(jfr ShF nr 4/2001 s 1-3)
Birgitta Sandström, museidirektör, Zornsamlingarna, Mora, hade svaret på frågan: Men vart tog hon vägen? I brev till Släktforskarförbundet av den 26 oktober 2001 har hon bl a hänvisat till en artikel av John S. Grioni ”Swedes in Troubetzkoy´s Life”, som stod att läsa i Konsthistorisk Tidskrift 1984, s 121-124, och som bl a beskriver den nära vänskapen mellan paret Troubetzkoy och Anders Zorn. De båda konstnärerna träffades i Paris 1900 under världsutställningen där. Paul och Elin besökte Mora i augusti 1908, Zorn gjorde två etsningar av Paul och denne gjorde en skulptur av Zorn medan han etsade. De besökte också Zorns halvsyster Mejt i Orsa och Mejt omtalar särskilt att hon dansade med ”prinsen”. Furstinnan fick ett ”moraband” samt en Moradräkt. När paret återvänt till Paris gick hon till fotografen iklädd denna dräkt och skickade ett av fotona till Zorn signerat ”från en Morakulla”.
Min gissning att Elin Sundström var en vacker flicka blir till fullo bekräftad. Grioni skriver: ”She was a beautiful, vivacious blonde, much younger than he was … and shortly after their meeting she became Prince Troubetzkoy´s wife and favourite subject”. Att hon varit gift förut samt övergivit man och barn känner författaren inte till. Namnen på hennes föräldrar är också förvanskade. Att hon varit hans favorit- modell, antingen klädd eller oklädd, framhålls särskilt: ”her sparkling eyes and smiling features inspired many of his sculptures, paintings, drawings and etchings”.
Hon poserade bl a för en bronsskulptur med Pierino, deras enda barn, ”a lovely boy who died prematurely in Paris on Christmas Eve 1907”. Han var född i finska Karelen.
Jag citerar nu Birgitta Sandström: Paul Troubetzkoy var verkligen en stor konstnär. Han levde framför allt utomlands men kallades av tsaren till Moskva 1897 för en lärartjänst vid ryska konstakademien. Han har bl a gjort ryttarstatyn över Alexander III i S:t Petersburg, som avtäcktes 1909 efter tio års arbete. Från 1906 var han bosatt i Paris och var en av de mest uppskattade porträttskulptörerna vid den tiden. Många av tidens ledande kulturpersonligheter avbildades av honom. 1911-21 bodde han i USA, där han också gjort flera offentliga skulpturer. ”Princess Troubetzkoy´s elegance created a great sensation in America, her name appearing almost as often as his in the society-pages of the press” (Grioni).
Så slutet på historien: Elin dog den 24 juni 1927 vid 42 års ålder enligt Grioni (rätteligen 44 1/2) och begravdes bredvid sin son på Montparnasses kyrkogård. Troubetzkoy övervägde att ta sitt liv. Hon hade varit hans ständiga följeslagare och modell i 25 år, hade skött hans affärer och korrespondens och hade stor del i hans framgångar. George Bernard Shaw skrev till änklingen: ”I don´t think Elin would have liked being an old woman. Perhaps she felt that, and felt also that you will be a magnificent old man: and so she resolved to die first”. Grioni vet också berätta att Pauls andra fru, som stod omnämnd i dödsattesten, var engelska. En fråga utan svar har blivit uttömmande besvarad. Tack Birgitta Sandström!
Pontus Möllers publiceringar 