmark, i stellet för 5 Commendanter som hade warit der i 2 1/2 Månader för Mig, och Näst Gudz hielp och Min waaksamheet förwarade Hans Kl. M:tt, Hans Kl. M:tz Gemåhl och Slåttet ifrån Twenne Förräderij, hwilka förrädare Jag fick Till Fånga som sedan bekommo sin Förtienta löhn, sedan blef Jag Commenderat der Ifrån och Till Stocholm, att upretta en Felt Stat.

A:o 1660, Blef Jag Öfwerste för Attolleriet.

A:o 1665, Blef Jag förordnat till Krigzråd, tillika med Öfwerste Tiensten.

A:o 1666, Blef Jag Gen: Major för Artolleriet tillika med Öfwerste= och Krigzrådz Tiensten, I warande tijd som Jag satt i KrigzCollegio hafwer Jag åthskillige gångor blefwit förordnat till Gen: Munsterherre, och åthskillige gångor mönstrat både i Norrland, som och Annorstedes her i Rijket.

A:o 1673, Blef Jag med hans Kl. M:tz Tillåtelsse af drottning Christina förordnat till Governeur på Össell.

A:o 1674, Blef Jag af Hans Kl. M:tt Nu Mehra Min Allernådigste Konung och Herre giord till General för Artolleriet.

A:o 1676, Bekom Jag Kl. M:tz bref att begifwa mig Ifrån Össell och till Kl. M:tt i Skåhne och När Jag war på wägen till Swerige, bekom Jag i Räfwel Kongl. Rådernes Triplicer, att Blifwa qwar på Össel, att Defendera Festningen Arensburg, och dhen Orten För fienteligit Infall, som Jag och Med största flijt giorde, lät befästa Arensburgz Slått, och Commenderade der En Flygande Armee om 4000 Man Commenderat folk både till hest och footh så wähl som dragoner och förhindrade fienden så att han intet fick landstijga.

A:o 1681, Blef Jag beordrat Att begifwa mig till Swerige Igen, och Altsedan hafwer Jag lefwat effter Min allernådigste Konungz order och befallningar, och warit General för Artollerie in Till Dato.

Utaf alt detta Förtalda är till att förnimma att Jag är worden brukat Emoot åthskillige Pålske, Keijserlige, Ryske, danske, hållenske, Brandburgiske, och Linburgske potentater, som hafwa fört krijg, Emoot Företalda Kl:a Maijesteter och warit Gudj ährat så lykelig Att ingen Faut är funnen hoos mig, så Att Jag ifrån Gemeen och till Dato, aldrig på något sätt Pexerat, Blefwit straffat eller stådt för Någon Krigzrett, Och Öfwer alt detta Företalda intet Skattar mig lykeligare, än som desse Effterskrefne,

1: Att Jag Blef ombetrodt Ryska Slåttet, att Defendera Emoot Sarns starka belägring,

2: att Jag blef beordrat att wara Commendant och Landzhöfdinge på Croneborgz Slått,

3: i denne min Allernådigste Konungz och Herres Regementz Tijd, hafwer kunnat Maintinerat Ösel och Fästningen för fienteligit anfall, såsom och altid Till Dato, warit /:gud wari ährat:/ så lykelig Att Jag hafwer nutit Hans Kl. M:tz höga Nåder och in Till Dato warit och lefwat hans Kl M:tt Till Ett Nådigt nöije och behagh.

Carll Johanson Siöblad, mp.

Utdrag ur Personalia öfwer Generalen wid Artilleriet och Gouverneuren på Ösel Friherre Carl Sjöblad. Afskr. Fol. Kungliga Biblioteket, Handskrifter.

”Åhr 1611 d: 18 Aprillis är denne Högwälborne Herren födder hijt till Wärlden, på Sätegården Tanacker (c: Tannåker) utj Småland af Höghförnähme föräldrar, hafwandes sin ätt och uprinnelsse af uhrgambla adelige slächter och Familier, till Fädernet här i Swerige, och till Mödernet utj Tysklandh.” Sedan följer en uppställning, som visar Carl Siöblads 8 anor på såväl fädernet som mödernet. Då den är av stort genealogiskt intresse – särskilt möderneanorna har hittills varit föga kända – skall den här återges. Beträffande fäderneanorna hänvisas till Hans Gillingstams ovannämnda skrift Ätten Siöblads medeltida släktförbindelser och äldsta historia (Gävle 1949).

Proband: Carl Siöbladh.

Far: H:r Johan Siöblad(h) till Flättna, Öfwerste Leutnampt under Konungens i Behmen lijfregemente, och blef slagen på Weisenbergh för Prag åhr 1620.

Mor: Fru Margareta Pren, geboren af huset Bandensdorf utj Mekellburgh.

FF: Nills Siöbladh till Flättna, Rönnäs och Murenholm, Landzhöfdinge öfwer Callmare Lähn, General af Infanteriet.

FM: Fru Malin Pärsdotter till Öijellhult.

MF: Johan Pren till Bandensdorf, Gubkau, Wensdorf och Depsau (c: Bandelstorff, Gubeckow och Wehndorf).

MM: Margareta von Leisten af huset Werdau och Kobrau (Wardow och Koberow).

FFF: Pär Christophersson Siöbladh till Flättna, Landzhöfdinge och Ståthållare på

Nykiöpingz Slått.

FFM: Fru Anna Andersdotter till Hinsekind.

FMF: Pehr Andersson (c: Arfvidsson) Kåse till Öijelhult, Ryttmästare.

FMM: Margareta Trulsdotter till Räfwenäs.

MFF: Gottschalk Pren till Bandensdorff och Wendorff.

MFM: Anna Bevernecst af huset Gulitz utj Alte Markbrandeburg.

MMF: Vilke von Leisten till Werdav och Kobrav.

MMM: Elisabet von Plessen af huset Pahrkihn.

FFFF: Christer Larsson Siöbladh till Flättna, Ammiral i Sahl. H:r Sten Stures tijdh.

FFFM: Fru Anna Lake, Wälb:ne H:r Pehr Larssons dotter till Gladhem.

FFMF: Anders Andersson till Hinsekind, LagMan utj Smålandh.

FFMM: Fru Elin Krumme, Wälborne Herr Biörn Krummes dotter till Wij.

FMFF: Arfwid Pederson Kåse till Öijellhult, Höfwitzman under konungh Gustaf den Första.

FMFM: Fru Margareta, Wälborne Herr Birge Drakes dotter till Uggleboo.

FMMF: Trulls Andersson till Räfwenäs, CammarRåd.

FMMM: Fruu Ingeborgh, Herman Kyhles dotter till Erstawijk.

MFFF: Johan Pren till Bandendorf och Wendorf.

MFFM: Fru Barved Aderam (c: Adrum) af huset Swijssdorf (c: Ziersdorf).

MFMF: Gregoris Befwernecst (c: Bevernest) af huset Gulitz (c: Gühlitz).

MFMM: Anna von der Luhe af huset Lippin och Kätzaw.

MMFF: Christopher Henike von Leisten till Wardov och Koberav.

MMFM: Anna von Kössen (c: Anna Koss) af huset Kleiniche.

MMMF: Hindrich Plesse auf Parchkin.

MMMM: Chatarina Wosses (c: Voss) af huset Lüppelau (c: Luplow).

Ätten von Preen är numera intagen i Ointroducerad Adels Kalender (stamtavla i årgång 1975) men ovanstående släktmedlemmar är ej nämnda däri. Ätten von Leisten bör rätteligen benämnas von Lehsten. En G. von Lehsten har utgivit ”Der Adel Mecklenburgs” (Rostock 1864).

”War allenast på sitt 12 åhrs ålder då han miste båda sina föräldrar. Han visade sig straxt i första ungdomen wara af Naturen oplagd till Militariske wäsendet, vartill han även yttrade sigh hafwa lust och inclination.”

Levernesbeskrivning är i stort sett densamma som i hans egenhändiga relation men stavningen är betydligt bättre.

Sin hädanfärd kunde han av naturliga skäl inte beröra i sin relation. Därför må följande citeras ur Personalia: Sedan han haft den höga nåden att Personligen i underdånighet få uppvakta Konungen i Jönköping och fått hans nådiga permission drog han sig tillbaka till sina gods ”för att där matt och uthtröttad, afwachta sin förlossningh ifrån denna Jordiska oroo och beswärligheten, hwilken förwäntans fullbordan han och ändtel: förledne åhr 1696 uppå sätegården Hälstorp wid Jönkiöpingh förmärkte annalkas, då den 22 octobris en häfftigh bröstwärk angrep den Sahl: Herren, och som Sahl: Högwälborne Herr Baronen H:r Generalen grant kiände att det war dödzens wissa sändebud, Så lät han straxt d: 26 octob:r giöra sigh beredd och färdigh förmedelst den Heliga Nattwardzens gudeliga begående, att wandra alla werldenes wägh, Förklarandes sigh med så mycket större Nöije utj denna sidsta kamp med döden, som han war försäkrad att uthgången wore hans Siähls härligste seger, den han och Sahligen erhölt d: 29 förberörde octob:r, då Sahl: Högwälborne H:r Baron och Generalen stilla och sachtmodeligen klockan 10 om aftonen antwardade sin Siähl utj sin Skapares hand, sedan hon hade här bebodt hans iordiska hydda utj 85 Åhr 6 Månader och 11 dagar.”

Elgenstierna har hämtat sina uppgifter om Carl Siöblads levnadsdata från ett epitafium i Kärda kyrka. Det har lett till att födelsedatum, födelseort och dödsdatum blivit felaktiga. Hans maka Maria Stiernas far hette Erik Månsson (inte Mattsson) Stierna. Inga porträtt av makarna tycks vara bevarade. Det porträtt som i Svenska Porträttarkivets index attribueras till Maria Stierna visar en djupt sörjande änka. I själva verket dog hon 10 år före sin man.

Utdrag ur Carl XI:s Almanacksanteckningar. Utgivna av Sune Hildebrand. Stockholm 1918, s 377 f. 1696 /Den 1 November/

Samma dag kommo med posten de bedröfliga tidningar, at Gud hafver behagat genom den timmeliga döden hädankalla til sig Generalen Baron Carl Sjöblad, nu mera salig hos Gud, hvilket skedde den 29 Octob.uti Småland på hans gård Hällsta (c: Hällstorp i Barnarps sn) straxt utmed Jönköping. Han var gammal och lemnade efter sig 2:ne /s 378/ söner, den äldste General-Fälttygmästare och den andre Amiral.

Pontus Möller