En kassabok från 1940

En kassabok från 1940 flöt upp när jag städade i mitt rum häromdagen. Det kan kanske vara av intresse att jämföra prisnivåerna då och nu. Jag bör förutskicka att jag vid årets början var 18 år, tog studenten den 23 maj och körkort den 26 juni. Under sommaren praktiserade jag som dräng på en gård i Uppland. Det behövdes frivilliga som hjälp i jordbruket, då så många var inkallade. Vi var två pojkar, som ställde upp mot fri bostad och fritt vivre. Vi fick äta hos husbondfolket. Vi upptäckte snart att alla på gården hade namn på -man. Godsägarn hette Ljungman, rättarn hette Engman, lagårdsförman hette Bäckman och fördrängen Uppman.Vad var då naturligare än att vi antog ett nom de guerre och kallades oss pojkarna Drängman. ”Uppå vind hos Engmans bodde tvenne Drängmans”. Några reskostnader uppstod aldrig, vi cyklade vart vi än skulle. Ett konto, som dyker upp då och då är cykelreparationer. Men jag vet bestämt att jag själv kunde laga punkteringar. En spårvagnsresa kostade mellan 10 och 50 öre beroende på vart man skulle. Broavgift 10 öre fick man betala om man skulle passera Lidingöbron.Större investeringar krävdes för körkortet: Bilskolan skulle ha 20 kronor och besiktningsman 10. Jämfört med vad det kostar idag är det småpotatis. Läkararvodet var 10 kr och 1.75 kostade det att klippa sig (rörande!). På café fick man betala 25 öre och en bakelse kostade 5 öre. Ibland slog man på stort och gick på krogen, men det var inte så dyrt det heller. I januari gick det på 1.50 med dricks.I maj slog jag mig lös riktigt: middag på Excelsior 1.35 + 15 öre för cigarretter. En grogg kostar vanligen 1.15 men även en för 2.35 förekommer (en s.k. ”dubbel lätt”?). Sen kunde det bli 15 öre för ”kabinett”, om man behövde uppsöka ett publikt avträde. En enda taxiresa är registrerad. Den skedde i mars till min brors bröllop på Cecil. Priset var facila 3.70. Entré till Skansen kostade 75 öre men ett besök på Gröna Lund drog hela 5.56, men då ingick berg & dalbana samt vin och cigarr.
Bio kostade vanligen 1.85, vartill kom 10 öre för ett program, som var påkostat och innehöll samtliga rollistor. Dagens Spegelbilder fick man se för bara 85 öre. Nästan varje dag köpte man gott, men bara för 10 öre. Det fanns chokladkakor för 10 öre och sådana, som kostade 25 öre, men de var alldeles för dyra för min kassa.Under kriget, när det var ont om choklad försvann 25-öreskakan ur handeln och såldes bara till värnpliktiga på markan. Efter kriget kom den tillbaka, men då kostade den 10, 15 och nu närmare 20 kronor. Ett utmärkt mått på inflationen.Jag skäms att säga att jag rökte, snorvalp som jag var. På tobak slösade jag bort 3.85 och på piprensare 25 öre.En majblomma kostade 10 öre och lika mycket skänkte jag till neutralitetsvakten. Ett frimärke fick man för 15 öre och ett telefonsamtal kostade 10 öre, byxpressning 50 öre och skomakarn tog 15 öre (för vad?).

Ett besök på restaurang Alhambra den 23 juni förtjänar att återges på grund av specifikationen: Småvarmt 2-, öl 55, sup 90, kaffe 50, punsch 1.65, grogg 1.90, dricks 1-. Summa summarum 8.50. Håhå jaja, den gamla goda tiden! Vilken tur att man var ung då, när det ännu var billigt att leva. Man behövde inte råna en bank för att få ihop till livets nödtorft (jfr Tusenbröder!).
Vänliga hälsningar
Pontus Möller

P S Gården i Uppland, där vi tjänade dräng, var Lisinge, Rimbo.