Recension: Filip Modeen och hans släkt. Minnen samlade av Tore Modeen.

Helsingfors (tr. Lovisa) 2001, 60 s, ill.

Professor emeritus, jur dr Tore Modeen, har samlat dessa minnen av sin släkt, som härstammar från Viborg. Stamfadern soldaten Erik Modig stupade 1710 på Gamla Rådhustorget vid Ringporten i Viborg, träffad av en kanonkula. Om hans bakgrund vet man ingenting. Han hade sonen Georg (Göran) Eriksson Modig (1701–76). Om hans liv har bevarats skriftliga vittnesbörd dels av sonsonen Filip Modeen, dels av sonsonsonen Alexander Edvard Modeen. I Axel Bergholms Sukukirja ingår ett avsnitt om släkten Modig-Modeen. Bergholm fick antagligen sina upplysningar av Henrik Modeen, som var hans kollega vid Borgå lyceum, eller dennes bror Alexander, som i brev daterat Wiborg 1894 20/3 lämnat utförliga uppgifter om släkten.

Filip Modeen (1786–1859) läste teologi i Åbo och prästvigdes i Viborg 1804, 18 år gammal. Till kyrkoherde i Narva och Kosemkina svensk-finska församling utnämndes han 1813 vid 27 års ålder. År 1821 kallades han till pastor i Tyris stora församling, belägen i det östingermanländska prosteriet med slotten Oranienbaum och Peterhof. Som pastor i ”palatsförsamlingen” Tyris åtnjöt Filip Modeen goda ekonomiska villkor. Han utnämndes till ordinarie länsprost 1832 och verkade som överkonsistorialråd 1842-45. Som mottagare av Stanislai orden av 3 kl 1836 fick Filip Modeen ärftligt ryskt adelskap. I berättelsen om hans 50-åriga ämbetsjubileum 1854 kallas han von Modeen. Skildringen av jubileet upptar 9 sidor. I äktenskapet med Natalia Kristina Borenius föddes tolv barn, sju söner och fem döttrar. Alla sex söner som nådde vuxen ålder skolades och avlade studentexamen vid Alexanders universitetet i Helsingfors. Två av sönerna kom att i tur och ordning efterträda sin far som kyrkoherdar i Tyris. Filip Modeens huvudspråk var tyska, vilket visas av att han författade sin släktutredning på detta språk, men han talade också svenska, finska och ryska. Hans son Alexander Modeen föredrog tyskan som hemspråk eftersom han hade en tysktalande hustru. De följande generationerna försvenskades i stort sett. Av genealogiskt intresse är kapitlet ”Släktband till andra familjer”, vari utförligt relateras en av Gunnar Modeen uppgjord antavla för sin farmor Emilie Henriette Melart, upptagande bl a namnen Borenius, Stråhlman, Melartopæus, Schütz, Liffman, Poppius, Gottleben m fl. Därefter följer Hanna Modeens anteckningar med fina personporträtt av de närmaste fränderna samt Minna Forss´ (f Rancken), minnesanteckningar från ett besök i Tyris prästgård 1867. Boken avslutas med två bilagor: bil.1 Filip Modeens släktutredning och bil. 2 Alexander Edvard Modeens brev (se ovan). Det är en mycket sympatisk bok Tore Modeen har sammanställt på grundval av sina släktminnen, välskriven, väldisponerad, väldokumenterad och med trevlig layout. Den kan verkligen rekommenderas.

Pontus Möller

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s