Släkten Ahlman från Göteborg

Stamfader för denna släkt är handskmakareåldermannen  Sven Larsson Ahlman (1652-1741), som vann burskap i Göteborg 1690. Var han kom ifrån är inte känt men man kan gissa på Alingsås eller Ale härad. En broder var möjligen skomakare-mästaren i Göteborg Arvid Larsson Ahlman, nämnd 1718.

Tab. 1

Sven Larsson Ahlman, * 1652 i januari, † 1741 22/9 i Okome prästgård hos sonen Lars, 89 2/3 år gammal, begr. 9/10. Vann burskap som skomakare i Göteborg 1690 och avlade sin borgareed 25/111  och torde ha övergått till handskmakareämbetet, då detta inrättades 16942 och nämnes redan detta år som ålderman, från vilken beställning han begärde avsked för sin ålderdoms skull 1733 23/13. Han ägde hus på Östra Hamngatan. 

Olga Dahl skriver i brev av den 7 april 1986: ”Den 5 juli 1714 lät åldermannen för handskmakareämbetet M:r Sven Ahlman uppbjuda sitt hus och tomt vid östra hamnen beläget emellan Petter Hasselbergs änkas tomt å norra sidan och Samuel Schutz å södra sidan, vilket han tillhandlat sig av framlidne borgaren (”småköpmannen”) Sven Jonsson Swart Anno 1690 för 150 rdr courant men sedermera själv uppbyggt haver. Fasta den 4 augusti 1714. I denna hans bostad bodde han hela tiden från 1690 till åtminstone 1737. I lönelängderna i Rikets Ständers arkiv (RA) står han 1734 som ”gammal och orkeslös”, hade gesällen Andreas Cederberg: där bodde ”ibm” också sonen mästaren Jonas Ahlman. Jag tycker att namnet Ahlman tyder på härstamning från Ale härad – där borde man kunna finna ett bördsbrev i domböckerna utgående från lämplig tidpunkt från födelseåret 1652. Ett bördsbrev för sonen Jonas borde ligga någon stans i magistratens registratur. Läget av bostaden kan betecknas som nuvarande Östra Nordstaden 8 roten 21 – vid östra hamnens östra sida mellan Sill-(numera Post-) gatan och Kronhusgatan. Det var alltid fint att bo vid hamnarna.”

– G m Ingeborg Jönsdotter, begr. 1706 20/1 i Gustavi Domkyrkoförsamling.

Sven Larsson handskmakaremästare köpte 1698 6/6 stolrum i Gustavi norra sidan framför korsgången nummer 8 åt sin dotter Maria och ett stolrum efter sin salig hustru åt dottern  Annika i januari 1706, norra sidan framför korsgången 11.

Barn:

Lars (1686–1746), kyrkoherde. Se Tab. 2.

Maria, fick stolrum  i domkyrkan 1698 6/6 (se ovan), begr. 1723 30/8, synbarligen ogift. Jungfru Maria Ahlman stod fadder i Christine 1721 8/7 4.

Annika, fick stolrum i domkyrkan 1706 (se ovan), † 1748 (bou 29/8). En Sorgedikt över Madame Annika Ahlman af des lydigste son N. Lohman (4:o, 4 s.) trycktes i Göteborg 1748. – G 1:o 172(2) m Ernst Lohman i hans andra gifte (g 1:o ca 1699 m

Arfwed Månsson skomakares änka Catharina Andersdotter Ankar, som dog barnlös enl bou 1722 10/3), * 1673, skomakareålderman, burskap 1701 18/3 (bou 1734 18/3); 2:o före 1736 30/8 m Caspar Schmidt, döpt 1695 20/7, † barnlös 1748 mellan 29/8 och 8/115, skomakareålderman, burskap 1731 6/12. I första äktenskapet hade hon sonen Niclas Lohman (* 1723 2/10 i Göteborg, † där 1775 24/2), sekreterare i Svenska Ostindiska Compagniet, och dottern Anna Catharina Lohman (”på 18de åhret gammal” 1748), * omkr 1730, levde ogift 1775.

Sara (bou 1746 20/2). – G 1722 m hattmakareåldermannen (burskap 1725 8/6) mäster Ulrik Falkensten i hans 1:a gifte (omgift 1746 m Sophia Maria Winberg), * 1688 på Stora Balltorp, Torbjörntorps sn, Skaraborgs län , † 1766 i april i Göteborg utan bröstarvingar (bou 1768 2/3). Han hade hus och gård på Kyrkogatan6. Med Sara hade han haft 2 i spädare åren avlidna barn samt sonen avl. Magister Gabriel Falkensten (* 1726 4/2, † 1759)7.

Peter, * 1701 i Göteborg, † barnlös 1760 17/3 i Stockholm Johannes av lungsot, student i Lund 17218, sekreterare och hovrättskommissarie. Bou 1760/3: 687. Var delägare i hustruns ärvda fastighet på Norrmalm vid Malmskillnadsgatan, kvarteret Grävlingen hus 33, på fri och egen grund, värderad till 2400 daler kmt. – G 1747 16/8 i Johannes m Anna Maria Hoffman i hennes 2:a gifte (g 1:o 1743 1/11 i Hovförs m munskänken hos riksrådet Cedercreutz Hans Hindrich Sahlbom. * i Skåne, † 1745 15/12), döpt 1694 20/5 i Hovförs, † 1768 16/11 i Johannes av ålder, dotter av hovlakej Johan Hoffman († 1736 20/2) och hans 2:a hustru Elisabet de Besche († 1736 26/2)9.

Jonas, handskmakaregesäll, äskat ämbetet 1727 6/4 och arbetat på sin faders verkstad, fick 1733 30/7 sitt mästerstycke, som bestod av ett par Mans- och tvenne par Qwins-handskar, approberat, varpå han för en ärlig mästare och ämbetsbroder antagen och erkänd blev. I handskmakareämbetets protokoll 1738 i april säges han vara död3.

Tab. 2

Lars Svensson Ahlman (son av Sven Larsson Ahlman, tab. 1), * 1686 12/6 i Göteborg, student i Greifswald 1707 i två år, en tid i Rostock och vunnit general-superintendent Mejers beröm, student av Göteborgs nation i Lund 171110, nationens kurator 1714-17; Collega Scholæ i Lund 1715; prästvigd 1717 och regementspastor vid artilleriet i Göteborg s.å. 22/8; magister i Lund 1719; kyrkoherde i Okome med Köinge och Svartrå i Hallands län (Falkenbergs kontrakt av Göteborgs stift) 1728 24/2; † 1746 17/11 och begr. 1747 13/1. ”En i lifstiden förmögen, from och ljuflig man”11.

Vardt nationscurator 1714, såsom sådan en af de berömdaste. För hans förträffliga curatel gafs honom en discretion af 19 Rdr 29 öre, den summa, som öfversköt 40 Rdr, hvilka utgjorde nationscassan11.

Två af kuratorerna från denna tid voro föremål för mycken ynnest från landsmännens sida. Den ene var Lars Ahlman, som vid sin afgång 1717 fick af nationen 19 daler 29 öre ”till en liten hiälp till att fortsättia sin förestående resa”. Den andre var Kilian Stobæus … 12

År 1716 var han invecklad i affären om den famösa examen, af Carl XII befalld, med studenterna, hvarigenom skulle afgöras, om de dugde til studier eller borde blifva ”gardesbussar”, hvaremot de naturligtvis upreste sig. Ahlman beviste sig hafva afrådt Gothoburgenses från orådet. Samma  år i December begär och får han Lunds domcapitels recommendation hos K M:t til Myckleby pastorat (ännu ej ordinerad?), enär han önskar sig til sitt egit Stift, ehuru Lunds tänkt befordra honom i sitt; hans ”synnerliga gåfvor uti predikande” vitsordas i samma bref. Som Curator förmante han novitierna at flitigt besöka Guds hus och intet förr ”löpa” ur kyrkian, än guds-tjensten var ändad, och beslöts, at den sig häremot förser, skall böta 8 öre s:mt hvar gång det sker…. Disputerade 1717 pro Gradu under A. Rydelius de indole et limitibus religionis naturalis veræ, med dedicatio til C.G. Mörner. Respondens får han en latinsk ode av Præses, en lång grekisk versgratulation af A.O. Rhyzelius, en latinsk af C.G. Beckman, och en af Joh. Beckman, Gb. – 1725 vardt han jämte A. Hilleström kallad af Solberga at profva; och 1727 jämte samme H. och Pastor Agrell hit at predika prof… Ahlman förskonas för examen mot det han disputerar med theses; honom gifves til ämne därför: De auctoritate libr. Symbol., De usu et abusu Theologiæ mysticæ, et de Theologia irregenitorum. Utnämnd hit i Februari höll han sitt inträde i alla kyrkorna 26/5 s.å11.

Stilprof många i Dödboken; såsom än: ”Dess lefnad är Gudi bäst bekant”; än: ”Gud känner henne bäst”; än: ”lefvat christeligen”, stundom med tillägg: ”Så vida man vet”; än: ”af ett stadigt sinne”; än: ”lefvat illa med sin man”; än: ”lefvat syndigt något öfver 40 år”…. Han har rimat på kyrkklockan i Okome 1730: Ett fall förledet år mig ned til jorden stötte, En hjelpsam hand igen mig detta året mötte, Som bragte mig i stånd til större mått af ljud, än det jag hade förr; dess ära vare Gud etc. En dag, då de

i Svartrå sade sig vilja förlänga läktaren, men ej kyrkan, svarade A: ”om de då ville hafva läktaren fram intil munnen på Presten och således döda sin lärare”. År 1730 beslöts, at de, som uteblifvit vid catechismi förhör, skulle såsom en ”plåckrote” förekallas en annan gång. Föreslog 1738 at qvinfolken ej må gå fram til nattvarden med skört öfver hufvud eller med stora hufvudkläder, at presten ei må hindras vid sacramentets utdelande etc…. Vardt 1742 i sjukdom beröfvad ”sina stora gåfvor til at tala, läsa och skrifva”, och gjorde sedan aldrig ämbetstjenst11.

Dödsnotisen i Okome kyrkobok lyder: d 17 Nov 1746 afsomnade i Herranom, och d 13 Jan: 1747 begrofs Magisteren och Kyrkioherden wid thessa Församl:r i lifstiden Wälährewyrdige och Höglärde nu sal. H:r Lars Ahlman, sedan han thessa Församl:r som en trogen och waksam herde berömmel. förestått i 18 och 1/2 åhr, och gudeligen lefwat i 60 åhr, 5 månader och 5 dagar. Två av sönerna författade gravskrifter, som trycktes i Göteborg 1747: Gerhards hette ”Himla konung nåd förkunne…” (Fol.) och Peter Zacharias´ ”Ett barns klago-visa” (Pat.fol.).

Gift med Margareta Brinck, * 1693, † 1771 9/12 kl 2 e.m. av slag i Varberg, begr 17/12 på nya kyrkogården, 78 år, dotter av kaparkaptenen, sedermera chefen för hovjaktvarvet med titel ”hovkapten” Erik Olofsson Brinck (* ca 1660, † 1732 14/8 i Stockholm Maria) och Brigitta Svensdotter Portina (döpt 1661 6/2 i Gamlakarleby, Finland, † 1744 27/8 i Stockholm Maria).

Barn13:

Erik, * 1722 24/4 i Göteborgs garnisonsförs, elev vid Göteborgs gymnasium 1737-174314, tullskrivare i Strömstad, † där 1762 25/9, 40 år, begr. 1/10.

Gerhard (1725–65), förste assistent. Se tab. 3.

Lars, f 1727 19/9 i Göteborgs garnisonsförs, levde 1760, då han omnämns i farbrodern Peters bouppteckning.

Ingebor, * 1732 4/1 i Okome prästgård (döpt 7/1), † samma år, ”5 weckor, 2 dagar och 20 timar gammal”, begr. 18/2.

Petrus Zacharias (1734–1802), vice president. Se tab. 4.

Tab. 3

Gerhard Ahlman ( son av Lars Svensson Ahlman, tab. 2), * 1725 9/9 i Göteborgs garnisonsförs. (döpt 10/9), elev vid Göteborgs gymnasium 1737-4314, student av Göteborgs nation i Uppsala 1743 5/915, kallas i vigselboken Extra-Cancellist vid Kongl. Amiralitets Escadren här vid Göteborg. Bouppteckning förrättades 1767 den 24 och 27 juli, ”Sedan första assistenten på Swänska Ost=Indiska Skieppet Finland H:r  Gerhard Ahlman under warelsen i Canton, d: 27 December 1765 med döden afledit och lämnat efter sig Enkan Fru Beata Cath: Gyllenskruf och 2:ne med henne sammanaflade omyndige Barn dottren Maria Catharina på 6:te och Sonen Nils Ahlman på 3:die Åhret gamla, i Warberg boende.” Tillförordnad förmyndare: Barnens aflidne Faders Skyldeman Handelsmannen H:r Carl Joh: Böker (han underskriver själv Johan Carl Böker)16.

G 1758 15/10 hemma hos brudens far i Krokslätt i Örgryte efter laga lysning i Lundby på Hisingen m Beata Catharina Gyllenschruf, * 1733 7/10 i Göteborg, † 1789 kl 12 om natten mellan den 25 och 26/2 i Varberg av rötfeber, 55 år, begr 3/3, dotter av kommendören Nils Gyllenschruf (1700-69) och hans 1:a fru Maria Catharina Stålhandske (1709-48). 

Barn:

Maria Catharina, * 1762 26/5 i Varberg. G 1783 9/2 i Varberg m Coopvaerdie Capitainen Peter Apelbom, * ca 1742. I Varbergs äldsta bevarade husförhörslängd är familjen skriven i 4:e Roten (A I 1, 1785-96, p 17, LLA).

Nils, * 1765, † före 1785.

Tab. 4

Peter17 (Pehr) Zacharias Ahlman (son av Lars Svensson Ahlman, tab. 2), * 1734 6/9 i Okome prästgård (döpt 10/9), privat undervisad av Otto Bruhn (pastor i Tossene), student av Göteborgs nation i Lund 1752 20/218, auskultant i Svea hovrätt 1759 5/12, kanslist i manufakturkontoret 1763 10/2, sekreterare i järnkontoret 1763-78, kanslist i handels- och manufakturdeputationen vid riksdagarna 1765-66 och 1769-70, erhöll advokatfiskals titel 1770 13/2, advokatfiskal i kommerskollegium 1776 25/4, erhöll lagmans titel 1782 1/9, ledamot av tulldirektionen 1788 19/8, bondeståndets sekreterare 1789 19/1, ledamot av rikets allmänna ärenders beredning 1789 15/5, ledamot av skogskommissionen 1790 22/1 samt av tågordningskommissionen s.å. 23/2, tf underståthållare 1790 29/10–1792 16/7, ledamot av kommissionen rörande kammarrevisionens indragning 1791 16/5, ånyo bondeståndets sekreterare 1792 23/1, RNO s.å. 23/2, utnämndes mot sin vilja till vice president i Vasa hovrätt s.å. 16/7 och förvisades från Stockholm19, tjänstledig för hälsans vårdande 179520, † 1802 13/3 (ej 23/3) i Stockholm, Kungsholms förs., begr 17/3. Hade på senare år starkt försvagad syn. Var 1790 och några år därefter generalstormästare i Stora Amaranterorden21. Studenten H:r Peter Ahlman stod fadder i Varberg 1754 4/6. Vid sin ankomst till Stockholm 1759 hade han en enda plåt, men nästan från samma stund bidrog han till sin moders underhåll, så länge hon levde22. Lagman Ahlman var en av intressenterna i Furusunds kronobränneri23. P Z Ahlmans samling i Riksarkivet innehåller bl a brev från Gustav  III.

Presidenten Ahlman är en historisk person. När Gustav III beslutat att begagna den söndring, som rådde mellan adeln och de ofrälse stånden, för att tillrycka sig enväldet, var A en av de tyst men ihärdigt verkande kuggarna i det maskineri, varigenom statskuppen genomfördes. Som bevis på den hänsynslöshet han utvecklade må anföras, att han plägade hota bönderna med arrest, om de ej fogade sig efter konungens önskningar24. Då han t.o.m. som vice president ej blev adlad, synes hans antiaristokratism ha varit en verklig övertygelse – ett förhållande som redan ger honom ära22. Av sina politiska motståndare betecknades han som en fal uppkomling och som en hänsynslös intrigör25. Se vidare biografi av Erik Naumann i Svenskt Biografiskt Lexikon I, Stockholm 1918, s 308 ff (med felaktigt dödsdatum).

G 1770 30/11 i Hovförsamlingen efter föregående lysning i Spånga kyrka m Margareta E l e o n o r a Kammecker, * 1740 3/6 i Uppsala, † 1808 1/3 i Stockholm, Hedvig Eleonora, begr. i Kungsholms förs.betald 7/4, dotter av superintendenten på Gotland, teol dr, fil mag Martin Kammecker (1698–1757) och Cecilia Elisabeth (Lisa) Wallin (1718–51). Fru Ahlman var ”skeppundsvigtig”. När en gång kungen gick som bäst i tankarna, vilka han skulle utnämna till ”verkliga titulära” Rikets Herrar, för att få Riksfruar att fylla de av gamla adeln övergivna taburetterna, så lade Schröderheim bägge sina armar på en dylik, för att försöka om den hölle. Vad skall det heta? frågade kungen. Jag vill pröva om den bär fru Ahlman, blev svaret. Kungen förstod piken men log åt kvickheten26. Fru Ahlman var jämte kungl. sekreteraren Kellgren fadder i augusti 1786 på Siklaön åt grosshandlarparet Falcks dotter Sophia Magdalena27. 

Fru Ahlman omtalas i ett brev skrivet 20 mars 1795 av skalden och dramatikern Carl Johan Lindegren, som var informator hos den gustavianskt sinnade landshövdingen Adolf Tandefelt i Vasa. Sin resa till Finland betraktade han som ett slags förvisning. Han berättar att han arbetade på ett par pjäser och att han som ”ett litet orakel” i smakfrågor anlitade P Z Ahlmans fru och två ”aimabla” döttrar. Han skrev också vers. Den ena av flickorna Ahlman brukade ibland sjunga en sorgsen visa av honom, medan hennes syster ackompanjerade till cittra28.

Barn:

Margareta E l i s a b e t h, * 1772 30/1 i Stockholm, Hovförs., † 1843 22/5 i Helsingfors av vattusot, 71 år.

Intogs i Stora Amaranterorden 1786 4/129.

G 1796 16/3 i Vasa (Mustasaari) m majoren vid Savolax jägareregemente, överstelöjtnanten i armén, slutligen översten, RSO, RRS:tAO2kl G u s t a f Magnus Sunn, * 1765 18/7 i Helsingfors, † där 1834 28/10 av ålderdom30.

August Wilhelm, * 1773 1/9 i Hovförs., † 1777 26/4 i Barnhusförs av slag (Inrikes Tidningar nr 33).

Carl Fredrik, * 1774 15/11 i Barnhusförs., † 1842 24/6 i Stockholm Klara av bröstsjukdom utan avkomlingar, 68 år, begr. 30/6. Student av Stockholms nation i Uppsala 1777 28/11 (vid 3 års ålder!), vice häradshövding, var notarie i kungl Policekammaren 1800-11, Konungens Fogate31 i Stockholm 1812 7/1 (tf 1811 14/11)32,  RNO 1830 2/12. Medlem av Sällskapet 1802-2433.– G 1813 15/1 i Stockholm Jakob m Brita Maria Agatha Georgii, * 1790 14/3 i Åbo svenska församling, † 1839 20/5 i Stockholm Klara av gikt, 49 år, begr. 25/5, dotter till landshövdingen i Stockholms län, ledamoten av högsta domstolen, RNO m m Per Eberhard Georgii (1759-1808) och Agatha Emerentia Gadd (1768-1827) och syster till Carl G, adlad af Georgii.

Axel Ludvig, * 1776 4/3 i Barnhusförs., † 1777 12/7 i Stockholm (Inrikes Tidningar nr 55). Hans död är ej antecknad i Barnhusförs., trots att föräldrarna tillhörde densamma.

Sophia Lovisa, * 1777 20/4 i Barnhusförs., † där s.å. 22/4 av slag (Inrikes Tidningar nr 33).

Augusta  W i l h e l m i n a, * 1778 11/9 i Barnhusförs., † 1833 13/8 på Fiskartorpet i Esbo sn, Finland, 55 år (Post- och Inrikes Tidningar nr 233).

Intogs i Stora Amaranterorden 1792 22/1129.

G 1803 31/12 i Stockholm, Kungsholms förs m kaptenen vid Finska artilleri-regementet, majoren i armén, RSO C a r l Petter Sunn i hans 2:a gifte (g 1:o m Margareta Charlotta Burtz, * 1780 2/9 i Helsingfors, † där barnlös 1800 15/2, dotter av handlanden Johan Burtz och Helena Sofia Printz), * 1763 11/11 i Helsingfors, † 1820 10/2 i Lovisa30.

C a r o l i n a  Eleonora, * 1780 26/4 i Jakob, † 1857 30/8 på Kipplingeberg i Bälinge sn, Uppsala län.

Intogs i Stora Amaranterorden 1797 9/1129.

G 1805 18/9 i Stockholm, Svea artreg:s förs. m kaptenen vid nämnda reg., majoren i armén, RSO C a r l Johan von Schoultz, * 1769 12/2 på Karlshamns kastell, † 1851 29/11 i Stockholm, Svea artreg:s förs34.

Noter:

1. Göteborgs stads borgarelängd, utg av Erland Långström

2. Wilhelm Berg, Samlingar till Göteborgs historia I, Göteborg 1882-84, s 326.

3. Handskmakareämbetets i Göteborg arkiv, Nordiska Museets skråarkiv, A. Protokoll 1705 18/7–1792 9/2.

4. Wilhelm Berg, Samlingar till Göteborgs historia III. Christine kyrkas böcker. I 1624-1724, Göteborg 1890, s 405.

5. Wilhelm Berg, Genealogiska anteckningar om Göteborgs-släkter (avskrift i GLA).

6. Maja Kjellin, Kvarteret Bokhållaren i Göteborg. Ett Göteborgskvarters historia, Göteborg 1955, s 79.

7. Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906, s 167 nr 862.

8. Sjöström, a a, s 107 nr 485.

9. Nedre Borgrättens bouppt. 1736 12/8, SSA.

10. Sjöström, a a, s 95 nr 391.

11. C W Skarstedt, Göteborgs stifts herdaminne. Fjerde häftet, Lund 1882, s 633-635; Sjette häftet, Lund 1885, s 1121. Jfr S P och J G  Bexell, Götheborgs Stifts Historia och Herdaminne II, Götheborg 1835, s 186. Lars Ahlman var 1727 kallad till J F Kreitlows efterträdare i Romeled, se RA: Acta Ecclesiastica, Göteborgs stift, Romeled (två skrivelser).

12. Sjöström, a a, historiken s 7.

13. Göteborgs garnisonsförsamlings kyrkobok 1721-58, GLA; Okome kyrkobok 1688-1748, LLA.

14. Göteborgs gymnasii äldsta matrikel, utg. av Gustaf Fredén, Gamla Latinares årsbok 1955, s 110, 113, 117, 121, 123; Gamla Latinares årsbok 1956, s 65, 68.

15. Uppsala universitets matrikel II:10, utg. av A B Carlsson, Uppsala 1923, s 321.

16. Göteborgs rådhusrätt, bouppteckningar 1765-68, nr 84, GLA.

17. I födelseboken står Petrus.

18. Sjöström, a a, s 169 f nr 877.

19. H J Boström, Wasa Hofrätts Presidenter, Ledamöter och Tjänstemän … 1776-1914, Helsingfors 1915, s 44 f.

20. Sten Lewenhaupt, Svenska högre ämbetsmän från 1634, Stockholm 1962, s 84.

21. C G U Scheffer, Stora Amaranterordens historia, Stockholm 1942, s 38-40; P E Georgii, Åminnelse-tal öfver framledne vice Presidenten – – – Herr Pehr Z Ahlman, hållit uti St. Amaranther-orden den 5 Aprill 1803, Stockholm 1803.

22. Svenskt biografiskt lexikon, Ny följd I, Örebro 1857, s 59.

23. Ester Grönblad, Furusund – ett skärgårdscentrum. Människor och miljö under fyra sekel. Borås 1970, s 27, 28, 31.

24. Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon. Ny upplaga, I, Stockholm 1906, s 15 f.

25. Svenska män och kvinnor 1, Stockholm 1942, s 40.

26. Svenskt biografiskt lexikon, Ny följd I, Örebro 1857, s 63.

27. Torgny Höjer, Johan Henrik Kellgren och familjen Falck. Ett bidrag. PHT 1947, s 66.

28. Sten Carlsson, ”Fyllom våra glas och låtom oss skratta”. Problem kring en politisk dryckesvisa. PHT 1962, s 19.

29. Stora Amaranterordens Matrikel 1760–1839, s 1, 3, 4, 5.

30. Biografiska anteckningar om Savolaxbrigadens män 1808-1809 samlade af E S Tigerstedt, Helsingfors 1908, s 73 f (Gustaf Magnus Sunn) och 167 f (Carl Petter Sunn). Bröderna Sunn var söner till handlanden i Helsingfors Carl Magnus Sunn (1734-96) och Beata Sofia Schildt (1740-1819). EÄ VII:6b.

31. I stad skulle enligt stadslagen finnas en fogde (konungens fogate) med uppgift att tillvarataga de kungliga rättigheterna över staden och till detta ändamål i regel tillsammans med stadens råd utöva den judiciella och administrativa myndigheten inom staden. Titeln ”konungens fogate” bibehöll sig ända in till våra dagar för en tjänsteman i Stockholm. På överståthållarämbetets stat fanns nämligen intill 1881 uppförd en ”konungens fogate” (Nordisk Familjebok, Bd 8, Stockholm 1908, sp. 712). 

32. Överståthållarämbetets kansli E I a: 96, Kungl. brev 1812 7/1, SSA. Jfr Överståthållarämbetet 1634 16/10 1934, Stockholm 1934, s 161 ff och 169.

33. Matrikel öfver Sällskapets ledamöter 1800-1900, utg. af Hjalmar Gullberg, Stockholm 1900, s 16.

34. Anteckningar om Kungl. Svea artilleriregemente 1794-1894, Stockholm 1898, s 389 f.

Annonser

One response to “Släkten Ahlman från Göteborg

  1. Pingback: Erik Brinck | Det gamla Göteborg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s